Litteratur: Carl Ove Hofman Bang - Djursholms Villastad 1896 Husen och människorna i ord och bild - Tidningen Kulturen




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Intressant, värdefullt, omistligt

 

Carl Ove Hofman Bang
Djursholms Villastad 1896 Husen och människorna i ord och bild

Samfundet Djursholms Forntid och Framtid, XXXVI, årgång 2017

 

"Vad skall ni bygga här, min vän? Skall här bli nya Villastaden?" Så frågar den gamle mannen när han går förbi gamla hus som rivs. Nej, inga nya hus, i stället breda ljusa gator för att få ljus och luft, ”är inte det tillräckligt?” Strindberg skrev sin dikt ”Esplanadsystem” 1883 när Stockholms gator breddades och mycket av det medeltida strök med.




Strindberg flyttade på hösten 1891 in i ett hus, byggt 1889 för trädgårdsmästaren Sachs (Josef Frank hjälpte till med färgsättningen på 1940-talet, fasaden är behagligt grön). Redan nästa vinter drog han vidare

 

Den franske stadsplaneraren Haussmann satte exempel med sina breda boulevarder i Paris - de kom till också för att militären enklare och snabbare skulle kunna kväsa folkliga uppror. Repliken i Strindbergs dikt visar att tankarna var i svang redan då på att, för dem som hade råd, byta ut instängda stadskvarter mot grönområden med friska fläktar. Så var det också på kontinenten och i England.

Ebenezer Howard och Stanley Uniwin drog upp riktlinjerna för den nya typen av gröna brittiska villaförstäder som kom till just före förra sekelskiftet, den första Letchworth, sedan Welvyn Garden City nära det medeltida St. Albans någon timme norr om London, med behagligt mänskliga mått. Men redan tio år tidigare hade hade man idéer om en ny villastad på bekvämt avstånd från centrala Stockholm. Bankdirektören Henrik Palme och konsuln Oscar Ekman var drivande krafter när Djursholm planerades, och man började bygga villor där fyra år senare, 1893. Sedan gick det raskt, 1896 upprättade ingenjören vid Kungliga Lantmäteristyrelsen H. M. Kruuse en ”Karta över Djursholms villastad i Danderyds socken och skeppslag av Stockholms län”, med en mängd villor inprickade.

Längst ner på kartan står ”Eftertryck förbjudes”. Icke förty finns den med i vackert faksimil i en ny bok om villorna som fanns i Djursholm det året, och om hur det ser ut i dag. ”Djursholms Villastad 1896, Husen och människorna i ord och bild”  (Samfundet Djursholms Forntid och Framtid, XXXVI, årgång 2017) är en mycket vacker bok i generöst format fast lite för stor för att man ska kunna ha den i fickan om man vill vandra runt i dessa burgna kvarter. Carl Ove Hofman-Bang som författat texten (hans bror Niels har formgett den) är djursholmare i tredje generationen. I ett efterord listar han de många källor han uppsökt: för husen lantmäteri, riksarkiv, stadsarkiv, stadsbyggnadskontor och gamla kartor, och han har sprungit sig trött i trapporna i Djursholms gamla vattentorn där samfundets arkiv förvaras.

Och för personuppgifterna som är många och detaljerade Svenskt Biografiskt Lexikon, Svenskt porträttgalleri, Svenska Män och Kvinnor, Sveriges Dödbok, och så vidare. Sakkunskapen är imponerande och vederhäftigheten betryggande. På vänstersidorna beskrivs drygt nittio villor som de såg ut 1896, inordnade efter dagens gatuadresser, från Tomtebo på Agnevägen 3 till Dana på Ysätersvägen 9. Man får reda på kvadratmetermått både för husen och för tomterna som i flera fall numera är uppstyckade. Författaren har gått diskret fram, för de allra flesta villorna anges när nuvarande ägare tog över men deras namn nämns i få fall förutom när det är allmänt känt. I en av de vackraste invid vattnet bor Björn Ulvaeus (Strandvägen 34), en av de allra största ägdes under en del år av Carola Häggqvist (Villa Fjäre på Sveastigen 8).

De vackra färgfotografierna som täcker högersidorna är tagna av Mikael Röhr, Stocksund. Under texterna om husen finns på varje vänstersida ägarlängder som säkert krävt stor möda att rekonstruera, med fokus på en av dem som bott i huset vars historia är särskilt värd att berätta. Det har varit en genomgående bildad och högavlönad borgerlighet. Boken är en högintressant kulturhistorisk genomgång av inflytelserikt folk med kloka och framsynta idéer, säker smak och goda förbindelser. Där återfinns matematiker som Helge von Koch och Gösta Mittag-Leffler vars villa på Auravägen 19, ritad av Fredinand Boberg och interiört av Carl Westman hör till de allra vackraste. Hans institut huserar fortfarande där.

Välgörarinnor som Maria Amelia Albina Ekman, gift Linder, och Emma Elisabeth Josefina Benedicks inrättade stiftelser och asyler. Anna Whitlock bodde här, hon som grundade samskolan som fick hennes namn och som agiterade för kvinnors emancipation. Den liberale politikern Ernst Beckman i den vackra nypalladianska Villa Arlaryd hade amerikanska erfarenheter och bytte Djursholm mot Santa Barbara i Kalifornien där han dog 1924. Radiochefen Olof Rydberck bodde i en villa, Knut Hagberg hyrde en lägenhet i en annan där han skrev sina botaniska essäer, historikern Carl Grimberg byggde på en brandtomt Villa Grimberg där han avled 1941, utsliten på sin världshistoria.

Konstnären Robert Thegerstöm  innehade Villa Tallbacken, skämtttecknaren i Söndags Nisse Edward Forsström höll till i ett med Djursholms mått mätt ganska måttligt tilltaget hus, dock med strandtomt och egen brygga, och här fanns Strindbergs gode vän Per Ekström från Öland, förebilden till artisten Sellén i ”Röda rummet”. Elsa Beskow liksom Alice Tegnér bodde härute. Arkitekten Erik Josephson ritade sitt eget hus, den hiskligt stora nybarocka Villa Ludvigsro som nu restaureras. Ett hus man gärna hade velat se är Villa Björkeberga, ritat av Lars Israel Wahlman, ett väl tilltaget nationalromantiskt jugendhus i tegel som hade eget elverk. Men det revs mot bättre vetande och säkert under mångas protester 1965. Så får man nöja sig med hans mästerverk, Tjolöholm på Västkusten byggt efter engelska förebilder för den invandrade göteborgsfamiljen Dickson.

Villa ransäter, djursholm, också klassificerad som omistlig

 

Bankirer köpte tomter och uppförde hus, bland dem den mycket förmögne Anders Alfred Berg som en tid ägde Bukowskis och avled i god tid innan börsen kraschade. Hans stora högt belägna Villa Rehbinder eller Villa Hirsch ritades som så många andra av Rudolf Arborelius. Andra arkitekter var Fredrik Liljekvist och djursholmsbolagets Erik Lundroth. Olof Palmes farfar Sven, försäkringsdirektör och riksdagsledamot, bodde i en nuvarande Villa Kallio. Några av villorna är numera främmande makters beskickningar residens, som Schweiz på Skärsnäsvägen 18 i en vacker gul byggnad där det alpromantiska Villa Östre fanns fram till mitten av 1910-talet. Och utrikesminister Christian Günthers far Ernst Axel bodde i Villa Haga när han inte var sändebud i Oslo och Köpenhamn.

Och så författarna: Strindberg flyttade på hösten 1891 in i ett hus, byggt 1889 för trädgårdsmästaren Sachs (Josef Frank hjälpte till med färgsättningen på 1940-talet, fasaden är behagligt grön). Redan nästa vinter drog han vidare. ”Han var nyskild, skygg och inbunden, visade sig aldrig ute och lät hämta mat på restaurangen. Han tillbringade sin tid med att skriva dystra enaktare” enligt hans hushållerska den gången. F.  A. Dahlgren som författade ”Värmlänningarne” höll till i den snickarglada Villa Ransäter som fortfarande har samma glada färger som då. 1899-1902 bebodde Verner von Heidenstam Villa Iltakallio. Då hade Viktor Rydberg som en av de första byggt sin Villa Ekeliden på tomten Midgård 2. Där levde han ett par år, och där dog han. Axel von Klinckowström, Sven och Harriet Alfons, målaren Robert Thegerström, Wilhelm Stenhammars far Per Ulrik Stenhammar i Villa Stenshäll, raden av intressant folk är lång.

En författare med Djursholmsanknytning finns inte med, naturligt nog. Dels bodde han på Djursholms Slott, med medeltida anor och exteriör från 1600-talet, och dels hade han flyttat vidare redan några år innan H. M. Kruuse upprättade sin karta. Hans sejour som lärare på Djursholms Samskola som var inhyst på Slottet blev kort, bara hösten 1893. Han var föreståndare för klass IV, ett åtagande som inte kan ha varit särskilt betungande: i den gick två elever. Han bodde fyra trappor upp i Slottet. Dit bjöd han in skolflickor, säkert i all ärbarhet, fast det borde han nog inte ha gjort. ”Ks trevliga uppförande mot skolans kvinnliga elever verkar ha gett ett upphov till skvaller” kan man läsa sig till på Wikipeda. Han fick gå, även om avgångsbetyget försäkrade att han ”fört ett hedrande leverne” (Rydberg var skolans inspektor). Redan i egen utsago var han en lättantändlig poet: Erik Axel Karlfeldt

”Dina ögon äro eldar, och min själ är beck och kåda…”

 

 

 

 

Ivo Holmqvist

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen