Om Dzjan av Andrej Platonov - Tidningen Kulturen




Essäer om litteratur & böcker
Verktyg
Typografi

Andrej PlatonovTåget stannar i ödemarken. Nazar Tjagatajev stiger av och vandrar iväg från tåget. Han kommer fram till en buske som han tilltalar, men får inget svar tillbaka.

På uppdrag av den sovjetiska staten har han återvänt till sitt hem för att hjälpa dzjan, ett utdöende folk som lever i sumpmarkerna i Turkmenistan. Dzjan, förklarar han, betyder ”själen” eller ”det kära livet”.

”Folket hade ingenting, utom själen och det kära livet, som de fått av de kvinnor som var deras mödrar och hade fött dem.”

På vägen dit möter han en kamel som är så svag att den inte förmår att förflytta sig till de få grässtrån som växer någon meter bort. Han räddar kamelen och tillsammans beger de sig till träskmarkerna där folket bor i vassen. Där möter han återigen sin mor som en gång skickade iväg honom för att undgå svälten och döden.

Hon sa en gång åt honom att han skulle följa en stäpplöperska, en buske som rullar med vinden. Busken ledde honom till Moskva där han föräldralös växte upp och blev ingenjör. Hans första uppdrag efter examen blir att rädda folket i Dzjan. Men de är alltför fattiga och utsvultna för att bry sig om annat än att leva efter överlevnadsinstinkten.

Nazar återträffar sin mor, men hon bryr sig inte om att han har återvänt. Också han verkar ha släppt taget om henne. Han möter Nur-Muhammed som också har blivit ditskickad av den sovjetiska staten för att rädda dem.

En natt medan Nazar tros sova samlar han ihop folket och tar med dem i öknen för att de ska komma undan träsket och döden. Men egentligen vill han ta med dem till Afghanistan för att sälja dem som slavar. Ute i öknen noterar han de som dör under vandringen i sin lilla anteckningsbok. Deras fettlösa kroppar gnisslar när benknotorna nöts mot varandra.

Under vandringen stöter de på en fårflock som rör sig i cirklar. Flertalet dödar de för att få mat i sig. Nazar tappas bort och håller på att dö svältdöden. Men när han ligger i öknen vaknar han av att örnar äter av hans kropp. Han skjuter en av dem och dricker dess blod. Skottet lockar till sig folket och han använder sin kropp för att locka till sig mer fler örnar som de kan äta upp för att orka med att vandra till bördiga trakter. Ofta faller han i djup sömn på grund av mat- och vattenbrist och vaknar först när örnarna har börjat äta av hans lekamen. Folket som han ska rädda bryr sig inte.

Medan jag läste slogs jag av de olika mytologiska symbolerna som förekom och som Platonov har omtolkat och brukat för sina syften. Nazar återvänder likt Moses till sitt folk för att rädda dem. Men istället för att han skulle vara väggledd av Gud, möts han endast av samma tystnad som när han tilltalade busken.

ErsatzPrometeus stal elden från gudarna och för det straffades han genom att fjättras på en klippa där örnarna åt av hans kött. Nazar fjättras inte utan lägger sig självmant i ökensanden och lockar till sig örnarna för att han ska kunna döda dem med sin revolver. Han låter offra sin kropp för rädda folket från svälten.

Boken beskriver en gudalös mytologi. Det är den ateistiska och marxistiska ideologin som driver honom. Men bokens hjälte är långt ifrån den handlingskraftige ledaren och räddaren i myterna. Han är fylld av tankar och agerar för folkets räddning. Fast liksom under judarnas vandring i Sinaiöknen är folket egensinniga och självständiga och förstår inte Moses.

Ledmotivet i verket är den grundläggande tanken som Brecht fångade i versraden i Tolvskillingsoperan: Först kommer käket och sen moralen. Nazar kämpar, emedan de gamla utsvultna gamlingarna inte är villiga att ta emot glädjens budskap, till skillnad från den lilla flickan Aidym som, när hon har fått äta sig mätt, vill komma till Moskva och kämpa för Stalin och framtiden.

Romanen upphöjer socialismen och Sovjetunionens utveckling, men symbolerna i romanen är mångtydiga, vilket ger läsaren ett stort tolkningsutrymme. Vad är t.ex. symboliken i fårskocken som vandrar omkring i öknen liksom folket från Dzjan och leds av en bagge som inte kan skydda dem? Tackorna äts upp av människorna. Berättelsen är en bitter lek med gamla myter och symboler.

Andrej Platonovs bok Dzjan, som skrevs mellan 1934 och 1935 efter två resor han hade gjort i Turkmenistan, censurerades kraftigt i Sovjetunionen. Man bytte ut namnet Stalin med partiet och Lenin. Efter murens fall kunde den komma ut så som han hade menat att den skulle läsas.

Han visar i sin bok vad tusenkonstnären kan göra med de få verktyg som står till buds. Hans egensinnighet gör dessutom att berättelsen aldrig blir till uppeldad och partitrogen propaganda. Då och då stannade jag upp och undrade vad för slags undermedvetna drifter som trädde fram i skriften. Som till exempel hans förkärlek för småflickor.

Gustaf Redemo

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen