Litteratur: Sara Tuss Efrik, Mumieland - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

Motståndets estetik?

Omslag: Emelie Östergren Sara Tuss Efrik
Mumieland
Rosenlarv 

Mumieland är Sara Tuss Efriks debutroman. Författaren är uppväxt i Falun och studerar numera på Teaterhögskolan i Malmö. Mumieland är en intensiv och drömlik skildring av en tid och en plats som är svår att definiera, men som känns tämligen bekant. Vi befinner oss till stor del i ett gruvlandskap i Sverige, en liten bit tillbaka i tiden. Världen finns där i bakgrunden, i all sin normalitet, medan denna berättelse är en förlängning – en fantasibild – av mänsklighetens mest basala verklighet. Här finns kroppar i förgängelse, sexualitet och rädsla, uppblandat med mytologi och folktro.

Mumieland är inte en lättillgänglig bok – den bjuder ett verkligt motstånd i varje stund av läsningen. Jag har varit med om det förr, där motståndet varit av skiftande natur. Främst kommer jag nog att tänka på Samuel Becketts trilogi Molloy, Malone dör och Den onämnbare, som är både obscen, svårläst och bitvis ganska tråkig – men trots allt i det närmaste genialisk.

Trilogin bär på ett motstånd som inspirerar och formen både tröttar ut och fascinerar på samma gång. Det finns likheter mellan dessa verk, inte minst om man tittar på romanfigurerna. Precis som i Beckets trilogi så befolkas Mumieland inte av några hjältefigurer, utan av människor som verkar för en borttynande tillvaro, mitt emellan existens ickeexistens. Sara Tuss Efriks roman är en kamp mellan dödsdrift och livsvilja, där ingetdera tycks segra.

Annons:

Men i Mumieland får man förgäves söka efter estetiken i motståndet. Texten är bitvis tät och deskriptiv, bitvis övergår den i mer poetiska stycken, där ord eller meningar radas upp efter varandra, ibland liknande katalogdikter. De mer berättande delarna är bokens starkaste sidor, medan de stycken som är mindre episka, mest tycks fyllas av klichéer eller bara absurda ord eller påståenden, i vilka jag inte kan finna något djup eller vidare syfte. Vissa episoder känns bara som att de finns där för att uppröra eller äckla, inte oförsvarbart i sig, men finns inte någonting annat bakom – eller om man lyckas skildra det fula på ett sätt som fascinerar – framstår det lätt som banalt och överdrivet. Jag har läst Nikanor Teratologens Äldreomsorgen i övre Kågedalen, som uppenbart är ute efter att uppröra och äckla, men i hans fall räddas det banala av den ironiska humorn som genomsyrar boken. I Mumieland finns ingen humor och en av de få behållningarna jag kan finna är den klarsynta skildringen av en av det sexuella våldets verkliga sidor, där ”de grova bergslagsgrabbarna” är beskyddarna och de ”rika pojkarna” förbrytarna. Det påminner mig om en text jag läst om våldtäktsmål, där mycket sällan svenska, ordentliga män döms, medan de som ”ser mer” aggressiva ut aldrig upplevs som trovärdiga.

Sara Tuss Efriks bok är en märklig och tämligen obehaglig bok och risken är stor att man når slutet utan att alls ha lyckats tränga in i den. Läsupplevelsen blir lite som när man snabbspolar en obehaglig film och det är ingenting som riktigt fastnar i minnet. Att vara kontroversiell är i mångt och mycket beundransvärt, men här faller det platt. Jag hoppas att författaren tar vara på mytologin och den underliggande flämtande ilskan och kritiken som kan skönjas i denna bok, när hon skriver nästa, men att det överdrivna och uppstyltade poetiska försvinner.

 

Sofie Niemi

 

Annons

Annons

Litteratur. Med demokrati och yttrandefrihet i fokus lyfter Sigtuna Litteraturfestival vittnesmål från Syrien. Samar Yazbek och Sigtunas nya fristadsförfattare, Iman Al Ghafari, ger unika inblickar om vår tids största konflikt. Negar Naseh och David Qviström diskuterar samtidens reaktioner, migration, orättvisor och ilska. Årets besökare ges en unik chans till vittnesmål från vår tids största konflikt när författaren Samar Yazbek, och Sigtunas nya fristadsförfattare, Iman Al Ghafari - båda från Syrien - gästar Sigtuna Litteraturfestival 26-28 augusti.
Läs mer...

Litteratur. Det Rumänska kulturinstitutet stödjer ett projektprogram som kretsar runt Paul Celan, en av efterkrigstidens mest inflytelserika poeter. Paul Celan föddes 1920 i Czernowitz i dåvarande rumänska Bukovina och dog 1970 i Paris. I augusti 2016 blir det premiär för ett samarbetsprojekt mellan sex bildkonstnärer med hemvist på Österlen i Skåne och ny-musikensemblen från Berlin, TriokubiK. I centrum står den intensiva poetiska visionen av Paul Celan, tysk-judisk diktare bördig från Rumänien och med sina mest aktiva och ryktbara år i den självvalda exilen i Paris. Genom en väv av bildkonst, musik, sång och uppläsning hoppas de medverkande kunna skicka ekon över genregränserna med de bildrikt och klangfullt laddade orden som gravitationspunkt. Bildkonstnärerna Irene Trotzig (projektets curator), Helena Bergenrud, Jan-Bertil Andersson, Malin Schønbeck, Gunilla Widholm och Håkan Blomkvist presenterar var och en nya bildkonstverk inspirerade av Celan-dikter - bland annat i form av en gemensam artists' book. TriokubiK (Verena Rein, sopran; Marika Gejrot, cello; Stefan Paul, piano) kommer att framföra ett antal nyskrivna verk till Paul Celans ord, musik som i ett flertal fall får sina premiäruppföranden. Mellan musiknumren görs diktuppläsningar av skådespelaren Clas Göran Söllgård.

Läs mer...

Konst. Ur Drömmarnas värld Gudrun Edel på galleri Carlslund.
30 juli-7 augusti kl. 11-16
Vernissage lördagen den 30 juli kl. 11-16 på Galleri Carlslunds Gård, Steninge Kyrkby
0708 743270 www.carlslundgard.se

Läs mer...

Musik. Basisten Mai Agan tilldelas Alice Babs Jazzstipendium 2016 på 50 000 kronor. Stipendiet, som delas ut för trettonde gången, överlämnas vid en konsert på Skansen måndag den 11 juli.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen