Seinfeld och ICA Nära - Tidningen Kulturen




Foto:  Vladimir Oravsky

Samhälle
Verktyg
Typografi

Den här artikeln handlar om ingenting. Precis som situationskomedin ”Seinfeld”. Jag gissar att 99,9 procent av allt kändisskap, det beklagansvärda liksom det som kan lovprisas, varar bara en mycket begränsad tid, obemärkthet däremot, varar för evigt. Och om några dagar är även dessa rader bortglömda och människan kommer även i fortsättningen betala för rutten frukt och hoppas på pie in the sky when she dies.

 


Därför tar sig folk till ICA Maxi i bilar, cyklandes och till fots. Trots att det inte finns någon bostadsbebyggelse i omedelbar närhet. Gräshagens ICA Nära däremot, är omgiven av stora och mindre bostadshus och familjehem. Mig veterligen handlar de flesta, de absolut flesta från ICA Näras grannskap, inte på sin lokala ICA Nära, utan liksom jag, tar sig till andra mataffärer, företrädesvis ICA Maxi.
Foto:  Vladimir Oravsky

Foto:  Vladimir Oravsky

Annons:



I en av "Seinfeld"-episoderna träffar karaktären Seinfeld och hans vapendragare George Costanza höjdarna på NBC (National Broadcasting Company) och presenterar en idé till en sitcom för dem.
"Vad skall den handla om?" undrar NBC chefen Russell Dalrymple, spelad av den framgångsrike filmproducenten, regissören och skådespelaren Bob Balaban.
"Om ingenting" är svaret, fast på engelska?
"Om ingenting? Den måste väl handla om någonting, varför skulle annars människor vilja titta på den?"
"Eftersom den visas på TV!", blev svaret.

Och det var mitt i prick, eftersom mycket tyder på att det spelar ingen roll vad den i flera betydelser platta burken visar, vi sitter ändå framför den som styrda av en ond trollkarl som inte tillåter oss att resa sig och nyttja våra liv till något vi kan vara stolta över.

Seinfelds och Constanzas demonstrativt provocerande snacket om "ingenting" var långtifrån intetsägande: det pekar nämligen ett anklagande finger på det sorgliga faktumet att det spelar precis ingen roll vad ett tv-program handlar om, då det ändå har samma påverkan på sin publik som om det handlade om så lite och intetsägande som ingenting alls.

"Seinfeld" är nämligen en serie med aktningsvärt djup och den ställer spegeln framför alla de absurditeter som vardagen bjuder oss på.
Vem kommer inte ihåg episoden kallad "The Soup Nazi", i vilken The Soup Nazi, en försäljare av mycket uppskattade soppor, är, precis som hans spenamn gör gällande, en synnerligen otrevlig person. The Soup Nazi är en avbildning av verklighetens kock Al Yeganeh, som styr och ställer på Soup Kitchen International i New York.
Eller ta episoden i vilken karaktären Cosmo Kramer blir förargad över en illasmakande persika köpt hos Joes, en lokal, liten grönsak- och fruktförsäljande minutaffär.
Kramer framför sitt klagomål för Joe och Joe förklarar i sin tur för Kramer att han inte skapar persikor, utan att han bara säljer dem. Det är Gud som skapar persikor, predikar Joe, och då bör Kramer, om han till äventyrs inte är nöjd med dem, klaga hos Gud. Joe bannlyser Kramer från sin butik och senare bannlyser Joe även Jerry Seinfeld från butiken.

Jag var på väg att köpa ris på Gräshagens ICA Nära i Jönköping. Dess bäst före datumet var dock ordentligt överskridet. Men i stället för att från personalen få höra att vi tänker gå genom våra varor och rensa bort allt som kastar mörk skugga över vår affär, konfronterades jag med frågan: hur kan möjligen ris bli gammalt?

Jag köpte persikor i korg. I samma ICA Nära affär. Det var en måndag. En av persikorna var ordentlig rutten. Jag påpekade detta. Svaret var, att sånt kan hända, men att generellt är deras varor av högsta kvalité. Jag köpte persikor i samma affär även tisdag, onsdag, torsdag och fredag samma vecka, och varje gång fanns det i varje korg mellan en till fyra ruttna persikor. Varje gång jag fann rutten frukt i ICA Näras korgar, påpekade jag detta och varje gång fick jag någon smart, politikerundanmanöver som svar. Varje gång, förutom den sista: då uppmanades jag att handla nån annanstans, om jag tror att där erbjuds bättre varor och bättre service.

Gräshagens ICA Nära i Jönköping är en affär som inte går alltför väl, något som vem som helst kan förvissa sig om - det är bara att googla.
ICA Maxi, även den i Jönköping, är den ICA som uppvisar bästa lönsamhet i hela landet. Vad är skillnad mellan ICA Maxi och ICA nära, varför den ena gläds åt all välmåga men inte den andra?

Storleken på försäljningsytan är naturligtvis ett påverkande faktum, men faktum är även att mycket större försäljningsställen än ICA Maxi, gick i graven med stora skulder.

Personalen på ICA Maxi skickar inte dig eller någon annan att handla i en annan butik, utan tvärtom, Maxiarna gör maximalt för att behålla dig som kund. Maxis varor kan man nästan alltid lita på och skulle det hända att du kommer släpande hem på en rutten persika, då får du dubbel ersättning i stället vid nästa besök.
Gräshagens ICA Nära ersätter dig också. Ett till ett. Och bara om du kommer med den skadade varan tillbaka och lämnar den på plats och ställe. Någon tilltro till ditt ord och kvitto skall du inte ens drömma om.

Maxis personal är för det mesta kunnig och framför allt är den vänlig, Maxis kvinnor och män uppfattar dig inte som sin fiende, utan som en som ger dem arbete och därmed även levebröd.

Därför tar sig folk till ICA Maxi i bilar, cyklandes och till fots. Trots att det inte finns någon bostadsbebyggelse i omedelbar närhet. Gräshagens ICA Nära däremot, är omgiven av stora och mindre bostadshus och familjehem. Mig veterligen handlar de flesta, de absolut flesta från ICA Näras grannskap, inte på sin lokala ICA Nära, utan liksom jag, tar sig till andra mataffärer, företrädesvis ICA Maxi.

Dessa rader bygger inte på en vetenskaplig undersökning, utan bara på mina iakttagelser och dessa avslöjar att emedan folk som handlar på ICA Maxi, handlar där frivilligt, det vill säga dessa människor kan välja vilken annan butik som helst, billigare eller dyrare, mindre eller större, närmare belägen eller längre bort, folk som handlar på Gräshagens ICA Nära, handlar där troligen av nöd och tvång, det vill säga, de bestämmer sig att handla "i sista minuten", de orkar inte av olika anledningar att ta sig till ett annat ställe att handla, och de "orkar inte bry sig och kritisera". (Det sistnämnda sade en kund som jag frågade varför hon handlar på Gräshagens ICA Nära när hon inte är nöjd med dem?)

Jag är född och uppvuxen i Tjeckoslovakien. Efter några år i Sverige blev jag van vid den kapitalism som dagligen måste kämpa om sina kunder genom olika sätt, bland annat genom prissättningen, kvalitén på varor, sortimentets utbud och kundbemötande. Man vänjer sig snabbt vid det goda. Så när jag återigen besökte Tjeckoslovakien som då fortfarande var "socialistiskt", var jag med om följande: Jag befann mig i en överfylld trolleybuss indränkt i kanske 30 graders värme trots ett intensivt, inte alltför behagligt tvärdrag. En man tog emot växel från biljettförsäljerskan efter att han betalat färdbiljetten och kämpade sig in i bussen. Först nu räknade han växeln och upptäckte att det saknades några slantar.

Han ropade på biljettförsäljerskan, men hon reagerade över huvud taget inte på mannens anmärkning. Så han upprepade sitt krav två, tre gånger till. Då tappade biljettkvinnan sitt tålamod, fyllde sin näve med mynt och kastade dessa ovanpå en massa passagerares huvud i riktning mot mannen, och på slovakiska ropade: "Här är era skitna pengar, och för det som blir över köp er ett snöre att hänga er i". (I Slovakien niar man varandra för att visa aktning och vördnad.)

Den Tjeckoslovakiska socialismen finns inte kvar eftersom den ovanpå alla andra brister som den drog sig med, även saknade respekt för människan och hennes behov.
Eftersom det är en obestridlig truism att en kedja aldrig är starkare än dess svagaste länk, är det inte helt otänkbart, att styrkan på detaljhandelsföretaget ICA AB kommer att bedömas efter den styrkan eller snarare en svaghet som Gräshagens ICA Nära uppvisar.

 Vladimir Oravsky

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts