Debatt - Tidningen Kulturen




×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Kultur

Stefan WhildeSvensk journalistik blir allt mer urholkad, sensationslysten och partisk och Joakim Björck är tyvärr bara ett av många exempel på detta, om än ett lysande sådant. Men låt oss ta det från början.

 Christer Fuglesang, astronaut och föreningsmänniska i den sekteristiskt uppbyggda särgruppen VoF, utförde på egen hand i offentlighetens ljus och ”för samhällets bästa” ett slags blindtest för några år sedan för att försöka påvisa att homeopatisk medicin inte fungerar. Han intog en ”överdos” av substansen Coffea Alfaplex. Substansen går under beteckningen naturligt sömnmedel.

 Intervjun i teve som följde på intaget av substansen visar att Fuglesang pratar osammanhängande, sluddrar och verkar okoncentrerad och slö. Själv säger han att han inte påverkades alls.

 Problemet är dock inte huruvida Fuglesang påverkades eller inte, problemet är att han INTE utförde ett blindtest på homeopati. Han använde inte ens en klassisk-homeopatisk substans. Däremot visade han vad okunskap och fördomar kan leda till.

Läs mer...

Ivan BuninIvan Bunin, Nobelpristagare i litteratur 1933, var vittne till ryska revolutionens fasor och gjorde anteckningar och skrev texter medan händelserna utspelade sig framför ögonen på honom. Hat och förakt för gatans parlament i Odessa, pöbelns makt på  torgen och högtravande slagordsdemokrati genomsyrar hans texter, varje ord bär på civilisationens och kulturens vämjelse över det som utspelar sig i frihetens namn. Han skriver om en av pogromerna i Odessa den 2 maj 1918, där människor

avrättas och bränns levande på gatorna i den rysk-judiska staden. På dagen 100 år senare upprepades samma dödsdans, då som nu inspirerat av Västeuropa. Den gången hade Österrike ockuperat Odessa för att ta över när revolutionens glöd slocknade, idag är det USA och dess satelliter som ockuperar landet för att ta över när elden slocknar. Bunin fick Nobelpriset 1933 i exil för sina texter och sin eleganta, ryska prosa.

Nikita Michalkov har, enligt egen utsago, sedan 1980 arbetat på en filmatisering av Bunins texter, framför allt Solsting och Förbannelsens dagar, och filmade 2010 i ett fredligt Odessa och på ett ukrainskt Krim. Filmen Solsting hade premiär nu i oktober i Serbien, dit Bunin och andra intellektuella ryssar tog sin tillflykt från den västerländska interventionen och revolutionen i Ryssland. Därefter visades den på
biograferna på Krim, varifrån de sista soldaterna evakuerades undan proletariatets raseri. Ryssland hade förlorat inbördeskriget och en västerländsk idé tog över tillvaro och mentalitet ända fram till Putin.

Läs mer...

Håkan RoosKan man längre lita på Svenska Akademien som språklig förebild? Betyder att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet" längre någonting? Vi kunde höra Peter Englund tillkännage att årets Nobelpris i litteratur hade tilldelats Patrick Modiano med motiveringen ”För den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”.

Tidigt i skolan har vi annars fått lära oss att i god svenska kompareras flerstaviga adjektiv och adverb i komparativ och i superlativ med ”mer” och ”mest”. En formulering ”… de mest ogripbara…. ” hade varit riktigast och mest föredömlig.

Med uppmärksamhet ”på nya strömningar i tiden” har Svenska akademien och dess ledamöter förstås inte kunnat undgå den svenska flumskolan i 70-talets efterföljd. Grammatiska kunskaper blev gammalmodiga och onödiga och ansågs hämma det ”kreativa” skrivandet. Gud nåde Akademien om den lägger sig i denna mediala mittfåra där tradition, historia och bildning inte räknas! Tyvärr måste konstateras att Svenska Språkrådets språkrådgivning i sin kravlösa populism redan hör hemma där.

Läs mer...

Stefan GehanderDet är inte bara jag som har fått känna av den ryska lyhördheten, mottagligheten för främlingars impulser. Det är ett faktum att denna lyhördhet och förmåga att integrera det andra är ett av särdragen i den ryska kulturen. Den ryska historien från Peter den store är 300 år av vittnesbörd om att alla kulturella former, alla idéer och all lärdom från Västeuropa har blivit ett överröstande eko i Ryssland. Nationalpoeten Pusjkin är både i sin gärning och till sitt utseende och sin härkomst ett slående exempel på detta nationella drag, men han uppvisar också ett extra drag, som kännetecknar det ryska geniet, nämligen förmåga att ta upp och göra om, att dra fördel av vad andra gjort eller misslyckats med.
Geni är gåvan att se tingen på ett nytt sätt, inte att isolera sig på en hög tron.
Samtidigt som Pusjkin plöjde världslitteraturen, särskilt den franska, skapade han också det ryska språk vi känner idag, ett språk som blev så rikt på ord, nyanser och vändningar att Pusjkin inte går att översätta tillbaka till Västeuropa. Pusjkin är helt okänd i Västeuropa, och hade det inte varit för de stora ryska tonsättarna hade vi inte ens känt namnen på några av hans verk.

Läs mer...

Simon O PetterssonFör varje intellektuell reflekterande, om också så litet, är läsandet av oskattbar betydelse. Utan läsningen är också skrivandet, och t.o.m. det kvalificerade tänkandet, otänkbart. Ändå är det påtagligt svårt att säga något intressant om det. En så omhuldad skribent som Olof Lagerkrantz säger ingenting annat än rena plattityder i sin bok Om konsten att läsa och att skriva (1985). Vi försöker här i stället att gå till Martin Heidegger, som kanske mer än någon annan gjort sig känd för att säga intressanta saker, också om sådant som ingen annan brukar kunna säga något kvalificerat om. Martin Heidegger, som mycket gärna fattade sig kort, skrev några meningar om detta som faksimiltrycktes på framsidan till utbildningstidningen ”Welt der Schule”. Jag återger dem här i egen översättning:

”Vad menas med att läsa? Det bärande och ledande är samlandet. På vad samlar det? På det skrivna, på det som är sagt i skrift. Det egentliga läsandet är samlandet på det, som utan vår vetskap redan en gång tagit vårt väsen i anspråk, må vi sedan bejaka eller avvisa det.

Utan det egentliga läsandet förmår vi också inte att se det som blickar på oss, och att se det framträdande (Erscheinende) och det skenbara (Scheinende).”

Det första stycket är klart nog, bara man vet litet om etymologi. Både svenskans ”läsa” och tyskans ”lesen” har en äldre betydelse av att samla; gotiskans ”lisan” betyder just ”samla”. Här hade den etymologikäre Heidegger, som så ofta, lyckats hitta en begravd betydelse som passade hans syften. Och man måste instämma – visst liknar den ivrige biblioteksbesökaren t.ex. en ivrig samlare av porslinsserviser besökande ännu en loppmarknad. Läsaren bär med tiden med sig en skatt av ord, upplevelser och anekdoter, men förändringen går djupare än så, vilket antyds i nästa mening – läsarens väsen förändras. Läsaren är inte riktigt densamme som innan han läste. Associationen till Heideggers elev Hans-Georg Gadamer, som i sin hermeneutik visade att läsaren inte bara tolkar texten, utan också genomgår en dialektisk förändringsprocess genom tolkningen, är inte så långsökt.

Nästa stycke är litet knepigare, men Heideggers distinktion emellan ”das Erscheinende” och ”das Scheinende” måste grovt uppfattas så: att det senare har en bibetydelse av sken, att varat visar sig såsom sken (som också förvisso är en väsentlig del av varat), men att det förra har en bibetydelse av att varat visar sig sådant som det faktiskt är. Läsandet är alltså inga småsaker, utan det rör hela existensen. Man förstår varför Heidegger läste så noga.

Simon O. Pettersson 

Seitakivi eller seitastenen är ett flyttblock i Pajala kommun som är försedd med en runristning utförd av den engelske ornitologen John Wolley mellan 1855 och 1857Det samiska sättet att leva på är så annorlunda att vi som hör till majoriteten inte begriper det hur mycket vi än studerar och forskar! Samerna har nämligen helt annorlunda kultur, världsbild och mentalitet. Det som inte förstås tolkas som mindervärdigt. I själva verket är sakförhållandet tvärtom. T. ex. jojken har uppfattats som primitiv eftersom den innehåller endast ett fåtal ord. Jojken är snarast jämförbar med meditation och tangerar övermedvetna tillstånd som samerna kallar ”den osynliga världen”, som är en dimension som så gott som helt saknas i den västliga världen. Motsatsen är ”den synliga världen” som man kan se och beröra och som vi i väst lever i.

Vi har alltså endast en verklighet i vår världsbild och samerna två verkligheter, den synliga och den osynliga världen, som båda har lika stor betydelse. Så sett använder vi endast 50 % av våra potentiella möjligheter! Samiska renskötare kan t. ex. göra så noggranna observationer av naturen när de rör sig i fjällen att de användas för vetenskapliga ändamål. För det behövs det nog mera färger på paletten än vi i väst med vår begränsade syn på verkligheten har tillgång till och kan föreställa oss!

Den transpersonella psykologin studerar och beskriver den mänskliga själens medvetandetillstånd och (potentiella) kapacitet bort om tanke, känsla och förnimmelse. Den inbegriper hela vårt andliga spektrum. Transpersonell psykologi är en psykologisk riktning som utvecklades på 60-talet i USA främst av psykiatriprofessorn Stanislav Grof och psykologen Abraham Maslow. Uttrycket ”transpersonell” betyder att överskrida gränsen från personliga till övermedvetna (”övernaturliga”) medvetandetillstånd. Den riktar inte enbart sin blick på den individuella personligheten utan därutöver även på filosofiska, religiösa och sprirituella (eng. spiritual) aspekt.

Läs mer...

Slottsbranden i Stockholm den 7 maj 1697 ”Slottsbranden i Stockholm” målades av Johan Fredrick Höckert, år 1866, alltså 171 år efter själva händelsen som Höckerts målning avbildade.

Historien bakom målningen är en underlig sådan, och lika mycket ett resultat av konstnärlig ambition omgiven av stor nyckfullhet.

Det hela började i Paris, år 1862, då Höckert satt bredvid en svensk vän på Boulevard Monterare som han hade ett samtal med. Under samtalet utropade Höckert plötsligt sina tankar om att framställa Slottsbranden i Stockholm och det var detta som blev startskottet för målningens skapelse.

Fyra år senare, under Stockholmsutställningen 1866, visades målningen för första gången. Höckert var dock ännu inte fullt nöjd med målningen och ansåg den att vara ofärdig. Sorgligt nog fullbordades dock aldrig Höckerts verk under hans egen livstid då han dog kort efter själva uppvisningen. De slutgiltiga detaljerna målades av Höckerts vän och lärare Johan Christoffer Boklund och det färdiga resultatet visades i Paris 1867.

Om det är något som svenska konstnärer alltid har lyckats fånga när det kommer till historiska avbildningar så är det två saker: dynamik och storslagenhet. Att fånga stunder i sina allra mäktigaste och mest grandiosa ögonblick, att skapa scener som överflödar av prakt, färg och energi och att ge liv åt sina målningar på ett sådant sätt att bilderna tycks vara i evig rörelse. Bilder som åskådaren knappt kan undgå från att uppslukas av. Slottsbranden i Stockholm är inte ett undantag.

Läs mer...

Fler artiklar...

Annons

Annons

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts