Tidskrift: Granta #7 Service - Tidningen Kulturen




Kritik
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times
Service är ett ord som vid första anblicken inte säger något särskilt. Servicesektorn. Service-minded. Servicepersonal. Men man behöver inte skrapa hårt på servicefernissan för att få se samhällsklyftor öppna sig, relationer kompliceras, ja, hela föreställningsvärldar kullkastas.

Novellerna i svenska Grantas sjunde nummer har alltså servicesom gemensam nämnare. Några av bidragen


Granta #7 Service Redaktör Cecilia Rosberg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln. Varje köp via denna länk stödjer TK.

Tänk om det alltid kunde vara så.

I ordet ryms ju ett grundläggande avstånd mellan servicetagare och -givare. Ett avstånd som, förutom det ofrånkomliga klassperspektivet, också ger upphov till rent personliga spänningsfält, i vilka individernas agerande ofta kan överraska.

Novellerna i svenska Grantas sjunde nummer har alltså servicesom gemensam nämnare. Några av bidragen, som ”Hemsökta hotell”av Joanna Walsh och ”Tjuvarnas gata” av Mathias Énard, är hämtade från internationella utgåvor av tidskriften, medan andra, som ”Jobba, jobba” av debutanten Julia Stenroth och ”Öppna ditt hjärta” av Elin Cullhed, skrivits för det svenska numret.

Oavsett upphov lyckas de olika texterna gång på gång utöka förståelsen, och belysa ännu en bortglömd vrå av vårt servicesamhälle. Och det utan uppenbart effektsökeri. För, vad är egentligen en servicesituation när fernissan skrapats bort? Vem servar vem, och för vems skull?

Flera av novellerna får mig att ställa sådana frågor, som alltså leder mig bort från mina förutfattade meningar, till exempel om vårdprofessioner. Så är fallet i Eivind Hofstad Evjemos ”Slå inte det främmande barnet”. Där möter vi Synne, expert i föreningen för odiagnosticerade funktionsnedsatta, som mot slutet av sin karriär tvivlar allt mer på sin förmåga att förändra. En liten pojke med oavbrutet omsorgsbehov och en ensamstående, utarbetad mamma kommer att pröva Synne till det yttersta. Läsaren förstår att hon, liksom pojkens mamma, kämpar för att bibehålla energi nog att göra pojkens omsorg konstruktiv. Men kampen är lika mycket en inre identitetsuppgörelse hos Synne. Vad händer när den ledande experten börjar tappa tron på sin egen profession? I Hofstad Evjemos novell slutar det i kollaps. Synne är trött men försöker för allt hon är värd att förstå den lille pojkens behov. Till slut tappar hon taget och faller bokstavligt talat i golvet. Där och då kommer vändningen. ”Och så känner hon hans hand i håret, att den stryker henne varsamt, att han använder det ena långfingret som ett slags känselspröt.” Plötsligt är det pojken som tar hand om vårdaren.

Liknande förskjutningar i relationen mellan servicetagare och -givare inträffar bland annat i Åke Smedbergs ”Kom till mig, vagga mig, sorg”, där ett vikariat inom hemtjänsten sätter oväntade spår. Eller i tidigare nämnda Elin Cullheds familjehemsdrama där den kvinnliga sexualiteten får stå i centrum på ett självklart, men också oroande sätt. I båda fallen ställs frågor kring det som på pappret ser ut som opersonliga, okomplicerade relationer, men som i verkligheten öppnar dörrar hos karaktärerna som kanske aldrig öppnats förut.

Så här fortsätter det. Text efter text lämnar mig förundrad över vad människor kan tänkas göra för varandra, av kärlek, av lust, av plikt eller sorg. Och många gånger pendlar servicebehovet fram och tillbaka, över generations- och professionsgränser, förbi klass, genus och etnicitet, trots att förhållandet på förhand sett så givet ut. Det är ödmjukande och upplysande. Det är kvalitet rakt igenom.

Ett intressant bidrag är debutanten Julia Stenroths ”Jobba, jobba”, som närmast kan liknas vid ett wallraffande från en grisfarm. I novellen sliter Lisa, en ung tjej med allt från mockning, till kastrering, till utfodring, till märkning och fösning. Varje sekund räknas och hårdast attityd vinner. De anställda inordnas i en outtalad hierarki. Lisa befinner sig någonstans mellan den mer erfarna, Tina, och polackerna, de som tjänar 60 kronor i timmen.

”Men det är jävligt mycket pengar i Polen, det går liksom inte att jämföra”, säger Eva, deras chef.

Stenroths text är den som tydligast tematiserar såväl arbetsrätt som djurrätt. Den bör läsas i relation till den så kallade arbetslinjen: idén om att den som står utan lönearbete per automatik är en förlorare – och detta alldeles oavsett hur själva jobbet är. Ifrågasättandet handlar här inte om någon arbetsovillig slapphetskultur, vilken vissa debattörer mer än gärna tillskriver ”millenniegenerationen”, utan om ett återväckt behov av att skildra de förhållanden under vilka grisar tvingas leva och arbetare tvingas arbeta.

Huvudpersonen i ”Jobba, jobba” känner hur musklerna växer, och hon älskar det. ”De kommer inte undan mig. Jag är snabbast.” Men samtidigt har hon svårt att passa in, svårt att blunda för den avtrubbade djurhanteringen, för den orättvisa personalpolitiken. Valet hon ställs inför är att blunda och behålla jobbet, eller att se och söka sig vidare. I slutändan är det kanske lukten som blir avgörande, den som kommer från sörjan av döda spädgrisar och som inte försvinner från kroppen ens efter en dusch.

Att låta författare litterärt tematisera ett begrepp på det här sättet är inget nytt. Men när det görs med lika delar kvalitet och mångfald framstår metoden som ett både kraftfullt och konstnärligt komplement till socialstyrelsens välfärdsrapporter. Tänk om det alltid kunde vara så.

Det, om något, vore god samhällsservice.  

Fredrik Eriksson

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen