Tolerera varken oljud eller språkfel! - Tidningen Kulturen




Anders Björnsson

Gästkrönikör
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times
Språkförsvaret är en förening som jag tillhör, dock utan att vara aktiv i den. Föreningen försvarar svenska språkets användning i Sverige. I många sammanhang, till exempel kommersiella och akademiska, trängs det undan av engelskan, ofta en tämligen rådbråkad engelska.

Jag tror att föreningen Språkförsvaret har tillkommit som en reaktion på att språkvården i vårt land inte fungerar riktigt tillfredsställande. Inte i skolorna, inte på tidningsredaktionerna, inte i riksdagens talarstol – för att nu inte nämna de så kallade sociala medierna. Att den språkliga standarden sjunker (om det nu faktiskt är så som Ranelid påstår), måste vara ett problem framförallt för svenskar som är födda och uppvuxna utomlands och behöver ett tydligt regelverk för att komma in i sina nya miljöer. De är inte betjänta av slang- och modeuttryck till övermått, oprecisa termer, förkortningar när de möter andra. Dåligt språk är ett bortsorteringsinstrument. Grammatik och ordkunskap är ledstänger.

Man talar om domänförluster, och det har man gjort rätt länge vid det här laget. Men det förekommer också en utbredd språkfattigdom i användningen av svenskan, och den är inte bara ett lingvistiskt utan också ett socialt problem. Den som talar och skriver dålig svenska hamnar – eller försätter sig – i underläge.

Författaren Björn Ranelid gjorde väsentliga påpekanden om detta i en debattartikel i Expressen för en tid sedan. (http://www.expressen.se/debatt/avbryt-genast-det-svenska-sprakets-forfall/) Ranelid är en professionell ordbrukare som givetvis vill att människor ska uppfatta och begripa vad han skriver och säger. Nu förfasar han sig över den språkliga utarmningen, inte bara i privatsfären utan även i den officiella sfären. Hans exempel är väl valda – listan på oarter kunde förstås göras åtskilligt mycket längre.

Och det är sant: vi som har talandet och skrivandet som ett yrke bär på ett speciellt ansvar. Det gäller inte bara författaren och journalisten utan också läraren, politikern, artisten, juristen, läkaren, ja egentligen alla som stadigvarande befinner sig i en kommunikativ situation, där ordets rätta användning kan vara bokstavligt talat livsavgörande. Naturligtvis har också kärleken sitt språk, liksom hantverket. Språket, språken måste vårdas. Är det egentligen inte lika naturligt som att en trädgård måste vårdas, ansas, tillföras näring? Av den som hanterar ett musikinstrument tolererar vi inte oljud.

Jag tror att föreningen Språkförsvaret har tillkommit som en reaktion på att språkvården i vårt land inte fungerar riktigt tillfredsställande. Inte i skolorna, inte på tidningsredaktionerna, inte i riksdagens talarstol – för att nu inte nämna de så kallade sociala medierna. Att den språkliga standarden sjunker (om det nu faktiskt är så som Ranelid påstår), måste vara ett problem framförallt för svenskar som är födda och uppvuxna utomlands och behöver ett tydligt regelverk för att komma in i sina nya miljöer. De är inte betjänta av slang- och modeuttryck till övermått, oprecisa termer, förkortningar när de möter andra. Dåligt språk är ett bortsorteringsinstrument. Grammatik och ordkunskap är ledstänger.

Men man kan också säga att en god språklig grund krävs även och framförallt för den som vill experimentera med språket, göra nyskapelser eller medvetna avvikelser, kanske till och med ordvränga. Själv anser jag att det bör finnas en frihet i val av ord men också i sättet att stava. Ordet ”kännspak” förstås inte av alla som bor i Sverige men av de flesta som talar svenska i Finland. Likaså skiljer sig den tyska som talas i Tyskland från den som talas i Österrike eller Schweiz. I Norge är den språkliga uppfinningsrikedomen betydande. Men den som avviker från reglerna bör inse att det finns ett regelverk. Också dialekter har sina regler. Jag tycker att man kan få skriva både ”juste” och ”schysst”. Liksom till exempel Upsala Nya Tidning eller Hufvudstadsbladet.

Vi dunkar inte in vårt modersmål, till skillnad från främmande språk, nej språkutveckling måste vara en i huvudsak intuitiv process. Ändå finns det två krav som man kan ställa på den som talar eller skriver svenska: precision och skönhet. Detta som en strävan. Du bör välja det rätta ordet – inte bara det ungefärliga – och du bör se eller höra om inte detta går att säga på ett bättre sätt. Det kan vara som att skaffa möbler till ett hem eller hänga tavlor rätt. Att använda samma fras eller term för många olikartade fenomen är ett säkert tecken på språklig fattigdom. Den borde motverkas genom medvetna insatser. Att Språkförsvaret har tillkommit illustrerar att de inte är tillräckliga.

Anders Björnsson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen