Litteratur: Jochen Hellbeck; Stalingradprotokollen - Sovjetiska samtidsvittnen berättar om slaget - Tidningen Kulturen




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

Sovjetiska vittnen berättar om Stalingrad

Antingen klarar vi det eller så blir vi pulvriseradeJochen Hellbeck
Stalingradprotokollen - Sovjetiska samtidsvittnen berättar om slaget
Översättare: Hans Björkegren & Joachim Retzlaff
Ersatz

En blick på kartan inför slaget vid Stalingrad ger sken av att kriget redan var avgjort. Axelmakterna hade tryckt in sina trupper likt en kniv djupt in i den sovjetiska kroppen. Ur detta perspektiv är det inte svårt att förstå varför Hitler, generaler och lokala befälhavare trodde att det skulle bli en lätt uppgift att erövra Stalingrad. Men de misstog sig. Fullständigt.

Det tyska angreppet mot Stalingrad hade det uttalade målet att utplåna staden. Den Röda armén fick Stalins befallning att "Stalins stad" skulle hållas till varje pris. Symbolvärdet som en stad uppkallad efter Stalin hade var givetvis enormt. Det är dock ändå svårt att förstå vad som drev de sovjetiska soldaterna och medborgarna att utstå ett av de grymmaste slagen i världshistorien. Den påföljande fångenskapen kostade 295 000 tyska soldaters liv och 479 000 rödarmisters liv.

Det har funnits material i över 70 år som har kunnat besvara vad som drev den Röda armén, vilken stämning som fanns och hur människor tänkte. I slutet av 1942 och i början av 1943 sändes en grupp historiker till Stalingrad för att bevara skeendet för eftervärlden, och dokumentera "det stora fosterländska kriget".

Historikerna intervjuade och nedtecknade samtal med 215 ögonvittnen till slaget: generaler, stabsofficerare, befälhavare och meniga, kommunistiska agitatorer, sjukvårdare, ingenjörer och köksbiträde. Tyvärr har dock materialet förblivit orört efter kriget.

Intervjumaterialet visade sig vara oanvändbart som propaganda och "Stalingradprotokollen" kom att gömmas i en källare, där de tills nyligen har vårdats av historiker i hemlighet. Stalins direktiv var att ryska soldaters hjältedåd och arméernas massheroism skulle hamras in, därför förblev protokollens mer mångfacetterade och autentiska bild av verkligheten en sak för skuggorna.

Idag har dock den tyske historikern Jochen Hellbeck, 70 år efter protokollens tillkomst, sammanställt intervjuerna. Hellbecks arbete är bara ett i mängden som kastar ljus över slaget vid Stalingrad, men det är ett ovanligt viktigt arbete där soldater och medborgare berättar öppet och hudnära om sina upplevelser av kriget, berättar om "hjältar" och "ynkryggar" i sina förband, samt förfärande ögonblick och storslagna stridshandlingar.

Stalingradprotokollen erbjuder en mångfald röster, vilket gör att intervjuerna i sin helhet framstår som autentiska och nyanserade. Här återfinns dock självfallet inte rapporter om hungrande och desperata rödarmister som försökte ta livet av sig. Desertörer fick ingen plats i protokollen som samlades in för att dokumentera "det stora fosterländska kriget". Fyndet av ett så omfattande konvolut med samtalsprotokoll är likväl en guldgruva för historiker. Tillgången av just sovjetiska dokument under slaget vid Stalingrad har hittills varit mycket begränsade.

Den stora frågan, som intervjuerna besvarar, är vad som drev rödarmister och andra sovjetiska medborgare till att kämpa mot de till synes övermäktiga tyskarna. Hur kunde de hålla ut? Tidigare förslag har skänkts, men inga så nyanserade som de som idag kan ges efter öppnandet av arkiv och Stalingradprotokollen har kommit i ljuset.

I Nazityskland förklarade man rödarmisternas stridsmoral med rasbiologins lagar. De sovjetiska soldaterna ansågs tillhöra en lägre art som inte förmådde "inse livets mening och uppskatta livet". I SS-tidningen "Das Schwarze Korps", skrevs den 29 oktober 1942: "Bolsjevikerna angriper intill fullständig utmattning, och de försvarar sig till siste man och till sista vapen. [...] Den enskilde soldaten fortsätter ibland att strida när han med mänskliga mått mätt inte längre kan strida." Rödarmister framställdes som omänskliga för att underlätta för de tyska soldaterna att ha ihjäl dem. Det är lättare att döda icke-fullvärdiga människor som man anser är farliga och inte förtjänar att leva - lägre stående, kryp.

Stalingradprotokollen ger inte överraskande en helt annan bild av verkligheten. De är värdefulla för att kväsa de felföreställningar som har brett ut sig i efterkrigstidens militärhistoriska studier. Förklaringen till att den Röda armén höll ut har tills idag ofta förklarats, i brist på empiriskt material, med teorier som har färgats starkt av just rasistiskt underblåst antikommunism. Historiker som Merridale och Beevor framställer till exempel den sovjetiska befolkningen som kuvad av systemet.

Enligt Jochen Hellbeck räcker inte denna förklaring för att belysa hur miljontals människor i Sovjetunionen stred och arbetade tills de stupade.Hellbeck hittar själv förklaringen i tesen om folkkrig. Frontsoldaterna uppfattade sig som den sovjetiska regimens aktörer. Krigets umbäranden gav dem mening. Soldaterna uppfattade sig inte som tvingade till att slåss utan såg sig snarare som aktiva deltagare i kriget. De stred av egen vilja.

Tidigare uppfattningar av att soldaterna stred för att de var livrädda för att bestraffas, förkastar Hellbeck efter att ha sammanställt protokollen. Hellbeck lyfter fram att Stalin talade till människors kärlek för sitt fosterland. "Bröder och systrar" ansåg sig vara i ett befrielsekrig med bara två möjliga utgångar: sovjetisk frihet eller tyskt slaveri. Detta förklarar varför många tusen medborgare frivilligt anmälde sig till fronten, snarare än att behöva bli ditsända.

Politiska officerare och befälhavare spelade en viktig roll under slaget vid Stalingrad, inte genom att skrämma liv i soldaterna, utan snarare genom att framförallt "fostra" soldaterna till att överträffa sig själva och bli hjältar. Under slaget dokumenterades hjältedåd som sedan spreds via flygblad, så soldaterna hade förebilder att efterlikna. I protokollen är det många soldater som refererar till förebilder som de läst eller hört om. Vissa berättar hur de var hungriga hela dagen, utan sömn i flera dygn, men ändå inte tänkte på något annat än att få skjuta så många tyskar som möjligt. Hellbeck hittar en ådra av extrem självdisciplinering i protokollen.

De sovjetiska kommunisterna såg människan som en produkt av samhälleliga förhållanden och den mänskliga naturen som ofixerad. Psyket ansågs lika formbart som vax. Skälet till att vissa bondesoldater inte stred ordentligt var inte skäl nog att deportera dem. Det var snarare tecken på att de ännu inte hade blivit upplysta.

Tidigare historieskrivning om spärrförband stämmer till viss grad, men den behöver kompletteras. Det är sant att det under slaget fanns spärrförband som med dragna vapen hindrade soldaterna från att falla undan. Den som utan order lämnade sin plats vid fronten skjöts antingen på fläcken eller placerades i straffkompani. Det var åtminstone vad spärrförbanden hade getts order om, men av de 15 649 män som hejdades, så lugnades 14 833 soldater och underbefäl ner. De återvände därefter till sina förband. Bilden av att retirerande soldater mejades ner, vilken återges i filmen "Enemy at the Gates" (2001), är alltså gravt vilseledande.

Bilden av att det handlade om liv och död, däremot, styrks av protokollen. När Stalin uppmanade befolkningen till att på tio år inhämta de utvecklade industriländernas "50- till 100-åriga" försprång, sa han: "Antingen klarar vi det eller så blir vi pulvriserade." Den här arbetsmoralen fanns även som stridsmoral under slaget vid Stalingrad, där uppfattningen var att man skulle pulvriseras om staden föll.

Istället var det slutligen hela den tyska armén som utplånades. Ur sovjetiskt perspektiv var detta en ärorik seger, den största segern dittills över de tyska ockupanterna. För klarsynta tyskar var förlusten ett tecken på att expansionens dagar var över. De nazistiska makthavarna var dock inte lika klarsynta som de var manipulativa. De lät offret i Stalingrad tjäna som sporre för att hejda den "röda flod" som nu var på väg mot Tyskland. Joseph Goebbels uppmanade alla tyskar till ett "totalt krig" och den 6. arméns undergång användes som stoff till ännu mer propaganda. Viljan att försvara sig "intill fullständig utmattning, och [...] till siste man och till sista vapen" var sedan inte längre en sak för kommunister. Den går inte att hitta i Stalingradprotokollen. Den hittas istället i material från Berlin.

 
Oddnejm, idéhistoriker

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts