Litteratur: Sara Norling - Daniel Börtz. Svenska tonsättare - Tidningen Kulturen




Sara Norling Foto Mattias Ahlm

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

En tonsättares musikaliska själ

Sara Norling

Daniel Börtz. Svenska tonsättare

Gidlunds

 

Ett ytterst kunnigt, konsekvent genomarbetat tonsättarporträtt med djupdykningar i verken, gestaltande av skaparproblem, redogörande för idémässiga frågeställningar, apostroferingar till traditioner, influenser och grundvalar; analyser av instrumentering, orkestrering, kontra libretton och bärande teman; genomgång av uruppförandets positiva och negativa sidor och därtill recensioner och reaktioner.

 




Norlings djupdykningar i verkets musikaliska klanger, den tonala färgen eller dialekten hos instrumenten, de djupa bottnar hon finner, de sjunkande och stegrande partiernas instrumentparad och slutligen hur Börtz använder sig av en del musikklichéer brukliga i musikkretsar vid stigande och sjunkande partier av känslolägen och sedan alla reaktioner och eftermälen, är fängslande läsning.
Sara Norling Foto Mattias Ahlm

Sara Norling Foto Mattias Ahlm

Ett av de största projekten för den 'färdigvuxne' komponisten Daniel Börtz är samarbetet med Ingmar Bergman i Backanterna med libretto och regi av Ingmar Bergman och musik av Börtz. I ett flerårigt förarbete mellan komponisten Börtz och regissören, dramatikern Ingmar Bergman lär de känna varandra.

 

De närmar sig konstnärligt likt känsliga väsen. Inledningsvis är det Bergmanskretsen som tar kontakt och nämner att Bergman är intresserad av Börtz´ musik och har lyssnat på några verk och nu önskar fler verk tillhanda. Så sker och av en händelse träffar de två varandra personligen och samarbetet etableras.

Inledningsvis för Börtz blir det fördjupning i libretto, utveckling av partitur. Han tar itu med Bergmans text. Norling skriver:

”Arbetet med texten förlöser en ny melodik hos honom, men det handlar inte om melodier i traditionell mening, snarare linjer, påpekar han i flera intervjuer. I övrigt arbetar han på samma sätt som i sina stora orkesterverk.'

Börtz själv känner sig bekväm i sin nya konstnärliga position:

”Det här stycket hade jag inte kunnat skriva för tio år sedan. Man måste kunna sin orkester! Verket hänger ihop mer med sinfoniorna och kanske med operaoratoriet Fläckar av liv än med mina tidigare vokalverk. Formatet är den enda större skillnaden gentemot ”sinfonierna” ; själva komponerandet och inställningen till musiken är annars densamma. Det finns mycket kammarmusik också, men framförallt kontraster: skir kammarton och våldsamheter, så golvet skakar.”(Daniel Börtz i programboken till Backanterna)”

Norling konstaterar att Börtz nått ett viktigt mål:

”Den 2 november 1991 blir drömmen om fullskalig opera till slut verklighet med premiären på Backanterna. Ett verk som föds genom en slump, eller i alla fall ett lyckosamt möte några år tidigare och som till stora delar värks fram på distans, genom brevväxling och telefonsamtal.”

Sara Norlings genomgång av den utveckling som födde detta samarbete och vad det genererade är verkningsfull essäkonst med beskrivning av hur två självständiga konstnärer möts i samma kringgärdande 'tankelåda'. Arbetet blir ytterst framgångsrikt och uruppförandet en succé.

Norlings djupdykningar i verkets musikaliska klanger, den tonala färgen eller dialekten hos instrumenten, de djupa bottnar hon finner, de sjunkande och stegrande partiernas instrumentparad och slutligen hur Börtz använder sig av en del musikklichéer brukliga i musikkretsar vid stigande och sjunkande partier av känslolägen och sedan alla reaktioner och eftermälen, är fängslande läsning.

I kölvattnet på detta följer redogörelsen för hur Operan går för fulla hus så att extraföreställningar läggs in och därtill recensionerna som hos läsaren hjälper den intresserade att finna ytterligare vägar in och sätta ord på upplevelsen alternativt få mothugg i polemiseringar mot den egna uppfattningen om man nu har möjlighet att, i efterhand, i dag, lyssna/se verket.

Också i beskrivningen av verket Marie Antoinette med libretto och regi av Claes Fellbom musik av Börtz och med Kerstin Nerbe som dirigent gör Norling en litterärt fängslande beskrivning av verket med hela förarbetet i tanke och kontakter, det första trevande skrivandet av tänkta scener, det intressanta i att Börtz till och med ändrar i inledningen av andra akten i sista repetitionen, ett tillvägagångssätt han aldrig använt sig av tidigare.

Sara Norling har tecknat ett tonsättarporträtt som lyckas nå in i den innersta essensen av komponisten Daniel Börtz musikaliska själ. Hon tecknar hans väg till framgångsrik komponist via utbildning, influenser och förlösande kontakter. Hur denne ynglings inledande förstlingsverk visar övertygande tecken på att vara komna ur en själ som äger ett urämne till en lysande komponist. Och hur hans framgång sedan manifesteras i mångfald och flera stora verk.

I känsliga analyser levandegör Sara Norling de olika verken i Daniel Börtz´ karriär med detaljerade verksgenomgångar av bakgrunder, idéer, influenser, partiturutveckling, skapandeprocess, blindskär, fallgropar, avgörande ögonblick fram till det slutgiltiga uppförandet. Kunnigt och konsekvent erbjuder Sara Norling ett ytterst genomarbetat material med en hög halt och tung dignitet signifikativ för hela boken när hon resonerar kring hur denne komponistsjäl Daniel Börtzs olika verk utvecklas med redovisandet av apostroferingar till olika traditioner, idégrundvalar; analyser av orkestreringar, instrumenteringar, bärande teman, och slutligen de olika uruppsättningarnas positiva och negativa sidor och därtill recensioner och reaktioner.

Boken om Daniel Börtz ingår i den serie porträtt av svenska tonsättare som ges ut av Kungliga Musikaliska Akademin och Gidlunds förlag.

Sara Norling, f 1968, journalist, skribent, bland annat varit verksam som musikkritiker i Dagens Nyheter 2001-2013, och som redaktör för Nutida Musik. Numera knuten till Sveriges Radio P 2.

 

Benny Holmberg

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen