Litteratur:Lázsló F. Földényi - Medusas blick - Tidningen Kulturen




Lázsló F. Földényi

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

Det ansiktslösa ansiktet

Lázsló F. Földényi

Medusas blick

Översättning: Ervin Rosenberg

Ersatz

 

 Inom institutionaliserad religionsutövning är Gud inget man dansar fram. Man springer inte det fortaste man kan för att möta henom bakom hörnet, blind av begäret men ändå säker att man alldeles strax, nu, hamnar rakt i hens famn, blir ett med henom under ett extatiskt ögonblick där tiden, och kanske även rummet, tar slut. Inom den kristna traditionen, liksom inom alla andra där heliga skrifter finns i centrum, ses transen och mystiken med oblida ögon.

 




Författaren jämför det tidlösa ögonblicket med en blixt, som både genomlyser, synliggör, förgör och lämnar en bränd tomt där det är fritt att bygga nytt. Földényi kallar detta ögonblick för ”tillvarons nollpunkt”. Tålmodigt, utan brådska redogör han för många synvinklar och perspektiv - ögonblicket kontra den sedvanliga, i år och timmar indelade tiden mellan människans födelse och död, tilldrog sej inte minst filosofers och poeters uppmärksamhet. Förutom grekerna, tar sej läsaren, med författarens hjälp, igenom bl a både mäster Eckhart, Hegel, Heidegger, Nietzsche, Kant, von Baader, Bataille, Cioran och icke minst Peter Sloterdijk. ”Földényis” poeter och prosaister är ett blandat sällskap – Hölderlin och Goethe, men också Mallarmé, Keats, Joyce och Melville, för att nämna några.
Lázsló F. Földényi

Lázsló F. Földényi

Det är inget man lär ut till vanliga troende. I stället talar man om Gud, beskriver något som man inte sett och som inte går att se då det saknar ansikte och gestalt, som något som är utrustad med egenskaper (oftast positiva och vördnadsingivande), och är sålunda möjligt. Vilket fungerar ungefär lika bra som för älskande att tala om kärlek i stället för att älska. Enligt Lászlo Földényi gör religionen och vetenskapen gemensam sak för att sudda ut föreställningen om det omöjliga. Varje ”bokens religion” har dock sina sidoströmmar, sina avvikare, sina mystiker, sina helgon och, eremiter och heliga dårar. Islam har dervischer som dansar i för dem kända cirklar och spiraler. Judendomen har en äldre tradition av helig dans. Men vittnesmålen om direkt möte med Gud är många. De tidigare kristna gnostikerna betonade just detta – direkt, ögonblickligt möte med något som i vanliga fall inte ger sej till känna men plötsligt tar människan direkt i besittning.

Den ungerske litteraturforskaren Lázsló Földényis bok ”Medusas blick” (första ungerska upplaga 1991, som sedan kraftigt omarbetades efter publiceringen av Peter Sloterdijks Weltfremdheit 1993) handlar om denna typ av mänsklig erfarenhet. Eller kanske inte om den? Möter människan Gud som inte finns? Kanske möter hon sej själv – som man egentligen aldrig kan göra då man är innesluten i sej själv? Finns det plats för någon annan, en objuden gäst som tränger in – eller blir man medveten om ”någon” som alltid funnits därinne men aldrig gett sej till känna? Med andra ord, ”Medusas blick” handlar inte om religion eller religioner. Någonting händer när människan njuter eller plågas, i ett utslag av tunnelseende beter man sej märkligt, babblar som ett litet barn, skriker, stönar som en biologisk varelse man är. Eller så urskiljer man plötsligt Det Enda Ansiktet i massan. Ansiktet av den man kommer att älska, som man redan älskar, så långt det är överhuvudtaget möjligt att applicera verb - som alltid innefattar ett tidsförlopp - när själva tiden stannar upp eller försvinner, och det ögonblickliga förloppet fyller händelsernas horisont. Eller så dyker en bild, en gestalt, en idé upp – som man får bråttom att fixera när ögonblicket har passerat. Det är som att minnas en dröm. Skillnaden är att tillvaron blir förändrar från grunden

Författaren jämför det tidlösa ögonblicket med en blixt, som både genomlyser, synliggör, förgör och lämnar en bränd tomt där det är fritt att bygga nytt. Földényi kallar detta ögonblick för ”tillvarons nollpunkt”. Tålmodigt, utan brådska redogör han för många synvinklar och perspektiv - ögonblicket kontra den sedvanliga, i år och timmar indelade tiden mellan människans födelse och död, tilldrog sej inte minst filosofers och poeters uppmärksamhet. Förutom grekerna, tar sej läsaren, med författarens hjälp, igenom bl a både mäster Eckhart, Hegel, Heidegger, Nietzsche, Kant, von Baader, Bataille, Cioran och icke minst Peter Sloterdijk. ”Földényis” poeter och prosaister är ett blandat sällskap – Hölderin och Goethe, men också Mallarmé, Keats, Joyce och Melville, för att nämna några.

”Medusas blick” handlar om ögonblicket när allt det gamla förgörs. Inget som var möjligt hittills är det längre, men omöjligheten är plötsligt inte bara förvandlad till möjlighet utan framträder som något som alltid varit en del av ens– ja, får vi använda ordet ”öde”? Det handlar om Uppfyllelsen som alltid funnits, fördold för aktören. I förordet definierar Földényi syfte med sin bok som ”den världsvidgande eller den världsskapande andens fenomenologi.” I samband med att ”tillvarons nollpunkt” inträffar byts scenerierna. Den uråldriga gudinnan Medusa störtas av en ny kult och förvandlas till ett monster med en dödsbringande blick. Saul har blivit Paulus

Földényi illustrerar den alltomstörtande uppfyllelsen genom kungadottern Semele, mor till vinguden Dionysos. Semeles älskare, guden Zeus kom till henne på hennes begäran i sin riktiga gestalt som hon som var dödlig inte kunde förnimma på annat sätt än en jätteblixt. Blixten orsakade brand och dödade Semele. Hennes ofödde son räddades av den gudomlige fadern. I sinom tid hämtade han sin mor i dödsriket och förde henne i triumf till Olympen.

Vad händer när människan möter sitt öde i form av uppfyllelsen? Möjliga svar i denna gissningslek är många, men något definitivt svar finns inte att tillgå. En möjlig modell, som Földényi gång på gång testar – och återkommer gång på gång till – att det trots allt handlar om Gud. Den frånvarande, den icke-existerande Guden, vars – frånvarande, det icke existerande ansiktet – skildras av den ”negativa teologin” inom en i grund och botten paradoxal narrativ om vad Gudinte är. Gnostikern Basilides (andra århundrande) talar om ”… Gud, den icke-existerande, skapat den icke-existerande världen av det som inte fanns.” Men Gud åkallas både under tortyr och orgasm, i födslovärk som på dödsbädden. De älskandes ”silverblick”, när man ser den andre både med sitt yttre och sitt inre öga, förråder att mittpunkten plötsligt inte längre finns inom den egna kroppen. Man är inte längre universumets centrum.

Under det tidlösa ögonblicket händer något med tiden. Földényi formulerar det sålunda att ögonblicket står i motsats till tiden som mäts i minuter och år. Tiden är inte summan av ögonblicken. Det är bara ett sätt att indela en större enhet i mindre, för att göra den överblickbar. Fysikerna Don Page och William Wootters formulerade för mer än trettio år sedan en teori inom kvantfysiken om tiden som illusion för dem som befinner sej inuti universumet. En presumtiv betraktare utanför universumet noterar inga händelser. Om man applicerar detta på Földényis ögonblick när händelserna vecklat ut sej och verkligheten förändrats oåterkalleligt kan man leka med tanken med att man blivit ett med Betraktaren utanför universumet. Gud?

”Medusas blick” är liksom huggen ur ett stenblock. Inget ord i denna bok kan undvaras, ingen mening kan hoppas över. Hela texten måste läsas för att insikten ska drabba läsaren – den som en gång måste ha drabbat författaren, eller, med hans parafraserade ord: upplever man ögonblickets intensitet som den största skatt som finns, vill man alls någonting mer under uppfyllelsens ögonblick? Eller lyssnar man bara till den allt snabbare rytmen i sitt hjärtas slag? Möter man Gud, eller sej själv? Földényi verkar njuta av att ge dubbla eller flerdubbla svar. Läsaren som vill ha ett entydigt svar lämnas åt sitt öde.

Och vill man möta Gud kan man alltid göra som Jesus gjorde i de apokryfiska Johannesakterna som Földényi citerar i det första kapitlet av ”Medusas blick”: ”Före sitt gripande stämde han upp en sång, började sedan dansa och bjöd till slut lärjungarna ansluta sej till dansen. Under dansen råkade han i regelrätt extas och gjorde därmed möjligt för de kringstående och dansande att skåda det outsägliga och olösliga mysteriet. Senare påstod han att denna dans var till Faderns ära...”

 

 

Elena Dahl

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts