Litteratur:Evelina Stenbeck - Poesi som Politik Aktivistisk poetik hos Johannes Anyuru och Athena Farrokhzad - Tidningen Kulturen




Evelina Stenbeck Foto ellerströms

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Om poetens glidande politiska position

Evelina Stenbeck

Poesi som Politik
Aktivistisk poetik hos Johannes Anyuru och Athena Farrokhzad

ellerströms

 

Stenbeck analyserar hur Anyuru och Farrokhzad genom sin poetiska praktik utforskar gränserna mellan poesi och politisk aktivism och möjligheter till förening av dessa parabler i den poetiska praktiken.




Evelina Stenbeck f 1984, forskare och lärare i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Poesi som politik är hennes doktorsavhandling.
Evelina Stenbeck Foto ellerströms

Evelina Stenbeck Foto ellerströms

Evelina Stenbeck undersöker i sin avhandling Poesi som politik poesins möjliga verkanskraft i en aktivistisk poetik hos de två poeterna Athena Farrokhzad och Johannes Anyuru:

”Medan Anyuru försöker överbrygga den (i Aten) BH:s parentes) uppkomna klyftan mellan språk och kropp, skrivande och handling, undersöker Farrokhzad i sin debut frågan om relationen mellan kroppen och språket i en kultur som bygger på en uppdelning i binära par: vit och svart, kropp och språk, hemma och borta, moder och fader, barn och förälder”

Stenbeck analyserar hur de två genom sin poetiska praktik ”utforskar gränserna mellan poesi och politisk aktivism i den poetiska praktiken.” Här ingår också att frilägga förutsättningarna hos den enskilde poeten att verka i en kollektiv aktivism, en uppgift som vid första påseendet ser motsägelsefull ut i relation till den traditionella poetens klassiska individualism.

Syftet är enligt Stenbeck bland annat att: ”undersöka de performativa strategier som Farrokhzad och Anyuru tillämpar för att förena den litterära praktiken i en politisk vilja till förändring.”

De nödvändiga förutsättningarna för en poesi verksam som politiskt verktyg hos de två döljer en rad parabler som måste till för att performativ verkanskraft skall kunna åstadkommas i det politiska.

Stenbeck använder Anyurus debut Det är bara gudarna som är nya och Farrokhzads debut Vitsvit som underlag och också deras övriga utgåvor som material när hon analyserar hur poesin i deras fall lämnar sina slutna rum och ger sig ut på offentliga scener och bli till en performativ handling. I Farrokhzads ärende analyserar Stenbeck innehåll, tillvägagångssätt, reaktioner och effekter av och efter Farrokhzads uppmärksammade Sommarprogram i P1 och hennes dikt No pasáran publicerad i Sydsvenskans kulturdel på internationella Världspoesidagen den 16 mars. I förlängningen av detta diskuterar hon hur text levandegörs av röst och kropp, tonfall, språk, närhet etc.

Stenbeck pekar även ut vilka performanceytor som står till buds eller som eftersträvas som gynsammast av de två.

I Johannes Anyurus debutsamling Det är bara gudarna som är nya, och i Athena Farraokhzads debut Vitsvit infinner sig delvis likartade men också flera olika incitament som nödvändiga förutsättningar i deras önskan att vara performativa i sin poesi. Vad innebär då performativitet? Att dikten får konsekvenser i form av effekt, reaktion, verkan och återverkan.

I Det är bara gudarna som är nya använder sig Anyuru av Homeros och den klassiska Akillesmyten där diktarjaget (bitvis glidande i delvis dokumentär delvis fiktiv identitet att vara 'en Johannes') i nästa slag blir till en förortens Akilles i en glidande utsägelseposition. Det handlar också om förorten som kolonial punkt, en ort där centrum äger rätten att definiera den utanförliggande förortens status.

I Athena Farrokhzads debut Vitsvit är den migrerade familjen kosmos. Det handlar om hur vitheten intervenerar, placerar sin hegemoni i familjen/i henne, så grundligt att hon i ett exempel när hon talar med en väninna i telefon råkar kasta en blick i spegeln och överraskas över vilken kropp hon är, vilken identitet hon har. Det handlar om texten, diktaridentiteten och kroppen och hur Farrokhzad 'går runt' i sina utsägelsepostioner genom en collageteknik av röster kring gestaltningen relaterat till ett 'hon' som är 'diktarjaget', 'dottern/systern' som hamnar i motsättning till 'modern', 'fadern' och 'brodern' i familjen.

Det är särskilt relationen till modern som kompliceras med dotterns försök att lös' frigöra sig där modern talar om den bröstmjölk-det mål, som hon givit dottern där mål också blir språk, allt under hennes(dotterns/Athenas) försök att 'skriva sig ur' sin påtvingade situation.

Hur hon genom glidningar mellan dessa subjekt allsidigt lyckas gestalta migrationens problem i allmänhet och hennes/familjens problem i synnerhet, speciellt mellan modern och dottern( Athena Farrokhzad har påpekat i intervju att detta inte nödvändigtvis eller som viktig punkt är självbiografiskt men att hon naturligtvis hämtat litterär näring ur sin familjs erfarenheter) tolkat genom dessa varianter av diktarjagets positioner där vithetens hegemoni härskar i det kringliggande samhället och intervenerar i familjens verklighetsbild.

Det är främst den poetiska identiteten och dess möjliga positioner i den politiska peosins strategier som Stenbeck skärskådar hos de två. Stenbecks genomgångar är mycket detaljrika och mångfacetterade och ger djupare insikt om hur de två poeterna arbetar med sina diktarjag och politiska positioner i samhället. Evelina Stenbecks verkningsfulla dykningar i peoternas och peosins möjligheter visavi identitet, röst, kropp och plats/ort, ger ett fullödigt register över de två poeternas poetiska praktik konkret men också över poesins och poeters allmängiltiga problem vid iscensättandet av en politisk aktivistpoetik.

Evelina Stenbeck f 1984, forskare och lärare i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Poesi som politik är hennes doktorsavhandling.

 

 

 

 

 

Benny Holmberg

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen