Litteratur: Lina Hagelbäck, Ulrika Nielsen - Ömhetsmarker. Dikter. - Tidningen Kulturen




Lina Hagelbäck, Ulrika Nielsen. Foto Cato Lein

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

”...skriver vi nu?” Två poeter blir en tredje.

när två poeter möts i ett tandemgivande simultanmottagande och tvillinglikt närhetsglidande blir känslornas bildenergier med sina kreativa motsatser i bildspråk, tankelinjer och metaforfigurer, svängande i euforiska pendelrörelser i mentala nappatag där svärtan djupnar, lusten kåtas upp och tanken ges ultimata rymder


när två poeter möts i ett simultant tandemtagande och tvillinglikt närhetslidande blir känslornas bildenergier sina kreativa motsatser i bildspråk, tankelinjer, vardagsmuseumsstandard av metaforfigurer svängande i euforiska pendelrörelser, där svärtan djupnar, lusten kåtas upp och tanken ges rymd
Lina Hagelbäck, Ulrika Nielsen
Ömhetsmarker. Dikter.
ISBN: 9789515241429
Förlag: Schildts & Söderströms



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


 Lina Hagelbäck, Ulrika Nielsen. Foto Cato Lein

Lina Hagelbäck, Ulrika Nielsen. Foto Cato Lein

när två poeter möts finns det något kommunikativt logistiskt småtvång av reglementesenliga krav singlande kring ordutbyten, där det påkallade i det inledande anropet måste besvaras i ett receptivt tonfall, med hela den materialmängd som bar upp den inledande anklangen bemött, vilket betyder att det finns en normalitetens balansbetalningsrekommendation infattad redan i utgångsläget, men när det reflektiva i det svarande svaret svarar upp i reaktivitet mot denna gamla ordning desavouerar repellationstvångets överraskande skamgrepp det myndiga och lättar vinden och det inledande lösgörs ur den apostroferade inledningsordningen till resultatet av ett motsatskreativt identitetsrullande i symbiosen och blir till det symbiotiskt glansfullas glatta tankemiljö där det nya sammanhanget leder till konsekvensen av en tredje röst buren av ett svindlande autonomt ovetande om det inledande kontextförpliktandet:

”-Skriver vi nu?

-Jag tror inte det/.../”

 

när två poeter möts blir en tredje till i dallrande expansiva figurer:

”De ärrade svalorna.

Passerandet av huden

gör mig till en resenär

mellan vansinne och ett

starkare seende. Svindel,

sommar genom glas.

Fönstren vibrerar,

blomjorden inåtvänd,

lutande.

Stryka pupiller mörkare.

Hennes kläder doftar ända hit.

Hennes varma avbitartång”

 

när två poeter möts i ett simultant tandemtagande och tvillinglikt närhetslidande blir känslornas bildenergier sina kreativa motsatser i bildspråk, tankelinjer, vardagsmuseumsstandard av metaforfigurer svängande i euforiska pendelrörelser, där svärtan djupnar, lusten kåtas upp och tanken ges rymd:

”Om hon visste vad kyssen betydde.

Det gick så fort, vi var på en bar, drack cava.

/.../”

 

när två poeter möts blir det så bra, i detta fall i alla fall, där höjden på den ordande hypote-musan svarar mot det bitande djupet i skambrunnens volym:

”Morgonen svagt saltad med oktoberkorn.

De bävande åkrarna.

Uppmjukande salviaplantor man inte får röra.

Det skulle i så fall innebära

En livsfarlig sammansmältning: vänskapens

vidare kyssar.

Ett vintrigt lusthus sommartid.

Vilken årstid spräcker vilken-

flyttfåglarna väljer att stanna”

 

när två poeter möts eskalerar det poetiska djupvärdet skapandes mynta av nya blixtrande motsatser vilka öppnar upp tankeskogar, fördjupar dalar av intellektuellt slingrande ormtag och devota undanbäranden så till den grad att man bara har att bågna.

”Min vän var här

Något så exotisk som en vän.

Det var länge sedan vi sågs.

Hon stod i fönstret, intill

ormbunkarna, kanariefåglarna/.../

Det händer att jag tar i henne så har det inte alltid varit”

 

när två poeter möts kan man inte räkna dem alla, ord som tillbeds böjes, tankar som saknar raknar naknas, solkiga ord går i oavtagen nattsärk mitt på dagen.

Vi läsare vill se allt i detta :

”Texten är på väg att lösas upp, bli våldsamt imaginär.

Läs mig innan jag försvinner/.../”

 

Jag tycker om det här när de här är så här och det bär, jag kan inte urskilja dem åt utan låter dem vara sig i en som blir den tredje

”- Skriver vi nu?”

är en början som ger en underbart associativ låt-gå-igång-känsla av att vad som helst fan kan hända.

”-Bokstäverna är gravida!'

Att inte säga det söndertänkta 'havande' är en kvalité i sig, Med lång historia bakom sig.

Kontexten bakom orden som står Lina Hagelbäck och Ulrika Nielsen i det så kallade fatet är underbar.

De två säger sig vara här.

Och just närvaron är mycket närvarande i denna text:

”-Vad blir jag? En flicka, En man?”
Den totala diktarjagupplösningen ger ett vildvuxet gungfly av möjliggjorda intolkningar där två inte blir en utan en tredje.

Motsatserna i vardagens ting subjektiveras i förmänskliganden med åkommor och förebråelser liggande infattade i sig vilket ymnigt höjer halten i orden.

De två hörsammar sig:

”-Vad skulle vi ha tagit oss till om vi inte möts?

-Saknat oss”

Denna sampoetiska skapelsediktbok av Lina Hagelbäck och Ulrika Nielsen ger läsaren oanade poetiska djup att hantera och intervernera i skapade av en de hybrida verklighetskollisionernas kreativa saksammanblandningar och ordsakförbländningar. Det vardagslilla ställs mot det andra vardagliga och detta nya sammanblandade vardagliga skapar nytt vidseende och oanade möjligheter till spagata tankesprång. En mycket läsvärd diktsamling:

”/.../

Till sist: magert ljus, vintergrönt. Våra arkaiska

ömhetsmarker”

 

Lina Hagelbäck född 1971, bor i Stockholm. Författare, litteraturkritiker. Hennes debut Violenca nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2013. Två år senare kom Violencia och hennes far.

Ulrika Nielsen född 1974 i Nykarleby, bor i Stockholm. Har skrivit både prosa och lyrik, essäistik och litteraturkritik. För sin sjätte bok Undergången fick hon Svenska Yles litteraturpris 2015.

 

Benny Holmberg

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts