Litteratur: Sara Tuss Efrik, Mumieland - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

Motståndets estetik?

Omslag: Emelie Östergren Sara Tuss Efrik
Mumieland
Rosenlarv 

Mumieland är Sara Tuss Efriks debutroman. Författaren är uppväxt i Falun och studerar numera på Teaterhögskolan i Malmö. Mumieland är en intensiv och drömlik skildring av en tid och en plats som är svår att definiera, men som känns tämligen bekant. Vi befinner oss till stor del i ett gruvlandskap i Sverige, en liten bit tillbaka i tiden. Världen finns där i bakgrunden, i all sin normalitet, medan denna berättelse är en förlängning – en fantasibild – av mänsklighetens mest basala verklighet. Här finns kroppar i förgängelse, sexualitet och rädsla, uppblandat med mytologi och folktro.

Mumieland är inte en lättillgänglig bok – den bjuder ett verkligt motstånd i varje stund av läsningen. Jag har varit med om det förr, där motståndet varit av skiftande natur. Främst kommer jag nog att tänka på Samuel Becketts trilogi Molloy, Malone dör och Den onämnbare, som är både obscen, svårläst och bitvis ganska tråkig – men trots allt i det närmaste genialisk.

Trilogin bär på ett motstånd som inspirerar och formen både tröttar ut och fascinerar på samma gång. Det finns likheter mellan dessa verk, inte minst om man tittar på romanfigurerna. Precis som i Beckets trilogi så befolkas Mumieland inte av några hjältefigurer, utan av människor som verkar för en borttynande tillvaro, mitt emellan existens ickeexistens. Sara Tuss Efriks roman är en kamp mellan dödsdrift och livsvilja, där ingetdera tycks segra.

Annons:

Men i Mumieland får man förgäves söka efter estetiken i motståndet. Texten är bitvis tät och deskriptiv, bitvis övergår den i mer poetiska stycken, där ord eller meningar radas upp efter varandra, ibland liknande katalogdikter. De mer berättande delarna är bokens starkaste sidor, medan de stycken som är mindre episka, mest tycks fyllas av klichéer eller bara absurda ord eller påståenden, i vilka jag inte kan finna något djup eller vidare syfte. Vissa episoder känns bara som att de finns där för att uppröra eller äckla, inte oförsvarbart i sig, men finns inte någonting annat bakom – eller om man lyckas skildra det fula på ett sätt som fascinerar – framstår det lätt som banalt och överdrivet. Jag har läst Nikanor Teratologens Äldreomsorgen i övre Kågedalen, som uppenbart är ute efter att uppröra och äckla, men i hans fall räddas det banala av den ironiska humorn som genomsyrar boken. I Mumieland finns ingen humor och en av de få behållningarna jag kan finna är den klarsynta skildringen av en av det sexuella våldets verkliga sidor, där ”de grova bergslagsgrabbarna” är beskyddarna och de ”rika pojkarna” förbrytarna. Det påminner mig om en text jag läst om våldtäktsmål, där mycket sällan svenska, ordentliga män döms, medan de som ”ser mer” aggressiva ut aldrig upplevs som trovärdiga.

Sara Tuss Efriks bok är en märklig och tämligen obehaglig bok och risken är stor att man når slutet utan att alls ha lyckats tränga in i den. Läsupplevelsen blir lite som när man snabbspolar en obehaglig film och det är ingenting som riktigt fastnar i minnet. Att vara kontroversiell är i mångt och mycket beundransvärt, men här faller det platt. Jag hoppas att författaren tar vara på mytologin och den underliggande flämtande ilskan och kritiken som kan skönjas i denna bok, när hon skriver nästa, men att det överdrivna och uppstyltade poetiska försvinner.

 

Sofie Niemi

 

Annons

Annons

Litteratur. Den syrisk-libanesiske poeten Adonis tilldelas 2016 års Stig Dagermanpris
”för ett författarskap där lidelsen för den arabiska poesin bortom religion och politiska strömningar blottlägger diktkonstens frigörande väsen.”
Läs mer...

Inrikes. Alla barn mellan tre och fem år i Robertsfors får i veckan se en föreställning med kompani Giraff. Kompaniet består av två cirkusartister från Stockholm. Nästa vecka får samma åldersgrupp i Vilhelmina uppleva kultur. Barnen får se en färgstark dansföreställning av den professionella gruppen Big Wind från Göteborg. En vecka senare är Big Wind i Dorotea. Det är nio kommuner i Västerbotten som under våren och hösten får ta del av en pilotsatsning för förskolor som Kulturrådet bekostar. Tio miljoner kronor ur Skapande skola-bidraget har avsatts för förskolan i kommuner som har långa avstånd till professionell scenkonst. Förutom föreställningarna för barnen får också förskolans personal handledning av artisterna och det ges även en familjeföreställning i kommunen. Turnén arrangeras av Danscentrum och Teatercentrum. Förutom Västerbottens kommuner får även små barn i fem kommuner i Norrbotten och fyra i Östergötland föreställningar med dans, cirkus, teater eller musik
Läs mer...

Litteratur. Författaren Göran Palm är död. Han avled stilla idag bland sina närmaste. Han blev 85 år.
Läs mer...

Konst. Den 21–24 april kommer performancescenen Red Spot att visa ny, innovativ performance av konstnärer från hela världen. Red Spot är Supermarkets programpunkt som visar det senaste inom samtida performance på den internationella konstscenen. Först ut i år är ”Jam Cardell” där hemliga gäster bjuder på en spelning tillsammans med Jan Cardells musikaliska skulpturer. Red Spot får även besök av ljudkonstnärerna Ann Rosén och Sofia Härdig från Fylkingen. De kommer att framföra ”Sound Performance” respektive ”LIVE SENTENCES”, två genreöverskridande ljudperformance. På scenen ser vi även Katherine Nolan från det irländska galleriet MART Gallery, och Dorinel Marc håller en performanceworkshop där besökare är välkomna att delta. Dorinels workshop pågår fortlöpande den 21–24 april. Den experimentella plattformen Weld kommer också till Supermarket med en förhandsvisning av Weld Companys föreställning ”Phoenix” i koreografi av Rebecka Stillman som visas på Dansens Hus den 28 och 29 april. Vid sidan av det kommer en hel del annat att hända ute i själva utställningen. Till exempel ser vi performancekonstnärerna Joakim Stampe och Chuyia Chia från Göteborg framträda på olika platser i och utanför mässan. Performancegalleriet Galeria Racjez från Polen kommer att omvandla sitt utställningsbås till en interaktiv performanceutställning, och Grafik i Väst i samarbete med Grafiska Sällskapet presenterar verket ”Printmaking as Performance”. Den 24 april uppmärksammas Fashion Revolution Day över hela världen, som samma dag kommer att besöka Supermarket och visa ett performanceverk av den svenska designern Amandah Andersson. Fashion Revolution Day arbetar för hållbar utveckling inom modeindustrin. Ovan är endast ett litet urval av vad som finns att se på årets Red Spot. Programmet uppdateras kontinuerligt med nya performance och annat, på www.supermarketartfair.com
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen