Palestina - landet som världen glömde - Tidningen Kulturen




Samhälle
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

I ett tal till den amerikanska nationen 1917 sade president Woodrow Wilson : ”Ingen fred kan bli varaktig, eller borde bli det,som inte erkänner och godtar principen att regeringar endast kan få sin rättmätiga makt genom de styrda samtycke...”




Den judiska staten har FN:s resolutioner att tacka för sin existens och har på denna grund erkänts av FN. Palestina har samma rätt att existera och detta på det territorium det tilldelades i FN:s resolution 181 i November 1947.

Denna idé, som senare blivit känns som principen om folkens självbestämmanderätt, införlivades i första artikeln i Förenta Nationernas stadga. I stort sett har Förenta Nationerna (FN) handlat i överensstämmelse med dessa principer med ett enda undantag, nämligen Palestina och det palestinska folket.

Som palestinierna ser det är frågan mycket enkel. De har bott i Palestina under många århundraden. Sedan 1919 har dem tvingats acceptera ett ökande anta judiska immigranter. I November 1947 delade FN Palestina i en judisk och en palestinsk stat. Den judiska staten, som senare kom att bli Israel, ockuperade därefter ett större område än det som tilldelats. Ena delen av återstoden av Palestina annekterades av kung Abdullah av Jordanien, och kom att bli känd som Västbanken. Den andra delen, Gazaremsan, administrerades av Egypten.

I Juni 1967 ockuperade Israel hela Palestina. I Juli 1988 lät kung Hussein av Jordanien formellt meddela att han inte längre har några krav på den palestinska delen av sitt kungadöme. Vem tillhör i dag denna del av Palestina?

Det israeliska argumentet är att Palestina tillhör dem, antingen därför att den Allsmäktige så önskade i Bibeln eller därför att ingen annan kan framföra legitima krav på landet.

Enligt modern internationell lag, folkrätten, tillhör Palestina dess folk. Likväl som Storbritannien, Frankrike, Sverige och Förenta Staterna tillhör de brittiska, franska, svenska och amerikanska folken. Om nu britternas, fransmännens, svenskarnas och amerikanernas nationella rättigheter beviljas utan invändningar, varför är det då en sådan tveksamhet och sådana undanflykter när det gäller det palestinska folkets rättigheter?!

Lagens ord är verkligen inte svårtolkade vad gäller Palestinafrågan. Palestinierna motsatte sig FN:s delningsplan. De ansåg att FN:s generalförsamling inte hade någon myndighet att dela landet. Även om det hade haft det, hade det varit orimligt att göra det på ett sådant sätt. FN:s generalförsamling vägrade upprepade gånger att ge sitt stöd till palestiniernas begäran att frågan skulle hänskjutas till den internationella domstolen i Haag, så domstolen - som är det högsta internationella rättsliga organet liksom ett FN-organ - ombads aldrig att yttra sig i frågan.

Om inte lagstiftningen betraktas som något man lätt kan överse med eller något som inte har med saken att göra, måste den även fortsättningsvis förbli den enda rättesnöret som bedömer vad som är rätt och fel i den palestinsk-israeliska konflikten.

Den judiska staten har FN:s resolutioner att tacka för sin existens och har på denna grund erkänts av FN. Palestina har samma rätt att existera och detta på det territorium det tilldelades i FN:s resolution 181 i November 1947.

Vad gäller den palestinska statens regering har FN:s generalförsamling erkänt PLO, som ”nationell befrielserörelse”, och beviljat den observatörsstatus. Om nu PLO bildar en exilregering för Palestina, skulle därmed inte annat ske än vad flera europeiska länder gjorde efter den nazistiska ockupationen under andra världskriget. Exilregeringarna erkändes rättsligt. Kriteriet för om regeringar ska erkännas är enligt internationell lag, folkrätten, att de verkligen kan sägas företräda sina folk – och inte huruvida de gillas eller ogillas av den stat som erkänner dem.

Frågor har rests om PLO:s trovärdighet, lämplighet och mål. FN kan få bekräftelse om de genomför en folkomröstning bland palestinierna, PLO hälsar uttryckligen en sådan med glädje. Vem än palestinierna väljer eller ger sitt bifall till som sin företrädare bör accepteras som sådan av resten av världen. Och den palestinska staten bör erkännas och upptas i FN i enlighet med de sedvanliga kriterierna för medlemskap i FN:stadgans artikel 4.

Om tanken på en palestinsk stat och en exilregering inte kan godtas av FN, bör FN på nytt ta upp frågan om vad man ska göra med palestinierna.

Det finn ett prejudikat och det är hur man löste frågan om Namibia. Internationella domstolen tillfrågades av FN och ombads ge sin syn på det aktuella områdets status.

1966 antog generalförsamlingen resolution 2154 som upphävde Sydafrikas mandat över området och som hävdade invånarnas rätt till självbestämmande. Namibia ställdes också direkt under FN:kontroll. Ett särskilt organ kallat Namibiarådet (The Council of Namibia) bildades för att administrera området. I977 fastställde internationella domstolen att Sydafrikas fortsatta närvaro i Namibia var olaglig och att alla FN:medlemmar var förpliktigade att respektera detta beslut.

Det finns ingenting som hindrar Förenta Nationerna från att bilda ett råd för Palestina som administrerar invånarnas angelägenheter på det ockuperade områdena.

Ingenting i FN:s upprepade deklarationer om de mänskliga rättigheterna och rätten till självbestämmande antyder något som kunde rättfärdiga att det palestinska folket undantas från tillämpningen av dem. Det är inget särskilt eller unikt med palestinierna - utom kanske att det inte fästs något avseende vid deras rop på rättvisa.  

Abdel-Qader Yassine

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen