Litteratur: Erik Lönnroth, Den stora rollen - Tidningen Kulturen




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
 

Le Grand Théâtre av Gustaf III

ImageErik Lönnroth
Den stora rollen
Redaktör: Peter Englund
Minnesbiblioteket, Atlantis

Gustaf III beslutad, för övrigt så sent som fyra dagar före dess första Högtidliga sammanträde den 20 december 1786, att Svenska Akademien varje år ska presentera en Minnesteckning över någon bemärkt svensk historisk gestalt. I protokollet står den 16 december: "gaf secreteraren vid handen, at konungen för alla tider faststält, det en kort lefvernes beskrifning borde upsättas och högtids dagen upläsas".

I början, under tjusarkonungens vaksamma och inte direkt diskreta överinseende, ägnades dessa biografier åt att hylla gamla kungar och krigare i rostiga rustningar. Det var hagiografiska lovtal, ofta utan all förankring i den historiska verkligheten. Gustaf III:s avsikt var att Akademien skulle skapa hjältar och därmed ingjuta mod och fosterlandskärlek hos befolkningen.

Men under artonhundratalet försköts intresset alltmer mot den litterära sfären. Det var diktarnas och författarnas liv och öde som blev föremål för alltfler Minnesteckningar. Tonen var visserligen fortfarande högstämd, lovorden tilltagna i överkant, men med tiden trängde ett mer källkritiskt perspektiv in.

Under nittonhundratalet skrevs en rad litterärt lysande och mänskligt medryckande Minnesteckningar av mycket hög kvalitet. De är ofta personliga i anslaget, välformulerade, kunniga, ibland kvicka, sällan tråkiga. Dessa Minnesteckningar är en - för de flesta - okänd och glömd guldgruva.

Svenska Akademien har nu inlett en välkommen serie, kallad "Minnesbiblioteket", där ett antal av dessa biografier eller längre essäer ska tryckas på nytt. Redaktör för utgivningen är Peter Englund. De två första volymerna har just kommit, i vackert formgivna band. Det är Erik Lönnroths "Den stora rollen. Kung Gustaf III spelad av honom själv" och - som ett av alla dessa märkliga sammanträffanden, med tanke på Malte Perssons prisade roman "Edelcrantz förbindelser" - Karl Ragnar Gierows "Abraham Niclas Clewberg-Edelcrantz".

Historikerprofessorn Erik Lönnroths skildring av Gustaf III var epokgörande när den kom ut 1986 i samband med tvåhundraårsjubileet av Svenska Akademien bildande. Tyvärr hamnade biografin en aning i skymundan. I sitt förord skriver Peter Englund: "Lönnroths minnesteckning över Gustaf III är i mina ögon en av de finaste historiska biografier som författats på svenska."

Den inträngande och levande bild som Erik Lönnroth tecknar bygger helt på dokument som direkt berör Gustaf III. Stor vikt läggs vid konungens egna brev, anteckningar och litterära författarskap och de statliga dokumenten, protokoll och liknande urkunder. Erik Lönnroth försöker ta sig förbi den skimrande sfär - nog så full av fängslande och färgstarka porträtt av monarken - som samtida memoarer och dagböcker målar upp, dock alltid djupt partiska.

Det är personen bakom de många rollerna och maskerna Lönnroth vill förstå och skildra. Han blottlägger med stor precision och välutvecklad känslighet Gustaf III:s inre bevekelsegrunder, tankesätt och hur han konkret resonerade i olika situationer.

Ytterst förenklat går det att säga Gustaf III under hela sitt liv klev in i olika roller, gömde sig bakom mängder av masker. Ofta valde han mycket medvetet, ja cyniskt kalkylerande, den roll han ville kreera. Men hans instabila psykiska läggning - Lönnroth har förvisso, som han skriver, valt att "avhålla mig från att kvacka i psykiatri och djuppsykologi" men betecknar ändå monarken som "en egocentrisk hysteriker, som tidvis förlorade kontakten med verkligheten" - denna grundläggande instabilitet ledde periodvis till att rollen i stället tog överhanden över Gustaf III:s egen vilja. Han blev ett offer för sina egna fantasier och mer eller mindre överhettade föreställningar.

"Den stora rollen" är fascinerande och ytterst givande läsning. Inte minst på grund av den stilistiska briljans som Erik Lönnroths uppvisar i framställningen. Men där finns också en torr, lite vass humor som ytterligare förhöjer läsvärdet. När Erik Lönnroth tar den unge kronprins Gustafs ungdomsförälskelse, den ofta förtalade friherrinnan Charlotte Du Riez, i försvar mot tidigare fördömande forskare skriver han: "Den har bagatelliserats av Oscar Levertin och Beth Hennings ... därför föremålet inte var honom värdigt och därför inte kunnat väcka allvarligare känslor hos honom. Mot detta kan man invända, att Gustaf III inte hade någon möjlighet att inhämta Oscar Levertins och Beth Hennings' åsikter om saken".

Det går att säga mycket - och ännu mer har redan skrivits - om Gustaf III, en kung som genom statskuppen 1772 tillskansade sig diktatorisk och enväldig makt över landet, som stenhårt drev sin ofta nyckfulla krigspolitik, som fick kulturlivet att blomstra och som dessutom lyckades dö lika dramatiskt och storslaget som han velat att hans liv skulle gestalta sig. Men få - om någon - annan svensk monark kan tävla med Gustaf III vad avser dramatisk läggning, storslagna utspel och färgstarkt liv.

Eller som Erik Lönnroth avslutar sin skildring: "Livet i Sverige blev lugnare. Och tråkigare."

Crister Enander

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen