Litteratur: Bodil Malmsten; Så gör jag. Konsten att skriva - Tidningen Kulturen




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

Att härma en författare är bara en lek

Bodil Malmsten Foto ModernistaBodil Malmsten
Så gör jag. Konsten att skriva
Modernista


I Bodil Malmstens värld bör man antingen göra det bra eller inte alls. Skriva alltså. Det för många eviga ämnet. Den som skriver slutar aldrig skriva, man är skrivande helt enkelt. Malmsten blir en sådan bra lärare för att hon själv harvar på med språk och text. För att hon är en tänkande, engagerad, skrivande människa. Konsten att skriva kan enligt henne inte läras ut, ändå gör hon det. På samma sätt som hon själv skriver och ger ut böcker; hon påstår sig inte kunna men gör det ändå. Hon avskyr att ge intervjuer men gör det ändå. Allt började när Bodil var barn i Jämtland och läste högt ur Gamla och Nya Testamentet. Och när hon senare skrev dikter i det ljusblå skrivhäftet under tiden på realskolan i Blackeberg. En skrivaridentitet kunde hon inte ens drömma om som barn. Det som inte fanns i hennes föreställningsvärld, att vara författare, är verklighet och nu ger hon ut en bok med praktiska råd till andra som skriver.

Bodil Malmsten hör till mina favoritförfattare sedan jag i tonåren fick hennes samlade dikter i födelsedagspresent. Ett numera rejält tummat exemplar. Också hennes romaner har jag slukat och tyckt om. Så när personen, författaren, skrivarjaget Bodil Malmsten ger ut en bok om att skriva är det kanske oundvikligt att jag, med eller utan författardrömmar, läser den nästan som en religiös skrift. Jag ska inte recensera privatpersonen eller yrkesförfattaren Bodil Malmsten, men det är ofrånkomligt att hon i min värld är enastående på det skrivna ordet. Det finns få som uttrycker sig som hon och den bilden är svår att sudda ut i läsandet av den här boken. Jag läser den som hennes övriga böcker, njutandes av hennes språk och sätt att tänka.

En igenkänningsfaktor under de första sidorna av boken är behovet av kontroll under skrivprocessen. Jag behöver själv ha hyfsad ordning omkring mig för att kunna arbeta och vara strukturerad. Att ha var sak på sin plats kanske inte är lösningen för alla, men det är ett sätt att åtminstone stävja det yttre, det som är möjligt att stävja. Vilket naturligtvis hör ihop med ett eget rum, en ostörd plats för skrivandet. Liksom att sitta rätt och träna kroppen rätt förr eller senare kommer att få hög prioritet hos många skrivande. Men här finns förstås inte bara rent materiella råd. Kapitlet ”Konsten att göra det” innehåller något av det mest slående jag läst om skapande, lycka och kall. På Konstskolan Idun Lovén lärde sig Bodil Malmsten om skapandets grunder och dess val. Skapande kan ju vara nästan vad som helst och alla som skapar väljer sin skala mellan mörker och ljus – vare sig det handlar om bildkonst, musik eller text. Bodil Malmsten är en som skriver, hon är hon för att hon skriver. Gör hon det inte är hon inte lycklig. Bara ibland är hon lycklig när hon skriver, men det vet hon in då. Då är skrivandet det enda hon vet.

Vi får lära oss att undvika liknelser om man inte gör det bra som Tranströmer. Vi lär oss om det vaga uttrycket inspiration, myten om förstameningen, om vad som kan sätta igång en skrivprocess, om flow, om fiktionsbegreppet, dramaturgin och om jaget. Partierna om skrivandets våndor är enormt förlösande, de är en av bokens behållningar. Den så kallade helvetesperioden under skrivprocessen måste genomlevas, men skrivglädjen bör man förvara ljust. Ta ut det i förväg. Ta det lugnt, du kan bara göra så bra ifrån dig som ditt personbästa för den tid i livet du befinner dig i. Men inget får bara bli – allt måste vara resultatet av ett val. Det är en viktig poäng som återkommer i boken. Det finns kapitel om skrivandets verklighet, den skrivna textens nya sanning som den skrivande skapar, om skrivet liv; ”som i livet men skrivet”, om vad som blir litterära klassiker och annan klokskap. Kapitlen om ord och språkhantering må anses överflödiga, men faktum är att det är en fundamental sida av skrivandet. Malmsten irriterar sig med rätta över allmänt bristande språk- och grammatikkunskaper, intellektuellt förfall, bullret kring litterära trender och den svenska mentaliteten att inte ifrågasätta orättvisor. Hon talar om vikten av och vanföreställningar om folkbildning och finkultur. Till politiker ordinerar hon: ”Camus, Balzac, Dostojevskij, Strindberg för Justitiedepartementet, Vilhelm Moberg och Kapuscinski för Utrikesdepartementet. Zola för Finansdepartementet.”

Om man är en som läser Bodil Malmstens skönlitteratur kanske man finner tips bland hennes egna favoritböcker som presenteras i en klassikerlista i boken - hennes egen bokfamilj. Det här är en bok inte bara om skrivandet utan också om läsandet. Kanske är det så att bara genom bokslukandet kan vi lära oss att skriva bra. Finns det genrer som Malmsten inte har mycket till övers för är det självhjälpsböcker, böcker om bantning och böcker skrivna på dialekt. Likaså science fiction, vampyrböcker och den förbjudna genren kända föräldrars nu medelålders barn som skriver som vore de fortfarande fem år. Undvik också att skriva böcker om en gamling och ett barn som möts över generationsgränserna. ”Så länge det inte är Med livet framför sig av Émile Ajar.” Jag gläds åt intervjuavsnitten med frågor och svar, till exempel det svar Bodil Malmsten ger på frågan om vad en osjälvständig läsare är: ”Det är väl en som läser det som ligger på listor, det som alla pratar om. Alla i den lilla värld som pratar om det. Resten tittar på Melodifestivalen eller går med stavar ute på stan.”

Att härma en författare kan vara en lek i början av skrivandet, för att lära sig, menar Malmsten. Men det är en egen stil man ska ha. Hur mycket man än lockas till att skriva som sina favoritförfattare, kanske efterlikna Malmstens egen språkliga inneboende musikalitet, enkelheten, underfundigheten som är så svår att åstadkomma i praktiken. Detta går hand i hand med vikten av att som läsare vara självständig, att förhålla sig kritisk och att vara lyhörd för omvärlden. Allt kan vara stoff till en bok. Bodil Malmsten håller oss i handen (se upp för liknelser och utropstecken!) genom hela processen, från skrivandet till korrekturet. Eller håller i handen är fel – hon lär oss att stå på egna ben, vara självständiga individer, göra medvetna val. Inte göra som hon, men ändå göra som hon. Följa hennes råd, men inte bli henne. Här finns också tips i kontakt med förlag och om vad som händer inför eventuell utgivning. Jag slår igen boken inspirerad till att en dag skriva skönlitterärt, men också med lusten att läsa om Bodil Malmstens samtliga böcker. Särskilt debutromanen med den långa titeln. Men framförallt är jag tacksam över hennes sanningar och hennes litteratursyn. Att hon med sin uppriktighet och sitt okuvliga trots inspirerar till medvetenhet på fler områden än skrivandet.




Pernilla Andersson

Annons

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts