Litteratur:Oleg Nesterov - Det himmelska Stockholm (Nebesnyj Stokgolm) - Tidningen Kulturen




Олег Нестеров

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Rysk dröm om svensk socialism

Oleg Nesterov
Det himmelska Stockholm (Nebesnyj Stokgolm)
Moskva Ripol 2016

 

Har vi socialism i Sverige? Ryssar är övertygade att så är fallet. Våra sociala försäkringar är naturligtvis en dröm för många av planetens invånare men romanen om ”det himmelska Stockholm” (476 sidor på ryska, på svenska skulle den motsvarande texten varit något kortare) handlar om något mer, högre, och ädlare, i stil med bibelns ”himmelska Jerusalem” (Johannes uppenbarelse). Ett paradis på jorden, som ligger i Moskva men har sitt ursprung i ”den svenska modellen”.

 




År 1964, halvvägs mellan konstprogomen i Manegehallen och Pragåren, avsattes Chrusjtjov av sin politbyrå och ersattes med Brezjnev som inte tålde några skämt. Spirande protester kvästes, politiska demonstrationer skingrades, deras ledare sändes till den krympta Gulagen. Sovjetiska stridsvagnar i Prag sätter även punkt för romanen där allt som finns kvar av ”den himmelska Stockholm” i Ryssland är brottstycken av en förbjuden dröm. Men Kira, Pjotr och Anton vill inte desto mindre leva livet. De vill göra sej fria från KGB där deras ”vitsfabrik” stängs, och de måste utföra helt vanliga, för dem vidriga uppgifter. Men de inser med fasa att de aldrig kommer att släppas fria. Chefen Filippytj är inte längre någon mysgubbe när han förklarar för dem vad som gäller. Även om de slutar, emigrerar, ömsar skinn kan de inte fly. De måste bidra till det omänskliga systemets överlevnad genom dagligt svek mot sina ideal.
Олег Нестеров

Олег Нестеров

Rockmusiker och författare Oleg Nesterov utgår från Nikita Chrusjtjovs program från 1961, som inriktade sej på att omvandla den existerande ”proletariatets diktatur” till en ”hela folkets stat”. Ett folkhem? En dröm som aldrig blev verklighet. Men Nesterovs roman handlar just om drömmen – den har drag av en alternativ historia, en ”tänk om” - berättelse. Samhället, som unga fyrtiotalister Kira, Pjotr och Anton hoppas på ska ha det bästa från öst och väst. Frihet och välstånd som i väst – och jämlikhet och broderskap som utlovades av ”den största bland revolutioner”, den ryska oktoberrevolutionen som i år fyller hundra år.

Vännernas livsöden utspelar sej i 60-talets Moskva, under ”tövädret” som följde på Stalins död och den nya ledningens försök att modernisera landet och göra det mer likt de europeiska demokratierna. Nesterov själv föddes 1961 och kan följaktligen bara glimtvis, på ett barns direkta sätt ha upplevt det unika i denna period i Sovjetunionens historia. Men den skimrande idyllen han skapar behöver inga ögonvittnen. Kända musiker, konstnärer dyker upp i närheten av de tre vännerna, bland dem Vladimir, innan denne blev Vysotskij. Gatorna är rena, grönskan grön, solen skiner i denna märkliga skildring av den sovjetiska huvudstaden.

De nya ledarna bygger bostäder och försöker skapa ett välstånd för folket eftersom Nikita Chrusjtjov vill se ekonomisk och kulturell blomstring i landet som han styr som en annan upplyst despot. Märkliga hus byggs i Moskvas centrum på gatan Novyj Arbat. I folkmun heter de ”de svenska husen” och påstås vara inspirerade av Hötorgsskraporna. Blicken vänds mot himlen dit husen tycks sträva, himlen som den första kosmonauten Gagarin besökte i april 1961. Det svenskinspirerade, socialistiska himmelriket verkar vara bara några få steg borta. Skildringen känns aldrig förljugen då verkligheten smyger sej tätt inpå, till att börja med nästan omärkligt. De tre vännerna samtycker till ett välbetalt jobb inom KGB, och först då höjer läsaren på ögonbrynen. Detta är inget företag som kan sluta väl.

Visst förklarar deras chef med det mysiga namnet Filippych, som mest liknar en trevlig farbror, att terrorn aldrig kommer att upprepas, bödlarna är avskedade och KGB numera enbart samlar upplysningar i syfte att förebygga kriser. Kira och hans kompisar får ett ovanligt uppdrag - att skapa politiska vitsar för spridning bland folket. Vitsarna ska framkalla ett befriande skratt så att människorna släpper tanken på att motarbeta systemet.

Vännerna tar itu med uppgiften med glöd, och frågorna ”varför?” och ”vart ska detta leda?” ersätts med ”hur gör man det på det bästa sättet?” Serier av vitsar sprids i strategiskt viktiga ögonblick, folket skrattar, finslipar historierna och skapar nya i samma anda. De polisanställda satirikerna blir allt skickligare och avancerar i tjänsten. Läsaren rör sej i den ”alternativa”, trivsamt idylliska Sovjetunionen som för första gången i sin historia producerar bostäder och konsumtionsvaror och balanserar på slak lina med hjälp av småkritiska vitsar. Vad händer härnäst? Det ryktas om att kommunismen kommer skrotas på nästa partikongress och ersättas med demokratisk socialism à la Sverige. I hemmen, på stan, i butiker och på arbetsplatser kommer ”den himmelska Stockholm” att förverkligas. Men deras drömmar grusas. Moln skockas över deras huvuden. Den alternativa historien om hur allting kunnat bli växlar definitivt spår mot den hårda verkligheten.

Egentligen börjar det med konsten, märkligt nog. För dagens konstälskare låter det som en dålig vits att bondfödde Chrusjtjov och hans kollegor från kommunistpartiets politbyrå inte tålde modern konst. Traditionen som förknippas med namn som Vasilij Kandinskij, Kazimir Malevitj m fl var i deras ögon suspekt. Den abstrakta konsten avbildade inte verkligheten i form av en enkel - och fysiskt lik – modell. Den ville säga någonting på ett annat, symboliskt, sätt. De sovjetiska ledarna såg i detta både hemliga koder – och ovilja att behaga betraktaren. Mer än så, i deras ögon tydde ”abstraktionismen” på homosexualitet.

Logiken är följande: normala män (och det handlade uteslutande om konstnärer av manligt kön) målar ”normalt”, och de som målar ”onormalt” måste själva vara onormala. Landets högsta ledare kunde störta Stalins statyer, befria hans överlevande fångar men han tålde inte se verk av Ernst Neizvestnyj, Boris Zhutkovskij, Vladimir Jankelevskij och andra på den idag legendariska utställningen i konsthallen Manege i december 1962, som på hans order stängdes samma dag. En våg av konservatismen sköljde över ryskt kulturliv, den förstörde relationer mellan intelligentian och den politiska ledningen. De politiska vitsarna var plötsligt inte längre roliga. 1968, året präglat av freds- och medborgarrättsrörelser i väst, närmade sej med rekordstora steg.

År 1964, halvvägs mellan konstprogomen i Manegehallen och Pragåren, avsattes Chrusjtjov av sin politbyrå och ersattes med Brezjnev som inte tålde några skämt. Spirande protester kvästes, politiska demonstrationer skingrades, deras ledare sändes till den krympta Gulagen. Sovjetiska stridsvagnar i Prag sätter även punkt för romanen där allt som finns kvar av ”den himmelska Stockholm” i Ryssland är brottstycken av en förbjuden dröm. Men Kira, Pjotr och Anton vill inte desto mindre leva livet. De vill göra sej fria från KGB där deras ”vitsfabrik” stängs, och de måste utföra helt vanliga, för dem vidriga uppgifter. Men de inser med fasa att de aldrig kommer att släppas fria. Chefen Filippytj är inte längre någon mysgubbe när han förklarar för dem vad som gäller. Även om de slutar, emigrerar, ömsar skinn kan de inte fly. De måste bidra till det omänskliga systemets överlevnad genom dagligt svek mot sina ideal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Elena Dahl

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen