Litteratur: J.K. Rowling - Harry Potter och Hemligheternas kammare  - Tidningen Kulturen




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Jim Kays magiska bilder blåser nytt liv i sagan 

Jim Kay och Harry Potter är en matchning gjord i fantasy-himmelriket!


Mörkret kommer senare i sagan
J.K. Rowling
Harry Potter och Hemligheternas kammare 
ISBN: 9789129701364
Illustrationer: Jim Kay Översättning: Lena Fries-Gedin
Förlag: Rabén & Sjögren



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Hyllningar från både kritiker och fantasyfans, samt lysande försäljningssiffror världen över, följde utgivningen av den illustrerade upplagan av Harry Potter och De vises sten, men vid det laget var Jim Kay redan fullt upptagen av arbetet med att skapa bilderna till den andra boken: Harry Potter och Hemligheternas kammare.

Flygande Ford Anglia lovar äventyr

De illustrerade utgåvorna av J.K. Rowlings magiska klassiker är fulla av fantastiska färgillustrationer av Jim Kay, vinnare av Kate Greenaway-medaljen.

Omslaget till Harry Potter och Hemligheternas kammare lovar äventyr. Ron Weasley och Harry Potter flyger över ett lummigt brittiskt landskap i en blå Ford Anglia.

När Harry Potter och Hemligheternas kammare kom ut för första gången (och man fick nöja sig med omslagsillustrationen, det fanns inget mer att hämta inuti boken) fanns det också en blå Ford Anglia på omslaget, men den flög mot betraktaren, inte bort mot äventyret.

Vuxna människor tittade på omslaget och skakade på huvudet och sa att miraklet med en Ford Anglia var inte att få den att flyga, miraklet var att få den att starta över huvud taget!

Amerikaner har aldrig förstått det där med cricket/quidditch ...

Mycket i J.K. Rowlings böcker verkade så typiskt brittiskt: humorn, ironin och satiren var så typiskt brittisk. Hon drev också med så mycket som var typiskt brittiskt. Från den där bilen som alla (i en viss ålder) någon gång har åkt i, eller till och med ägt (som t.ex. Séan Harris, J.K. Rowlings egen bäste vän under ungdomsåren, som hon baserat Ron på) och haft lite (eller väldigt mycket) problem med att starta ... till den där sporten som är stört omöjlig att förklara för oinvigda. Quidditch är bara lite enklare att förklara för oinvigda än cricket. Och amerikanerna i trollkarlsvärlden spelar inte quidditch, de gjorde om spelet helt och har en annan liga och en annan typ av boll (som exploderar) och andra regler --- det lite som skillnaden mellan cricket och baseball i verkligheten. Förutom att baseball inte exploderar.

Den första boken om Harry Potter, Harry Potter och De vises sten, belönades med Nestlé Smarties Book Prize (det mest prestigefyllda, eller i alla fall det allra godaste, barnbokspris en brittisk bok kunde vinna) och bok två om Harry Potter, Harry Potter och Hemligheternas kammare belönades också med Smarties Book Prize ... det har aldrig hänt att samma författare vunnit två år i rad! (Nästa år vann J.K. Rowling igen, med Harry Potter och Fången på Azkaban).

Men inte ens då vågade väl förlaget och författaren hoppas på den massiva globala succé som Harry Potter faktiskt blev. Något typiskt brittiskt blev ett globalt populärkulturellt fenomen. Och nu säljs böcker med Ford Anglia på omslaget över hela världen! Det är inte klokt!

Ljus, spänning och hoppfullhet

Jim Kays illustrationer är helt magiskt underbara. Här finns saga, ljus, spänning hoppfullhet ... och det är en stor kulturgärning att ta sig an de riktiga Harry Potter böckerna och göra enhetliga omslag och illustrationer till dem.

Första gången som Harry Potter böckerna kom ut fanns det inte något enhetligt över omslagen (förmodligen hade man inte räkna med så stort genomslag i början, eftersom "alla visste" att fantasy var "helt ute"!) man bytte look och omslagsillustratör mellan böckerna och mellan utgåvorna och det finns inte heller någon reda med hur personerna och omslagen ser ut mellan olika länder. I Italien ville de inte ens att Harry Potter skulle ha glasögon, men då sa J.K. Rowling ifrån. Nu är det inte längre kontroversiellt med en hjälte med glasögon. Det var det då.

Nu är det Jim Kays nya illustrationer som säljs enhetligt över hela världen --- Harry Potter har äntligen fått en "definitive look".
Och J.K. Rowling och Jim Kay känns som ett lika naturligt klassiskt par som Roald Dahl och Quentin Blake på sin tid. De passar liksom ihop.

Nu är det första gången som man kan läsa Harry Potter (de två första böckerna) och riktigt njuta av omslagen och sedan alla bilderna i boken, för alla personer ser ut som de ska göra! Jim Kay har verkligen satt sig in i hur alla karaktärerna ska vara, han har till och med försökt göra Dobbys ögon så stora som tennisbollar (vilket inte är lätt, eftersom Dobby, trots att han är ett fantasiväsen, måste se trovärdig ut och Dobby har många trogna fans i världen!)

Fawkes - en naturtrogen fenix

En annan ny karaktär som introduceras i Harry Potter och Hemligheternas kammare är Fawkes --- en fågel fenix. Jim Kay är mycket naturvetenskapligt intresserad och har jobbat med att få Fawkes att se ut som en verklig varelse, som skulle kunna finnas i naturen på någon exotisk plats. Kays dröm är att en gång få illustrera Hogwarts läroböcker --- speciellt den om drakar, och han har redan börjat öva på att illustrera olika typer av drakägg.

Som modeller för de kända karaktärerna har Jim Kay verkliga personer (inte till Dobby så klart, men till människorna) och han träffar barnen en gång om året för att se hur de vuxit och förändrats. Man ser att både Harry och Hermione har blivit lite äldre, men inte mycket, sedan den första boken.

Draco har Jim Kay lyckats göra extra obehaglig genom att göra hans ansikte helt symmetriskt --- 100%-ig symmetri brukar inte finnas hos vanliga människor, därför upplever vi perfekt symmetri inte som vackert, utan som obehagligt (på samma sätt upplevs animerade människor, som t.ex. de väldigt symmetriska barnen i den misslyckade barnfilmen Polarexpressen, som obehagliga och robotaktiga).

Hermione - en smart och snusförnuftig ung häxa

Ett stort fynd är Hermione - tjejen som Jim Kay har hittat för att vara Hermione ser verkligen Hermione-aktig ut. Hennes snusförnuftiga min i den här boken fångar verkligen hur Hermione är i texten --- liksom hennes upptäckarglädje på den första bilden i den första boken, där Hermione provar sin nya lykta. Harry Potter i Jim Kays version är också mycket Harry-Potter-aktig. Jim Kay har lyckats hitta den version av Harry Potter som ser mest ut som Harry Potter är i texten. Han är inte för söt, inte för kaxig, inte för modig, inte för nördig ... Han bara är, och har ett drag av vanlighet som är viktigt, eftersom Harry Potter ska vara en "everyman". Porträttet av Hagrid domineras av Hagrids yviga hår och skägg.

Jim Kay har själv sagt att hans favoritkaraktär att rita är Hagrid, för man kan aldrig misslyckas med Hagrid, man bara fortsätter att rita en massa hår och förr eller senare dyker Hagrid upp. Det absolut svåraste att rita och att lyckas med är däremot Harry Potter själv.

En av Jim Kays vänner, som har ett riktigt vinnarleende, har fått stå modell för Gilderoy Lockhart (av någon anledning står det Lockman i den svenska texten, men på helsidesillustrationen bredvid står det i alla fall Lockhart - som det ska vara!) och Lockhart ler sitt hjärtliga leende och ser lockig och hjärtlig ur - vilket även avspeglas i hans namn! Vinnarleendet blixtrar lite extra, som om han precis fotograferas.

I J.K. Rowlings text finns också en satir över bokindustrin idag. Lockhart anser att det viktigaste för en författare i dag är inte att skriva bra ---det viktiga är att se snygg ut på fotot! Det är ju det som säljer!

Lockhart och Snape lever vidare, som ett lyckligt par

En lycklig slump: Lockharts partner är en perfekt Snape. Jim Kay hävdar att han även har Snapes röst (fast bilderna pratar tyvärr inte, så magisk är inte boken!). Jag gillar tanken: någonstans i Storbritannien lever Lockhart och Snape vidare, som ett lyckligt par, kanske med en gullig greyhound ... även om det bara handlar om look-a-likes så är det som ett trevligt parallellt universum. (Roligare än någon av de parallella verkligheter som uppstod i Harry Potter och Det fördömda barnet i alla fall).

Layouten på boken är också mycket fin och fantasifullt gjord. Bilder kan dyka upp när som helst i texten, som en liten magisk överraskning, och dessutom finns det helsidesbilder och helsidesuppslag - allt i färg.
Diagon Alley vecklar ut sig sida efter sida och ovanför kan man läsa texten om vad som händer, samtidigt som man tittar på alla de små kärleksfullt och detaljerat illustrerade affärerna nedanför, som ringlar sig över pappret.
På ett uppslag har texten layoutats runt Dobbys jättestora gröna ögon, som tittar ut bland löven i en vanlig trädgårdshäck. Tennisbollsstora ögon, nästan i naturlig storlek, tittar på läsaren.

Några uppslag är helbildsuppslag utan text alls. Ett par höjdpunkter är Hogwarts i vinterskrud, komplett med tomtesnögubbe och trollkarlssnögubbe med magisk trollstav, och uppslaget där Harry Potter i en blixtrande färgexplosion dyker in i Tom Riddles dagbok. Wow! Man riktigt känner rörelsen och färgerna och den hisnande resan att åka in i någon annans dagboksminne. Härligt härligt, men farligt farligt!

Ron Weasley och J.K. Rowling lider båda av spindelskräck

Ett uppslag jag gärna hade varit utan är det som är fullt av dödsfarliga spindlar ... J.K. Rowling sprider verkligen sin spindelskräck vidare i de här nya böckerna! Undras hur många barn som kommer att vilja hoppa över de här sidorna och hur många som kommer att gå tillbaka till dem gång på gång, för att bara rysa över de där detaljerat håriga och hemska spindlarna ...

Harry Potter och Hemligheternas kammare illustrerad av Jim Kay är bara så fantastisk! Illustrationerna gör att det blir ett nytt äventyr, han gör Harry Potter böckerna till moderna sagoklassiker, precis i klass med Peter Pan, Det susar i säven och Alice i Underlandet.

Tilläggas bör att de två första Harry Potter böckerna framför allt är ljusa och roliga och J.K. Rowling liknades i början, när hon först slog igenom, vid en ny Roald Dahl kombinerad med Enid Blyton (humor och internatskola) --- J.K. Rowling, Roald Dahl och Enid Blyton är fortfarande de tre mest populära barnboksförfattarna i England idag.

Jim Kay har tänkt på att när nya barn får möta Harry Potter --- kanske som högläsning, det här är jättebra högläsningsböcker, för man kan göra alla rösterna och dialekterna när man läser och så kan barnet titta på de detaljerade bilderna under tiden --- så vet de inte om vad som ska hända sen.

Visst, vi som var med på 1990-talet, vi vet. Vi har läst alla böckerna (och förundrats över de inkonsekventa omslagen) och vi har sett alla filmerna ... Men när nya personer börjar från början ska de inte veta hur det ska gå. Inte att bok tre blir en väldigt mörk bok, som handlar om dementorer och depressioner. Harry, Ron och Hermione i de första två böckerna vet inte heller att mörkret är på väg --- man kan inte lägga in "spoilers" i bilderna.

Jim Kay har hållit depressionerna stången och gjort de två första böckerna precis så ljusa och glada och roliga som de ska vara!

Mörkret kommer i nästa Jim-Kay-illustrerade Harry Potter volym!

Belinda Graham

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen