Litteratur: Bernt-Olov Andersson; Kanal - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

Brinnande aktuell 

Bernt-Olov AnderssonBernt-Olov Andersson
Kanal
Reptil Förlag

I Eyvind Johnsons klassiska statarroman Nu var det 1914, så finns det en stark scen när den norrländske sonen Olof är i föräldrahemmet. Man pratar inte om sina känslor. Men hans mamma stryker en hand över bordsduken eller plockar med några smulor och lägger en försiktig hand på hans axel och de små känslosamma gesterna säger allt om hennes saknad och sorg efter sonen som var tvungen att ge sig iväg för att arbeta i tidig ålder. Jag tänker ofta på den scenen, hur så få ord och små subtila gester kan räcka för att beskriva ett helt fenomen. En hel samhällsklass.

Den scenen kommer jag att tänka på medan jag läser Bernt-Olov Anderssons roman Kanal. Den är också en arbetarroman – den utspelas i mitten av 1800-talet i området omkring Sandviken. I blickfånget står Leon, pojken som plötsligt fördrivs från sitt hem av föräldrarna. Han är vuxen och det är dags att klara sig själv. Pehr Fredrik har också en stor roll i romanen. Han drömmer om att flytta till Amerika och gräva guld, han menar att man kan bli stormrik där. Han beskyddar på något underligt sätt Leon. Romanen är välskriven och handlingen gripande.

Det finns en stark scen då Leon sitter på ett tåg och får syn på ett välbekant ansikte – sin fars. Han blir oerhört glad att möta fadern igen, men fadern möter honom med kyla. Sonen är vuxen och bor i en annan del av landet. Leon börjar gråta och säger att han längtar hem, men fadern förblir kall. Det är en scen jag förmodligen kommer att återvända till i tankarna, precis som den i Nu var det 1914.

Stundtals blir beskrivningarna av det tunga och kroppsliga arbetet väl ingående, samtidigt är det väl själva definitionen av en statarroman. Man sågar, bär tunga stockar och hela livet kretsar kring arbetet. Läsningen kan uppfattas som enahanda för en modern läsare, samtidigt som detta väl är en del av definitionen av den här typen av roman.

Kvinnorna har också en framträdande roll i Kanal. De som blir gravida utanför äktenskapet äter tändstickor i hopp om att svavlet ska ta död på deras allt överskuggande bekymmer. Romanfigurer som Dal-Brita, starka och rediga kvinnor med skinn på näsan men som drömmer om äktenskap och trygghet, passerar revy.

Annons:

Det är lätt att dra paralleller till det nya Sverige som håller på att växa fram i vår samtid – det där klassklyftorna blir allt större. Där somliga har massor och andra inget alls. Alltså känns Kanal som en ytterst angelägen roman, även om den utspelas i en avlägsen tid. Eller kanske just därför. Genom att utspelas i en tid som tycks främmande för en modern läsare, så blir det lätt att få syn på likheter.

Jessica Johansson

Annons

Annons

Litteratur. Författaren Bodil Malmsten avled under fredagen efter en tids sjukdom. Hennes förlag Finistère berättar om bortgången för nyhetsbyrån TT.
Malmsten berättade förra året att hon hade drabbats av cancer, genom ett inlägg på Twitter. ”Jag har cancer, radikalopererades (det heter så) november 2013, återfall december 2014. Nu handlar det om livskvalité. Men när gör det inte det", skrev hon då. Hon skrev också: "Fråga mig ingenting, jag berättar det jag vill berätta när jag kan berätta det. Alla dör ändå på slutet, annars hade livet ingen form". Hon ville inte göra en stor sak av sin sjukdom. – Jag är verkligen inte ensam om det här. Det är en sådan folksjukdom, sade hon till TT förra året.
Läs mer...

Musik. Re:BELLE är ett samarbete mellan poeten Daniel Boyaciouglu, sångerskan Qarin Wikström och duon there are no more four seasons. Duon George Kentros och Mattias Peterson har tidigare gästat INES-serien i sitt projekt där man framför Vivaldis Årstiderna tillsammans med elektronik. I detta nya projekt sätter man en nationalskald från 1700-talet i ett nutida svenskt perspektiv, där integration, genus, musikalisk form och laptop är några element som vidrörs. Kvartetten tar avstamp i några av Fredmans Epistlar och funderar på vilken relevans de kan tänkas ha för dagens Sverige. Konserterna sänds live över nätet och ligger sedan kvar: www.inesplay.se Tidigare konserter finns på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Lör 6 februari kl. 18.00 - Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek
Sön 7 februari kl. 15.00 - Evenemangsplatsen, Kulturhuset Komedianten Varberg
Läs mer...

Litteratur. Kulturjournalisten, debattören och författaren Kajsa Ekis Ekman tilldelas 2016 års Sara Lidman-pris för sina skarpa analyser av dagens stora samhällsfrågor. Både hennes texter och verbala inlägg i olika debatter bärs av ett språk som inger hopp, som genomlyser det till synes svårbegripliga. Kajsa Ekis Ekman är en modig aktivist och folkbildare både nationellt och internationellt i sann Sara Lidman-anda av passionerat motstånd och engagemang. Priset utdelas under Sara-dagen 2 april som äger rum på Sagateatern i Umeå under rubriken ”Sara, kvinnorna och freden”. Årets Sara Lidman-pris, det tredje i ordningen, tilldelas kulturjournalisten, debattören och författaren Kajsa Ekis Ekman. Hon är en unik röst i dagens samhällsdebatt, som vidgar perspektiven till att handla om mer än representativitet. Med en humor som befriar slår hon hål på myter och med skarpa betraktelser uppmanar hon oss att försöka förstå kapitalismens maskineri. Hennes två första böcker Skulden: eurokrisen sedd från Aten (2013) och Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan (2010) slår båda hål på myter. Den första ger en annan bild av skuldkrisen, och visar att grekerna inte var lata utan att de tvärt om fick betala notan för den skuldkris som började i USA och sedan muterade till Europa. Den andra analyserar med feministisk skärpa normaliseringen av människohandel och prostitution: den klyvnad som sker mellan jaget och kroppen när människan görs till en vara. Skulden är översatt till grekiska (”Den stulna våren”) och Varat och varan är översatt till både engelska och franska. Kajsa Ekis Ekman skriver på Dagens Nyheters kultursida, är ledarskribent på Dagens ETC samt medlem av redaktionen för tidningen Brand. Ett urval av hennes texter finns samlade i Texter 1998- 2015 (2015). Med vass analytisk skärpa och stor kunskap tar hon sig an till synes obegripliga frågor och gör dem begripliga. Vi görs klarsynta och mer intresserade av vår omvärld. Ur detta väcks hopp och en lust att förändra.
Läs mer...

Inrikes. En ny genetiskt värdefull varg har identifierats i Tunturireviret, norr om Orsa. Länsstyrelsens personal börjar nu spåra i området för att se hur långt reviret sträcker sig.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen