Lillian Ross 1918-2017 - Tidningen Kulturen




Lillian Ross

Litteraturens porträtt
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times
”Tell you what, Huston said, in his amazed tone. I´m going to show you how we make a picture! And then come out to Hollywood and you can see everything that happens to the picture out there!”  Det där står ett par sidor in i en klassisk bok om amerikansk film, ”Picture” av Lillian Ross. Från början kom den i fem avsnitt i The New Yorker 1952 och som bok året därpå, och i en mängd upplagor sedan dess – min är en drygt tjugo år yngre pocketupplaga från Penguin

Lillian Ross som var född Rosovsky levde under många år nära den andre redaktören för The New Yorker, William Shawn, utan att gifta sig med honom – han var redan gift. Om det skrev hon sent i livet ”Here but not there – a love story”, en avslöjande bok från 1998 som många tyckte var onödigt okänslig och alltför indiskret, inte minst med tanke på Shawns hustru och barn (han själv var död vid det laget). I tre av sina böcker samlade hon texter från The New Yorker, särkilt de som hade tryckts under rubriken ”Talk of the Town”. I en annan porträtterade hos den liberale politikern Adlai Stevenson som gärna hade fått bli president, och i en tredje gav hon sin syn på en annan legend: ”Moments with Chaplin”. Och hon skrev minnesvärt om Hemingway, i en tidig New Yorker-artikel.

Annons:



När budet om hennes bortgång den tjugonde september vid nittionio års ålder kom tog jag fram den och läste den på nytt, och frapperades från första sidan av hur rapp, rolig och respektlös hon var. Hon var en i raden av USAs tuffa kvinnliga reportrar liksom Dorothy Thompson och Martha Gellhorn (de båda var gifta med var sin nobelpristagare, fast det var övergående: Sinclair Lewis och Ernest Hemingway).

Filmen det handlar om i ”The Picture” är ”The Red Badge of Courage” som John Huston regisserade och där Audie Murphy, andra världskrigets kanske mest medaljerade soldat, spelade huvudrollen. Den baserades på naturalisten Stephen Cranes roman från 1895, skriven av en tjugofyraåring utan egen erfarenhet av krig. Crane levde bara några få år till men hann med dels den naturalistiska kortromanen ”Maggie, A Girl of the Streets”, om en prostituerad i det beryktade Bowery i södra änden av Manhattan, dels en handfull noveller. ”The Open Boat” som är den kanske bästa beskriver de trettio timmar han och andra drev omkring skeppsbrutna när deras båt till Kuba gått under. Hans western-novell ”The Bride Comes to Yellow Sky” liksom hans historia ”The Blue Hotel” hör till en amerikansk kanon.

”The Red Badge of Courage” som är mera impressionistisk än realistisk fanns på den obligatoriska litteraturlistan när jag läste amerikansk litteratur på Dartmouth College i New Hampshire för mer än femtio år sedan, och det skulle inte förvåna mig om den fortfarande är obligatorisk: historien om en soldat som förirrar sig ut i skogarna under ett slag i amerikanska inbördeskriget och förlorar all orientering. Helheten bryts upp i fragment, lika förvirrande som krigshändelserna måste ha tett sig för den som tvangs delta i dem. Likheten med perspektivet underifrån i Tolstojs ”Krig och fred” är nog inte tillfällig. Under sina sista år bodde Crane i England där författarkollegerna H. G. Wells och Joseph Conrad hörde till hans umgänge – han avled i Schwarzwald av tuberkulos 1900.

Hustons film blev hyfsat bra, Lillian Ross undersökande reportage om hur den kom till är ännu bättre, dels för att hon utan att imponeras ger snabba porträtt av de närmast inblandade, förutom John Huston bland annat filmmogulen Louis B. Mayer på hans vräkiga kontor där allt är gräddfärgat, och dels för att hon visar hur mycket folk som var inblandat och hur komplicerad en filmproduktion redan den gången var. Lillian Ross hörde till de flitiga skribenterna i The New Yorker, med över femhundra artiklar från starten 1945. Den sista kom för bara fem år sedan, när J. D Salinger dog. Han var hennes nära vän, om honom skrev hon personligt och bra. (Jag kan tänka mig att han som var sjukligt skygg roterar i sin grav när den nya närgångna spelfilmen om hans liv snart har premiär).

Lillian Ross som var född Rosovsky levde under många år nära den andre redaktören för The New Yorker, William Shawn, utan att gifta sig med honom – han var redan gift. Om det skrev hon sent i livet ”Here but not there – a love story”, en avslöjande bok från 1998 som många tyckte var onödigt okänslig och alltför indiskret, inte minst med tanke på Shawns hustru och barn (han själv var död vid det laget). I tre av sina böcker samlade hon texter från The New Yorker, särkilt de som hade tryckts under rubriken ”Talk of the Town”. I en annan porträtterade hos den liberale politikern Adlai Stevenson som gärna hade fått bli president, och i en tredje gav hon sin syn på en annan legend: ”Moments with Chaplin”.  Och hon skrev minnesvärt om Hemingway, i en tidig New Yorker-artikel.

En som reste ragg när hennes avslöjande bok om åren med William Shawn kom var Renata Adler, en annan av The New Yorkers bitska och orädda skribenter som också attackerade andras historieskrivning om den tidskriften, som jag för några år sedan rapporterade om här:

 

 

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen