Vinterblek - Tidningen Kulturen




Beatrice Månsdotter

Gästkrönikör
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Den bleka vinterhuden avslöjar ett nät av tunna blodådror. Som förgreningar under en tunn yta. I ett vinterlandskap som bäddar in all tidigare grönska som övergått till en avskalad variant av sig själv. Landskapet ser nu glittrande vintervit ut där strimmor av ljus sveper fram. Och skogen. All denna skog.




När kölden greppar hårt om landskapet knastrar ett isskikt i takt med sjunkande temperatur. Minusgraderna faller och iskristallerna tätnar.

En dag innan snön föll gick hon rakt in bland träden, mossan och jorden. Jorden under allting. Skogen doftar som bara skog gör. Barr och mossa. Och jord. Fuktiga löv. Trädgrenarna i rörelse i vinden. Nästan som om dom dansar. Andra ligger på marken. Dom som fallit. Som liggande grenkroppar. Med en raspig bark som sakta släpper och faller av som ett skal. Där en grönska finns innan all snö faller, då skogen fortfarande är grön. Där tallar och granar höjer sig mot en vinterhimmel utan snö. Grenar och kvistar knäcks under hennes tyngd, som ljudet av något sprött som går sönder. Knäcks och går mitt itu. En skog med brunsvarta nakna trädgrenar som hugger sig in i en ljusgrå himmel där tunna molnskyar liknar blyertsgråa streck. Hennes utandning verkar där nästan ödesmättad i en slags sprängd känsla.

På morgonen lämnade hon en obäddad säng, där hans ögon är sömn och sex intill en sträv röst. Men här dämpas ett landskap under vintervit snö. Som ett knarrande under vinterkängorna. Han berättade för henne att hennes nakna hud ser mjölkvit ut i skenet av ett upphetsat ljus. Och det fick henne att på något sätt falla baklänges. I brist på åtdragna formuleringar omskapades allt. Och det liknade både henne och honom på ett underligt vis.

Hon minns hans röst som om det var precis nyss. Hård, som om den högg sig in. "Jag behöver någonting annat. Något som är mer. Allt det här räcker inte till." Det var som om hon plötsligt föll neråt. Hans ord och röst stannade kvar som ett eko. Allt det här räcker inte till.
Hennes rosaröda mun skär genom ett svalt rum, där hans vindoftande andedräkt sakta sjunker in." Lägg dig här intill", säger en sprucken röst. När hon pressade brösten mot hans nakna rygg, med knäskålarna in i knävecken.

Snöflingorna som faller i det vidsträckta landskapet, mellan skogar och öppna marker, liknar den snö som föll för några dagar sedan. Och den snö som föll dom kalla dagarna under förra vintern.
Ljudet av snö är ibland knappt märkbart. Som den här dagen. Den här dagen då hon tänker på att snö kan se olika ut, uppträda på olika sätt, i olika form. Nu nästan pulserar snöflingorna genom landskapet. Som tätt snöfall. Ibland sakta, ibland i snabba rörelser. När snöflingorna framträder som mer tydliga, liknar dom små eller stora vita tussar som sakta eller hastigt rör sig mellan himlen och allting annat där under. Andra dagar ser snön mer ut som dimmoln, då snöflingorna knappt går att urskilja i massan av varandra, mer än som hastigast kanske som en glimt i ett kort ögonblick. Ibland liknar det strimmor av frost, liksom vitt och kallt. Det har också hänt att hon har sett den fallande snön byta riktning på ett sätt som till och med är synligt för blotta ögat. Och dom dagarna kan snön nästan gränsa till att likna regn, som i en frostig variant. Som om snön och frostigt regn är samma sak.

När kölden greppar hårt om landskapet knastrar ett isskikt i takt med sjunkande temperatur. Minusgraderna faller och iskristallerna tätnar.

Kylan hade nu blivit sådan att den började ta sig in under alla lager av kläderna. Som om den letade sig inåt på jakt efter hud. Det är en sådan dag. När temperaturen verkar kallare än vanligt. När snöflingorna liknar stora vita tussar som sakta faller tätt, för att sedan landa mjukt på all yta. Hennes kinder rodnar av den kalla luften och snön. Det blekta håret som letar sig fram under mössan får en tunn nästan genomskinlig hinna av frostväv.

En fågel flyger plötsligt förbi på ganska nära avstånd, med vingar som fladdrar så snabbt att dom är svåra att urskilja. Den verkar ha bråttom. Förmodligen i flykt från kylan. Den lilla brungrå fågeln har en kropp som liknar en dunboll tät av fjädrar. Sedan är den borta, försvunnen mellan träden. Träden som liknar hårda förgreningar i ett snölandskap. Delvis täckta av ett pudervitt lager, delvis blottade i sin bruna bark. Barken liknar öppna ytor av det som inte döljs. Trädgrenarna som är riktade rakt upp mot himlen ser ut att sträcka sig efter något som ännu inte är nåbart. I snön förändras landskapet, till och med träden ser annorlunda ut.

Nu när träden väller över henne som vålnader från ett annat liv, var det som om tiden för en stund nästan stod stilla. Som om hon inte kunde bli äldre än så, när hon fortfarande var ganska ung men samtidigt äldre än igår.

Ett blekt hår väller fram en morgon bland skrynkligt fuktiga lakan och kuddar. Den rosaröda munnen och en sträv hand som drar mot den nästan mjölkvita huden. "Du känns klibbig." Sa han. När hon undviker hans nakna blick.

Några timmar senare glider skenorna på hennes vita skridskor mot den frostblanka isen som breder ut sig över en sjö. Sjön breder ut sig i ett landskap mellan skogen och en stad. Vattnet har frusit till is med ett isskikt som håller för mer än skridskoåkning. På den blanka isen framträder mönster som vita strimmor och spår efter skidskor. Hon skrattar. "Det är första gången den här vintern jag snörar på mig skridskorna!" Hennes rörelser är nästan avslappnade när hon glider fram på den frostblanka isen. "Samma här." Säger han mitt i ett skratt. "Förra året åkte jag inte alls."

Dom får upp ganska bra med fart där på isen på sjön som breder ut sig stor, och nästan verkar större än innan kylan frös till. Ljudet av skratt och röster höjer och sänker sig intill ljudet från skidskor mot hal is.

Himlen skiftar i en gråvit nyans likt en snöhimmel som nu ofta gör sig påmind. Kanske snöar det lätt sedan. Det är mitt på dagen men ändå inte ljust ute. Vinterluften liknar ibland tunna skyar av moln. På avstånd liknar hans skridskor mörka streck mot en frostig is. Hennes ljusbeigea stickade mössa ser nästan ut att studsa mot det blekta håret. När hon skrattar klyver rosaröda läppar vinterlandskapet mitt itu.
När dom kvällen efter igen snörade på sig skidskorna föll lamporna intill sjön in på isen som ljusfläckar mellan skuggorna av ett landskap.

Beatrice Månsdotter

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen