Litteratur: Don DeLillo - Noll K - Tidningen Kulturen




Don DeLillo Foto Getty Images Bonniers

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

En splittrad värld, och desperat längtan efter Evigt Liv

”Alla vill äga världens undergång.” Så börjar Don DeLillos senaste roman, från i år, Noll K. Det finns ett allvarligt djup, som suger in läsaren i en värld som liknar vår, men samtidigt en värld som liknar science fiction. Kärleken, smärtan, längtan, livet, döden. Den slutliga undergången, apokalypsen. Finns det ett liv efter döden? Vilka är vi, egentligen? Och vad vill vi med livet?


Noll K är den absoluta nollpunkten, sammansmältningen av livet och döden där människor möts av det obeskrivliga. Framtiden bortom vår horisont. Hur långt kan teknologin ta oss? Och vill vi ens veta det?
Don DeLillo
Noll K
ISBN: 9789100166656
Översättning av Rebecca Alsberg
Förlag: Bonniers

 


Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Don DeLillo Foto Getty Images Bonniers

Don DeLillo Foto Getty Images Bonniers

Noll K är en tungvältare, en samhällskritisk skildring av vårt samhälle. Don DeLillo skildrar döden, den individuella men också massdöden, som återfinns i nästan alla hans romaner. Bland annat debuten "Amerikana", från 1971, slutar i mordet på John F Kennedy. Också kriget och terrorismen skildras, något som han alltid utforskat, och kanske mest i romanen Mao II från 1991.

I centrum av boken Noll K står en far, riskkapitalisten, och en son som är berättaren och faderns motsats, en död mor, och en döende styvmor. Och Konvergensen. Konvergensen är ett institut, där fadern och hans hustru är centralgestalter, ett slags underjordiskt teknologisk och sekt-liknade elitcentrum med inslag av dödskulturer. Där någonstans i den uzbekistanska ödemarken låter eliten sig frysas ner i en förhoppning om ett slags Evigt Liv. Längtan efter en pånyttfödelse, i en återupplevelse när tekniken och den medicinska forskningen är redo. Som en flykt bortom vår horisont. Allt detta pågår intill det vardagliga livet, och vid sidan av världens katastrofer.

När fadern, riskkapitalisten som spekulerar i naturkatastrofers inverkan på ekonomin, möter sin egen katastrof – sin döende hustru – kallar han sonen till Konvergensen. "Hon skulle dö, en kemiskt framkallad död, i ett köldgradigt valv, genom en ytterst exakt medicinskt metod styrd av villfarelser, av vidskepelse och arrogans och självbedrägeri." Sonen framstår här som ett vittne. Nedfrusna kroppar, tystnad och tomma korridorer. En desperat längtan efter ett Evigt Liv.
"Man kan glömma sitt eget namn på det här stället."

Hur ser egentligen framtiden ut? Och kan vi köpa oss en odödlighet? DeLillo ställer dom stora frågorna på sin spets. Och det är omvälvande, absurt och oåterkalleligt på en och samma gång. Orden sätter sig, budskapet sjunker in djupt.

Science fiction träder in som en högteknologisk utopi, framställt som ett alternativ för penningfolket med enorma rikedomar. Och plötsligt verkar den högteknologiska utopin trovärdig, som något som faktisk skulle kunna hända med den teknologiska utvecklingen, med hjälp av nanoteknologin. Det kanske inte är omöjligt? För de som har råd förstås.

Det handlar om sårbarhet. Det handlar om utsatthet, och det handlar om makt. Extremerna möter varandra i en drabbande sammansmältning. Hur ska vi möta livets skuggsidor? Och kärleken. Vi måste våga tro på kärleken. Och finns det en Gud?
DeLillo kryper in under huden, och stannar där. Allting liksom fastnar. Noll K fastnar, och stannar kvar.

Fadern lägger all sin tid på Konvergensen, och längtan efter Evigt Liv. New York och Konvergensen. Sonen drar runt planlöst, liksom flytande. Som varandras motsatser möts dom i en slags vision om en annan framtid, kanske en ny civilisation, där sonen framstår som sin fars egen antikrist.
På Konvergensen radas döda kroppar upp i kapslar som liknar rader av ett annat liv. Där korridorerna visar TV-skärmar med livet och döden som fladdrar förbi i katastrofer som översvämningar, torka, vulkanutbrott, krig och förödelse. Terrorismen tränger igenom TV-skärmarna, precis som det gör för många idag när medierna rapporterar om världens naturkatastrofer och människors splittrade liv i skuggan av terrorismen. En rökridå stiger när elden slukar allt i sin väg. Städer och platser förstörs. Där allting splittras finns rester av ett liv.
DeLillo placerar allt under den mikroskopiska skärpan, i detalj. Ingen av oss undkommer det som händer, det som är, och det som blir.

När fadern bestämmer sig för att följa med sin hustru, styvmodern, in i en slags högteknologisk evighet, ställs sonens liv på ända. Någonting förändras för alltid. Där Konvergensen framstår som en stel designad ordning i kaos, blir livets vardagligheter mer påtagliga som något ännu mer sårbart och splittrat. Och hoppet. Vi får inte glömma hoppet.

Det finns en längtan efter en bättre värld. Och samtidigt ett krampaktigt försök att hålla kvar vid livet, som en skildring av en bild att hållas vid liv också efter slutet. Intill kapitalismen och miljardärernas fåfänga och myt om odödlighet, där ingen vill försvinna utan att lämna spår och avtryck.

Konsten skildras som ett inslag av abstrakta enheter i en ordnad värld mitt i kaos. Målningar hänger på väggarna. Det finns konst som säger, du är död, och det finns konst som verkar som en evighet. Och där konsten kostar, får du betala med ett liv i lyx. Hur kan konst liknas vid liv och död? Och för vem finns konsten?

Fadern betalar för konst som kostar, och upplever något upphöjt där sonen ser abstrakta obegripligheter. Vad är meningen med allt det?
Där finns släta väggar av blank vit marmor. Välordnat i iskalla rum, som ett slags konstgalleri utan utställning. Där rummet, väggarna och golvet är själva konsten. "Eller en massgrav tömd på lik eller i avvaktan på lik." Det finns en kall vit tystnad.

Sonen är den tilltänkta arvtagaren av det som fadern byggt upp. "En ny livsform. Dö som människa, bli född igen som isometrisk drönare." Ett återuppväckt liv i nanokropp. Brutaliteten i det. Och allt det obegripliga.
En värld som byggs under jord, Konvergensen, i kontrast till världen ovanför som håller på att slukas av systemet och elektroniken. Styrs vi av kodade impulser? Och väntar en global implosion i en digital panik?

Jag känner hur mörkret sluter sig om mig som läsare, tränger sig in i varje cell av mitt medvetande. DeLillo ruskar om, väcker varje slumrande cell i oss som om det inte är tillåtet att blunda för någonting som pågår runtomkring. Ett medvetandegörande om hur livet ser ut, och kan se ut. Det blottläggs en möjlighet i det som verkar vara en omöjlighet. Framtiden är svår att urskilja, men det finns alltid dem som vill försöka kontrollera och utöva makt med de medel som finns.

Noll K är den absoluta nollpunkten, sammansmältningen av livet och döden där människor möts av det obeskrivliga. Framtiden bortom vår horisont. Hur långt kan teknologin ta oss? Och vill vi ens veta det?

Ibland ryser jag, ibland gråter jag. DeLillo är en mästare på det han gör, på det han skildrar. Och jag tror inte det undgår någon.

Beatrice Månsdotter

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts