Förändra dagens gymnasieskola med ett Alexanderhugg - Tidningen Kulturen




Alexander hugger av den gordiska knuten, målning av Jean-Simon Berthélemy

Media
Verktyg
Typografi

Under de senaste åren har jag sysslat mycket med skolfrågor vid ett gymnasium i Västra Götaland. Detta har fått mig att fundera över vissa mer allmänna, och en del mer särskilda, drag i den svenska skolan av idag på det hela taget. Mina intryck kan sammanfattas i den smått paradoxala frasen: det finns en rädsla både för det individuella och för det kollektiva i skolan. Åtminstone på gymnasienivå men också, vet jag av egen dyrköpt erfarenhet, på universitet och högskolor. Utan någon större kännedom om villkoren i grundskolan, misstänker jag att förhållandena även där är likartade.

 


Att vara jämlik innebär, för mig, inte att vara likadan – det innebär att alla är lika mycket värda som människor, och, allas rätt att vara olik – och sig själv.

Annons:



Rädslan för det individuella yttrar sig på mångahanda sätt. Mellan den mer gängse undervisningen av elever i vanliga klassrum och stödåtgärder riktade till vissa elever i särskilda miljöer, och med ett mer eller mindre specifikt syfte, finns sålunda, hävdar jag, en ocean av outnyttjad potential. Varför har vi exempelvis inte en mer utvecklad nivåindelning av elever; rentav elitutbildning (om man nu inte råkar vara skidåkare eller musikaliskt begåvad)? Är det politiskt och ideologiskt stötande? I så fall: varför?

Att vara jämlik innebär, för mig, inte att vara likadan – det innebär att alla är lika mycket värda som människor, och, allas rätt att vara olik – och sig själv. Som det nu är, sover exempelvis de matematiska "analfabeterna" sida vid sida med de matematiska snillena. Som det nu är saknar hbtq-frågorna egentligt stöd i de mumlande lärarrummen. Som det nu är saknas också stöd för vad som förr i tiden kallades för klassisk bildning, reell humanistisk fostran och sann moralfilosofisk och politisk dialog.

1. Inför elitklasser i alla möjliga ämnen (även de yrkesinriktade), men framför allt i kärnämnena svenska, matematik och engelska.

2. Utnyttja undervisningen i livskunskap till att provocera fram debatt om människan som sin nästa, oavsett sexuell eller annan eventuellt "avvikande" läggning. Ta strid!

3. Skapa ett nytt ämne – varför inte under beteckningen livsåskådningar? – med syftet att gå långt bortom, och tränga mycket djupare in i, livets villkor än vad som i dag, enligt min mening, ryms inom SO-blocket och "livskunskapen". Här kan gärna existentialismen, religionsdialogen och humanismen (i avancerad och kritisk bemärkelse) tjäna som ledord. Förbered eleverna för ett liv som demokratiska medborgare genom att – frankt uttryckt – läsa och diskutera Platon, Goethe, Heidegger, von Wright, Butler, Habermas och så vidare. Min tro är, att inte minst ungdomar i gymnasieåldern har både intresse och fallenhet för sådant!

Rädslan för det kollektiva yttrar sig även den på många sätt. Människan, som social varelse, är för mig primärt medmänniska. Detta innebär bland annat att relationer, kollektiv aktivism och solidaritet träder i förgrunden i ett öppet, pluralistiskt och demokratiskt samhälle. Som det nu är, hummar man också i dessa frågor betänkligt i personal- och lärarrummen. Rent pedagogiskt bör här grupp- och projektarbeten lyftas fram som nygammal (om än helst vässad) metod (kanske utan betygssättning).

Lyckoforskningen, enligt ex. Filosofiprofessorn Bengt Brülde, stöder tesen att det oftast är relationer, gemensamma aktiviteter och – just – solidaritet som är lyckans essens i ett samhälle av Sveriges (materiellt framgångsrika) typ. Vidga därför, och höj taket, för den politiska debatten i skolan. Omvärldsuppfattningen är av stort värde för att kunna orientera sig i den moderna världen – inte minst i nationer av Sveriges blygsamma storlek. Ideella engagemang är av stor betydelse för samhällets långsiktiga och strukturellt motståndskraftiga fortlevnad.

4. "Kollektivisera" en ej ringa del av skolans undervisning – låt oss säga på en nivå motsvarande kanske 20 %. Med kollektivisering avser jag gemensamma aktiviteter, som tränar eleverna i den samverkan, som åtminstone enligt min mening är en grund för individen att fungera som något mer än en ytlig och egoistisk atom i det samhälle som bör förbli ett samhälle (inte sär-hälle, som Emin Tengström redan för länge sedan benämnde vår tids svenska och internationella utvecklings riktpunkt).

5. Politisera delar av undervisningen – och släpp på allvar in partierna i skolan. Utan skygglappar.

6. Uppmuntra eleverna att, även på avsatt lektionstid, engagera sig i valfri ideell verksamhet, på det att detta engagemang må bestå även efter gymnasiet.
Låt mig här avsluta med några få rader om min livsåskådning. Jag förespråkar i klassisk anda allsidig (teoretisk som praktisk) utveckling av alla individer på deras egna villor. Samtidigt är människan per definition social. Självförverkligande och gemenskap betingar, och förutsätter, därför varandra. En ståndpunkt som idag tycks vara obsolet för de flesta partigängare, men som jag är övertygad om är basen för din, min och vår gemensamma utveckling.

Carsten Palmer Schale

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen