Litteratur:Clemens Altgård - Grå dub- diktsamling - Tidningen Kulturen




Clemens Altgård Foto Adrian Altgård

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

Denna diktbok våldför sig. Tar rygg. Applicerar. Gör otrygg.

Clemens Altgård

Grå dub- diktsamling

Smockadoll förlag

 

Inledningsvis börjar ett motstånd, ett stort apokalyptiskt subjektnej! Nutidens död. Nutidens murar. Där avstannar medvetandeslingorna i ren hängiven vilsenhet inför detta anslag av lyriskt djup och verbal mångfascination om en vattenburen, muromgärdad samtid till nutid.




Detta i ärende av tidsmarkeringar, apostrofering och annat definierbart utanförståendegods i komprimerings- alternativt -dechiffrerings-alternativt- sorteringshänseende och annat kontextuellt påverkandeinslag som där-pekande och sådär-karakteriserande sidogods att så på den tänkta upplevelseåkern bemyndigat av en viss initierad läsning vilken för den intresserade förpliktar i kunskaps- och eller lexikalt hänseende, men också och mest detta att det är en mycket djuptagen bitvis svalghisnande associeringsdekokt av möjligheter i de uppställda tolkningsvagnarna på denna dub till den assiciationsrika gentilt erbjudna intellektuella bangården
Clemens Altgård Foto  Adrian Altgård

Clemens Altgård Foto Adrian Altgård

Från två håll kan man ta sig in vad det verkar. Nutid-dåtid, två sidor om murarna, två sidor av saken, i divergerande tankespillror. I de olika elementen, vatten, eld, tankevidgande och tankeflykt, från de motsatta sidorna av saken tillvägagångssätten referensramarna.

Ingen nåd. Ingen vila. Nuet i belysning. De döda, de döende, de som dödats, tiden som stannar i sin egen intighet, nutiden som bär människors öden över haven, gränder, vakter, murar som skiljer liv och död, floder, vatten, eld. Allt i detta nu. Det är starkt, det är stärkande! Det är starka intellektuella tankescener. Det är verkligen verkligheten!

”I cirklar går vi, går i cirklar

genom natten, genom dagen

stannar upp.

Vi vill att våldet stannar upp,

ser oss själva i en spegel

stannar upp 

 

men det varar inte en minut.

Stammar stammar stam stam stammar...

Genom hela skådespelet.

Och i skådespelet: skådespelet” 

 

De två tänkta. Den tidsmärkta associations- och referensingången och den förutsättningslöst verbala basingången.  

Att denna diktsamling är tveeggad, tvåvägad,tvångsdelad på än den ena och än den andra sidan mureriet Att i medvetandet om detta, se tänkbara vägar förbi murar, taggtråd, motstånd, nedgång, tankegång, med det dubbelspelande minnet i arsenalen ta sig någorlunda uppmärksamt rakt fram i denna divergerande dub av allusioners länkmassa, att försiktigt slira mellan disparata referenser, skenbart splittrad av intryckens flipperkulor, helt enkelt sätta sig på baken i beslutsam tanke rakt ned i den nakna texten...detta i konkret tinglig bemärkelse, se sakskälen, och därpå det associativa, innan de underliggande texterna (under undertexterna) och den överliggande symboliken (som i övertydligheter eller skrivapånäsandeklarationer) ger sin absoluta verkan, detta i förnöjsam bedragelse och betydelsefylld förmörkelse smått bestulen på den inledande tillförsikt man steg in i detta med i en initialt bärande kittlande naiv outgrundligt bedräglig lusttanke med tvenne ingångar:

 

”In girum imus nocte ecce et consumimur igni

Det är just så det börjar:

Brinner för de döda.

Information kan lågan inte ge.

Den slukar den.

till slut. Och det blir åter tyst.”

 

Vad har vi då i detta? Folkslakt, folkflykt, nutida rörelser över gränser, ett annalkande från två håll, se saker från de bägge sidorna, kampen för livet börjar med döden. Hela bygget skakar.

 

Eller vad?

Hängivelse till vad som ses...sägs...

...och i detta fall undvika att falla i verbala fällor som slår igen i sina medvetet tvådisparata utgjutelser.

Poeten ifråga är en bedräglig ordstrykare, en djuplodande tanke(för)virrare, en finurlig textmixare i betydelsen vad du ser är inte vad du får VDSÄIVDF.

Clemens Altgård är en befaren, hängivet tankedriven, tungt mångfacetterad poet som i sin bakgrund i Malmöligan äger intrikata meriter och framgångar i ägandet av ett mäkta digert och konstnärligt djuplodande mentalt upplyftande anslag i generna med tungt poetiskt syndafallsregister i bagaget.

Inte minst just därför, i det subtila medlemskapet av Malmöligan, har det burits fram delikata lyrikärenden genom åren av Altgårds illusoriska verkshand.

När nu närheten pockar framför Grå dub- diktsamlings poetiska brandvägg vars gråmelerade yta skyldrar värn klädd i detta tunna ordhäftes silverinfattade invit, ger redan ingången en djup avsats av lockelse att hoppa rakt ut i det ordgivande tankekomplicerade.

Det är vad texten vet initialt och i sin läsattraktion kan beses med en viss tydlighet i hur det förekommer sig i sina sakskäl anförda i sina åkallade referenser som äger den sprängda vidhetens rymliga tidsprägel. Det är nutid, ja. Men det är också annan tid. Det är den filuriska tanken den att man antingen skulle ha levt under viss del av tid under vissa datum av dess era(den anmälda kontextens ärende) och att sådan upplevd allehanda ska ha satt sig cerebralt inpräglandes i minnesbärandet av det som var då, så som det görs när det utgörs av sådant medhavt i tiden.

Till exempel Velvet Undergroundestetik samt något Lou Reed-ting i vad här säger sig vara sådant som präglar som det sades. Vilket smalnar av synfältet naturligtvis men är i linje med poetens medvetna val som till ex:

”Lugnet ligger nära.

Där går hobbymusiker. Stegrande par.

Ett ansikte dränkt i förtida Yule-tårar.

Tänk dig ett Velvet- album med

tonsatta Ekelöf-dikter

fast utan Lou Reed.

Ett slags 65-plusfantasi

(wine me, dine me, 69 me.)

'When I´m 64' ”

likaledes...

...Eller att man går rakt in i orddjungeln naken

utan förutfattade...

 

Och åter det magiska:”In girum imus nocte ecce et consumimur igni”

En tvåvägars.

Vilket vill säga att förtydliganden anges i textens fotnot.

Men så kan sägas att det kanske ändå var Vergilius som upphov kanske eller om en palindrom lösning eller ett musikstycke eller en film. Det är associativitetens grundelement som här gestaltar sig, det latinska i citerad form som rebus.

 

Denna dub anslår flera tonfall, inledningsvis kan man säga att det börjar med ett motstånd, ett NEJET, ett stort apokalyptisk subjektnej! Där avstannar medvetandet omedelbart för läsaren i generat nerdragna verbalabrallor iförd endast tankekallingarna med löst hängande greppsugna analyshandflator vilande obeslutsamma mot eftertänksamt gubbmagra knäskålar lätt skramlande.

Jag aptitretas i dessa tanketentakler, tar in gubbjäveln som går över det gulsebrarandiga strecken havande med DÖDEN!

Han bär sin ålder gubbjäveln, trafiken skapar död, övergångsstället den sebrarandiga dödsfällan, eller den sebrarandiga helvetesbron av tankegummiband till tankarnas hängtaskar vilka ger ingen vila, jag går rakt ut och tappar ned mig handlöst i analysmörkret.

Den är finurligt utlagd för att lönnmörda tetiga gubbjävlar och analysjesusar:

”STORA NEJET: Den gamle mannen.

Skalligt russinhufvud. (Säker 80+)

Går över zebrastrecken.

Bilar, tvärnitar, tutar.

Han går mot rött!

Med silverfärg målat

på mc-jackan han bär

står ordet: DÖD”

Elegant anslag med mördartanken den refflade vägen. Mannen som går över det vad vi kan kalla denna sebrarandiga lokala stegskala. Döden på bröstet indelad i gatans stegrande farostreck. Jag ska inte hyckla jag är utsåld på denna tryfferade spänning initialt. Jag åskådligletar i mina tanketentakler och tar in gubbjäveln så gott som det går i den sebrarandiga dansen med DÖDEN!

Det är tid och vatten, vattentid och tidvatten, allt i ett i denna rinnande rörliga flyktiga tid. Det är vaktande sedligt omstyrande flykt över vatten och vakt:

”DÖDVATTEN. Som att parkera

mellan yttre verklighet

och helt interna frågor,

ett slags suspension

där kraften tappas upp”

 

Så genialt påkallat sidosägande ändå!

Och sedan nedan alla dessa nutidsbevakande självspeglingar

inför det nakna samvetet:

 

”Så följer som alltid en morgon

tanken nu tom, taken så vita.

I spegeln ögon: de ser dig.

Blickar tillbaka:

tiden som driver, tid som sväller”

 

Det är så tanken har det i dess mest utvecklade finalscenario i nutiden:

 

In girum imus nocte ecce et consumimur igni

Det är just så det börjar:

Brinner för de döda.

Informationen kan lågan inte ge.

Den slukar den.

Iill slut. Och det blir åter tyst.”

 

Detta i ärende av tidsmarkeringar, apostrofering och annat definierbart utanförståendegods i komprimerings- alternativt -dechiffrerings-alternativt- sorteringshänseende och annat kontextuellt påverkandeinslag som där-pekande och sådär-karakteriserande sidogods att så på den tänkta upplevelseåkern bemyndigat av en viss initierad läsning vilken för den intresserade förpliktar i kunskaps- och eller lexikalt hänseende, men också och mest detta att det är en mycket djuptagen bitvis svalghisnande associeringsdekokt av möjligheter i de uppställda tolkningsvagnarna på denna dub till den assiciationsrika gentilt erbjudna intellektuella bangården.

Det är med andra ord en mångfacetterat associationsrik diktsamling hanterande vår komplicerade nutid. Mycket läsvärd!

En djuplodande källa av tankemärg som topprider läsaren över verbal stock och mental sten, alltid lurande runt hörnet med nya överfallsvinklingar och meriterat beschäftiga ord-kommanden. Det är svarta djup och hög medvetenhet insprängt om den oroliga nutiden. Det är mycket behållningstätt och ytterligt läsvärt i kvarstannande verkan.

Clemens Altgård f 1959 följer upp sin rosade återkomst till lyriken, Odöd, med denna härtagade Grå-dub diktsamling fylld av nutidsapostroferingar.

 

 

 

Benny Holmberg

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen