Litteratur: Magnus Ullén, Bara för Dig - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

Image
Magnus Ullén. Foto CM Edenborg
Akademisk pornografi

Magnus Ullén
Bara för dig
Vertigo Akademika

Nyligen hade Metro en kolumn av en kvinna som uppmanar till bojkott av porr i allmänhet och av butiker som säljer porrtidningar i synnerhet. Hon har rätt i att det är äckligt och förnedrande att stå i matvarubutiken eller kiosken och tvingas se bilder av kvinnor som bjuds ut som vilken annan vara som helst. Men ordet pornografi är inte synonymt med kvinnohat - begreppet är helt enkelt för brett. Snarare är det porrindustrins vinstkrav och önskan att vi ska konsumera mer och mer som leder till porrens dåliga rykte. Detta visar Magnus Ullén, litteraturvetare verksam vid Karlstad universitet, i boken "Bara för dig" som handlar om pornografi, konsumtion och berättande.

Annons:
Begreppet pornografisk används ofta i betydelsen oförsvarlig omåttlighet. "(...) till skillnad från andra diskurser som öppnar sig för tolkning - säg, en roman, en religiös text eller en Hollywoodfilm - stillar pornografin inte vår nyfikenhet, utan uppfyller den snarare till övermått. Genom att visa varje detalj lämnar pornografin oss med en vag känsla av självförakt som tenderar att locka fram det som ur den liberala demokratins perspektiv måste te sig som det yttersta onda: likgiltighet", skriver Magnus Ulléns som har tittat på en bunt heteroporrfilmer med de akademiska glasögonen på. Grundligt analyserar han berättandet i dem och går även igenom pornografins historia.

Sedan jämför han pornografin med mer socialt accepterade medier. Han visar en bikinibild på en porrstjärna vid sidan av en underklädesannons för Hennes & Mauritz - och likheten är slående. Kvinnorna poserar på samma utmanande sätt, med utskjutande höfter och plutande läppar. Bilderna signalerar samma löfte: Jag finns här, bara för dig. Kom och köp!

Sommaren 2005 gjorde en kvällstidning löpsedlar om att kvinnor smygfotograferades på badstranden och att bilderna sedan lades ut på nätet. "Den direkta orsaken till att en icke-händelse som denna blir löpsedelsstoff må vara den varma sommardagens brist på sensationer, men bakom reportaget ligger också en pyrande oro för nya medier och en väl inympad intuition om att pornografi i alla dess former säljer", skriver Magnus Ullén. Kvällstidningslöpet är ett resultat av den falliska blicken, konstaterar han och förklarar att en fallos här inte har med ett manligt könsorgan att göra, utan den som har en fallos äger makten att begära. Den falliska blicken utgår från tanken att allting kan köpas för pengar.
Vidare analyseras mer socialt sanktionerad "pornografi": Hämningslös shopping, reklam och dokusåpor. Var går gränsen?

Det är ett gediget arbete Ullén har gjort. Boken är ofta underhållande att läsa, men ibland också tungt akademisk. Det är också slående att det är en heterosexuell man som har valt att skriva om ämnet - den vanligast förekommande porren lockar helt enkelt mest män. Jag tror att alla killar jag känner har tittat en hel del på porr, medan jag och mina heterosexuella kvinnliga vänner inte alls har samma koll på utbudet. Och personligen känner jag en viss mättnad och likgiltighet redan när jag ser bokens omslag på en bar rumpa försedd med presentsnöre.

Marja Beckman

Annons

Annons

Utrikes. En Kairos domstol avvisade författaren Ahmed Najis begäran om uppskov med verkställandet av hans tvååriga fängelsestraff, som han har avtjänat sex månader av.
I februari dömde en domstol i Kairo den 30-årige författaren till två års fängelse för att störa allmän moral i samband med utgivningen av hans roman Istikhdam al-hayah (Att använda livet) i den statsägda Akhbar al-Adabs litterära tidskrift förra året.Försvaret lämnade in en vädjan till åklagaren i början av juli för att stoppa verkställandet av domen av medicinska skäl. Naji närvarade vid mötet i dag och var omgiven av vänner och bekanta som tog tillfället i akt att träffa honom för första gången sedan han greps för sex månader sedan. Bara första kretsen av anhöriga tillåts att besöka honom i fängelset.
Najis advokat Mahmoud Othman berättade för Mada Masr att enligt en nyligen införd lag kan försvaret överklaga domen i högre instans innan ärendet går till appellationsdomstolen för en slutgiltig dom.
Domstolens resonemang för Najis straff var att han avsiktligt hade begått brottet med att offentliggöra och sprida oanständigheter genom sin fiktiva text.
Läs mer...

Media. TV4 och C More genomför nu den största satsningen någonsin på svensk landslagsfotboll. Genom ett nytecknat avtal med UEFA har TV4 och C More säkrat de exklusiva sändningsrättigheterna till samtliga herrlandslagets matcher fr o m hösten 2018 till VM 2022. I rättigheterna ingår EM-kval, VM-kval och den nya viktiga turneringen UEFA Nations League, liksom alla europeiska kvalmatcher till EM och VM.
Läs mer...

Konst. Lördag den 24 september öppnar Ljus och stillhet – skandinavisk konst kring sekelskiftet 1900 på Musée Toulouse-Lautrec i Albi. Utställningen består av några av de främsta exemplen på skandinaviskt måleri från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, alla utlånade från Nationalmuseum. Bland konstnärerna märks Carl Larsson, Anders Zorn, Hanna Pauli, Vilhelm Hammershøi, Fanny Brate m fl
Läs mer...

Litteratur. Svenska PEN tilldelar 2016 års Tucholskypris till den turkiska författaren Aslı Erdoğan.
Motiveringen lyder: ”För ett nyskapande författarskap där språket självt strävar efter att bryta upp de alltför små sanningarnas fängelse.” Aslı Erdoğan, född 1967 i Istanbul, är en turkisk författare och människorättsaktivist. Hon räknas till den turkiska samtidslitteraturens främsta namn. Erdoğan väjer sällan för de tabulagda ämnena. Hon är ett av den unga, samtida turkiska litteraturens främsta och mest kontroversiella namn, som aldrig slutat skriva om kurdernas rättigheter, det armeniska folkmordet, våld mot kvinnor eller tortyren i turkiska fängelser. Hon romandebuterade 1994; fyra år senare fick hon sitt stora genombrott med romanen Staden i den röda kappan. Erdoğan har skrivit noveller, romaner samt essäer, krönikor och artiklar för stora turkiska tidningar och hon har även gjort sig känd som förkämpe för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiker både i Turkiet och utomlands har hyllat Erdoğans verk och hennes böcker har översatts till ett dussintal språk. Hon har tre böcker utgivna i svensk översättning på Rámus
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen