Litteratur: Daphne du Maurier: Rebecca; Fåglarna - Tidningen Kulturen




Daphne Du Maurier. Foto Ruth Bartlett

Litteraturkritik
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Tidlös, trollbindande skräcklitteratur från en mästare inom genren

Daphne du Maurier
Rebecca
Översättare: Dagny Henschen och Hikda Homberg
Fåglarna
Översättare: Gerd Lilliehöök och Lisa Rothstein
Modernista

 

Den brittiska författarinnan Daphne du Mauriers roman ”Rebecca” blev en omedelbar bestseller när den gavs ut i Storbritannien 1938. Två år senare filmades den av Alfred Hitchcock och odödligheten blev ett faktum.




Både ”Rebecca” och ”Fåglarna och andra noveller” håller mycket hög klass rent stilistiskt och kommer förhoppningsvis att trollbinda en ny generation av läsare. Den här typen av litteratur förtjänar att bli odödlig.
Daphne Du Maurier. Foto Ruth Bartlett

Daphne Du Maurier. Foto Ruth Bartlett

Romanen har sedan dess aldrig varit ur tryck och det kommer ständigt nya utgåvor och nyöversättningar som upprätthåller berättelsens starka, suggestiva grepp om sin publik. Även novellerna ”Fåglarna” och ”Vänd dig inte om” filmades och tillhör numera den moderna skräcklitteraturens absoluta klassiker. Både ”Rebecca” och novellsamlingen ”Fåglarna och andra noveller” har nu getts ut i svensk nyöversättning på Modernista och det är anmärkningsvärt hur väl Daphne du Mauriers berättelser håller för en modern läsekrets.

Daphne du Maurier (1907-1989) föddes i London, men växte till största delen upp i Cornwall där också de flesta av hennes berättelser utspelar sig. Hon var dotter till den kände skådespelaren och teaterdirektören, Gerald du Maurier, och hans fru skådespelerskan Muriel Beaumont. Hennes farfar var tecknaren och illustratören, George du Maurier, som bland annat tecknade för satirtidningen ”Punch”. Han var också en begåvad författare, mest känd för romanen ”Trilby” (1895) där den notoriske bedragaren och hypnotisören Svengali förför och duperar en ung konstnärsmodell . Daphne de Maurier hade alltså en del att brås på och både hon och hennes två systrar, Angel och Jeanne, var konstnärligt begåvade. Det hjälpte naturligtvis att de var födda in i en välbärgad överklass med starka kopplingar till Londons intellektuella elit och Daphne, som tidigt bestämde sig för att bli författare, fick hjälp av släktingar i början av sin karriär. Något som inte blev långvarigt eftersom hon snart var på väg ut ur buren på egna starka vingar. Manuset till hennes debutroman ”The loving spirit” togs emot med entusiasm av William Heinemanns förlag i London som gav ut den 1931. Förlaget byttes sedan ut, till Heinemanns förtvivlan, när Daphne du Maurier istället bestämde sig för att ge ut sina böcker hos vännen och förläggaren Victor Gollancz.

Under sin författarkarriär skrev Daphne du Maurier ett stort antal böcker och trots att hon var gift med officeren Tommy ”Boy” Browning 1932 till hans död 1965 förblev hennes skrivande det som var viktigast för henne. Paret fick tre barn tillsammans Tessa, Flavia och Christian, men Daphne påstod själv att hon inte hyste någon större kärlek till barn. Under arbetet med ”Rebecca” lämnade hon sina två döttrar hos släktingar i England och anslöt sig till ”Boy” i Egypten där hon skrev färdigt romanen. Med åren drog hon sig mer och mer undan offentligheten och tillbringade större delen av sin tid i sitt hus i Cornwall, där hon nästan enbart ägnade sig åt sitt författarskap.

Det som är mest utmärkande för ”Rebecca” , kronan på verket i Daphne du Mauriers stora produktion, är den suggestiva, spöklika stämningen på godset Manderley dit en ung, nygift kvinna kommer med sin betydligt äldre man, Max de Winter. Hela atmosfären förgiftas av de ständiga påminnelserna om Max före detta fru, den starka, vackra Rebecca vars närvaro är så påtaglig att den unga kvinnan, som förblir namnlös trots att hon står för berättarrösten, håller på att gå under av svartsjuka. Rebeccas rum står kvar orört och den dödskalleliknande hushållerskan, Mrs Danvers, som avgudade Rebecca gör minst sagt sitt bästa för att hålla hennes minne vid liv och sätta käppar i hjulet för den nya, oerfarna husfrun. Läsaren dras in i en skrämmande berättelse som helt bygger på huvudpersonens minnen.

Vi får från de första inledande, numera klassiska raderna, ”I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen.” veta att Manderley är borta och att den historia vi kommer att läsa ligger begravd i det förflutna. Daphne du Maurier gör det inte lätt för sina läsare. Romanen är fylld av gåtor som aldrig får något riktigt svar, när jag läst sista sidan bläddrade jag nästan omedelbart tillbaka till inledningen och började läsa igen. Språket har en suggestiv kraft som bygger på upprepningar och minnesbilder av godset, dess invånare och av den döda Rebecca, som får liv genom omgivningens minnen av henne. ”Rebecca” kan bäst beskrivas som en psykologisk thriller med övernaturliga inslag och Daphne du Maurier som en mästare inom genren. Språket är så förtätat att det så gott som binder fast läsaren vid sidorna och författaren använder sig ofta av helt briljanta metaforer. Det gåtfulla inslaget bidrar också till att romanen stannar kvar i minnet, om inte för alltid så mycket, mycket länge. Tyvärr finns det vissa brister i den nya svenska översättningen, men ”Rebecca” behåller ändå sitt stenhårda grepp om läsaren och berättelsens kärna har kvar sin kraft.

Novellsamlingen ”Fåglarna och andra noveller” innehåller, utöver titelnovellen, fyra andra guldkorn i genren skräcklitteratur. Alla novellerna har tydliga övernaturliga inslag och visar prov på författarens unika förmåga att trollbinda sina läsare. Naturen har ofta en framträdande plats i Daphne du Mauriers berättelser och den gör sig även påmind i den här samlingen. I ”Fåglarna” gör den uppror med förödande konsekvenser för mänskligheten och i ”Äppelträdet” får ett gammalt, gistet äppelträd representera ett liv som aldrig haft någon egentlig mening.

Både ”Rebecca” och ”Fåglarna och andra noveller” håller mycket hög klass rent stilistiskt och kommer förhoppningsvis att trollbinda en ny generation av läsare. Den här typen av litteratur förtjänar att bli odödlig.

 

 

Elisabeth Brännström

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen