Bedragen och betagen - Daniel Kehlmann levererar en humoristisk tragedi i familjekrönikan F - Tidningen Kulturen

Författaren till F Daniel Kehlman Foto Belinda Graham

Litteraturens porträtt
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Vi befinner oss i Mexico City. Daniel Kehlmann är på ett tåg och träffar en man, som han känner själslig släktskap med, när de börjar prata om litteratur. Främlingen kan massor om litteratur. Och han verkar vara född berättare. Som en riktig författare. De två finner verkligen varandra. Efter ett tag uppdagas det att främlingen tidigare under dagen blivit rånad på allt han äger och har. Daniel vill så gärna hjälpa till. Mannen vill inte ha någon hjälp. Daniel insisterar. De är ju kompisar nu! Daniel trugar. Motvilligt tar mannen emot alla Daniels pengar, bara han ger sina kontaktuppgifter så han kan betala igen.




 

 

Daniels konstförfalskare skapar verken, hittar på personerna som gjort dem, deras bakgrund, karriärer, allt. Det hela påminner lite om Siri Hustvedts senaste bok Den osynliga världen, där en osedd kvinnlig konstnär hittade på flera manliga alter egon för att slå igenom.

 

Pengarna på spåret

Dagarna går, inga pengar kommer åter.

- Och sedan fick jag veta att den där mannen jobbade på den sträckan, han var en professionell bedragare, och körde samma trick varenda dag! säger Daniel och skakar på huvudet.

Daniel kände sig grundlurad.

-Jag hade varit så imponerad av hans charm och hans kunskaper om litteratur och hans sätt att  berätta en historia! Jag kunde inte tänka mig att han var en simpel bedragare.

Inspiration för nästa romanhjälte

Men Daniel är i första hand författare, inte ett lurat offer. Han kom snabbt över nesan av att ha blivit bedragen, och hans författarhjärna satte igång att mala, snabbt, snabbt.

 - Jag tänkte: min nästa romanhjälte ska bli en professionell bedragare! För en bedragare är ju som en historieberättare, en romanförfattare! Jag  tyckte jag hade allt klart för mig!

Men snart blev Daniel Kehlmann varse att alla bedragare inte är som mannen han träffade i Mexico City.

Tre typer av bedragare

-Det finns tydligen olika typer av bedragare,  alla är inte historieberättare, som den jag träffade, så min första idé gick om intet. Men det var då jag fick idén till den här historien om tre bröder. ALLA skulle vara bedragare och alla skulle vara olika bedragartyper, och INGEN av dem vet om att de andra två också är bedragare!

Dessutom inspirerades Daniel av gamla, tyska familjeromaner, typ Buddenbrooks, en familjs uppgång och fall. Fast Daniel tänkte inte inrikta sig på respektabel medelklass och moderna köpmän. Författaren Arthur Friedland och hans tre söner skulle alla vara moderna original.

Prästen, finansvalpen och konstnären

Resultatet blev romanen F (som även heter F i original, den svenska översättningen är utgiven på Albert Bonniers förlag).

Den äldste, bestämde Daniel, skulle vara präst. En präst som inte tror på gud. Nästa bror skulle vara en finanskille, som hela tiden drar in nya investerare för att betala de gamla investerarna, i en evig kedjereaktion.

Den tredje brodern fick bli konstförfalskare.

Den första bedragaren i historien

-Först var jag lite osäker på valet av yrket präst som bedragare, men så var det någon i en publik där jag uppträdde som sa “a priest is the original conman” - dvs. en präst är den ultimata bedragaren, ur-formen för en bedragare, för han säljer något som inte syns och som förmodligen inte finns.

Ett annorlunda bokföringsproblem

Prästen har några av bokens roligaste scener, som en biktscen där en förskingrare (se där, ännu en bedragare!) vill bli förlåten för sina synder. Hur mycket som förskingrats ökar hela tiden, ju längre vi kommer in i bekännelsen. Det är ju bara fråga om tusen euro. En kompis gav honom tipset hur man lätt kunde lägga undan tretusen euro …

Prästen föreslår att pengarna ska läggas tillbaka i företagskassan, som absolution.

-Men hur ska jag bokföra det? undrar förskingraren. Tolvtusen euro kan inte komma från ingenstans!

Prästen har inget bra svar på bokföringsproblemet. Skatteåterbäring, kanske?

En negativ kedjereaktion

Broder nummer två är vad vi vanligtvis tänker på som en bedragare - han tar folks pengar och svindlar bort dem. Skapar finansiella bubblor, som han vet ska spricka, men han måste helt enkelt fortsätta, annars kommer hans respektabla medelklassfasad att rämna.

Den tredje brodern är mest sympatisk av de tre, och även Daniels favorit att skriva om av de tre bröderna.

-Jag gillade honom verkligen och jag fastnade för hans sätt att arbeta.

Den tredje brodern är konstförfalskare. Men han är inte den vanliga typen av konstförfalskare som snor ihop en Van Gogh eller en Picasso och signerar med mästarens namn.

Konstverk av fiktiva konstnärer

Daniels konstförfalskare skapar verken, hittar på personerna som gjort dem, deras bakgrund, karriärer, allt. Det hela påminner lite om Siri Hustvedts senaste bok Den osynliga världen, där en osedd kvinnlig konstnär hittade på flera manliga alter egon för att slå igenom.

Frågan är om det egentligen är fråga om förfalskning eller bara ett ännu större konstverk?! Man skapar inte bara konstverket utan även fiktionen bakom det.

En parodi på familjekrönikan

Daniel var också ute efter att parodiera tyska klassiker.

-Det hela är som en parodi på de tyska familjeromanerna och släktkrönikorna som var så populära på 1800-talet och början av 1900- talet (tänk: Mann).

Kapitlet med släkthistorien blev både det roligaste och sorgligaste Daniel någonsin skrivit.

Det roligaste blev det sorgligaste

-Jag tänkte på det som en parodi jag skulle göra, jag skulle skriva något riktigt kul. Men sedan blev det bara sorgligt. Person efter person föds, lider och avlider.

Daniel gör en paus, och fortsätter sedan:

-Det finns något vackert och fint och roligt med varje människas liv, men det går inte att fånga, när man ska summera livet med bara ett par meningar. Det hela blev mycket tragiskt, inte alls kul som jag hade tänkt mig. Jag hade faktiskt tänkt slänga det kapitlet!

En briljant parodi

Daniels författarvänner tyckte däremot att det var ett lysande kapitel, oj, vilken briljant parodi på gamla tyska släktromaner!

- Folk som inte är författare däremot, de tycker det är ett värdelöst kapitel som man lika gärna kan hoppa över, säger Daniel.

Hoppa däremot inte över hela F. Lysande tragisk tysk humor - eller humoristisk tragedi - när den är som bäst!

Belinda Graham

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.