The Poet of Finland - Tidningen Kulturen




Pentti Saarikoski på Tjörn

Litteraturens porträtt
Verktyg
Typografi

I samband med sin egen 50-års dag påbörjade journalisten Saska Saarikoski (f. 1963) ”en resa” till sin känslomässigt okända pappa Pentti Saarikoski. Detta litterära geni som levde mellan 1937 och 1983. ”Till skillnad från halva Helsingfors kan jag inte göra anspråk på att känna Penaa (smeknamn för P.S.) bra” sade Saska Saarikoski i en intervju inför utgivningen av hans bok om pappan. Pentti Saarikoski kommer säkert att uppmärksammas detta märkesår när republiken fyller 100 år.



Om Pentti Saarikoski


 

 

Han var alltså känd nationellt och internationellt och betecknades som ”the Poet of Finland”. Han var vän med president Kekkonen men söp samtidigt med Helsingfors uteliggare. Hans privatliv var i kaos efter flera äktenskap som givit honom fem barn. På en fråga från en vän i Finland varför han drack så kopiöst trots att han översköljdes med litterära priser och stipendier svarade Saarikoski ”Om du löser det problemet så ska jag se till att du får Nobelpriset”.
Reino Helismaa och Pentti Saarikoski 1962

Reino Helismaa och Pentti Saarikoski 1962

Annons:



”Hans ansikte är grått, ögonen så trötta, han är så mager, så kraftlös, som om han när som helst kunde gå av på flera ställen och falla ihop på fläcken”. Pentti Saarikoski inför flytten till Sverige och Bohuslän 1975.

Pentti Saarikoski var utan tvekan en av de främsta poeterna som någonsin skrivit på finska språket. Han föddes 1938 i Impilahti vid Ladogas strand i Karelen. Han hade varit krigsbarn i Sverige i flera perioder och då bott hos släktingar i Norrköping. Efter några år på universitetet hade han till finska språket tolkat grekiska och latinska klassiker. Han hade också översatt Joyce, Miller, Salinger. Han betecknades tidigt som ett poetiskt underbarn. Saarikoski var beryktad i Finland för sin livsstil. Han var en superkändis i media med redan i unga år avancerade alkoholvanor. När han vid 28-års ålder gav ut diktsamlingen ”Kuljen missä kuljen” (Jag går där jag går) var titeldikten Voiteks te……: Skulle vilja veta var de har sin spritbutik, här?

Han var politiskt aktiv på vänsterkanten och hade kandiderat i riksdagsval. 1973 fick han ”Pro Finlandia” medaljen för sina Homerosöversättningar och 1974 ”Aleksis Kivi-priset”. 1974 gav han ut en bok om nationalskalden Eino Leino som blev en succé även i borgerliga kretsar. Han var alltså känd nationellt och internationellt och betecknades som ”the Poet of Finland”. Han var vän med president Kekkonen men söp samtidigt med Helsingfors uteliggare. Hans privatliv var i kaos efter flera äktenskap som givit honom fem barn. På en fråga från en vän i Finland varför han drack så kopiöst trots att han översköljdes med litterära priser och stipendier svarade Saarikoski ”Om du löser det problemet så ska jag se till att du får Nobelpriset”.

1975 kom Saarikoski i kontakt med kulturskribenten och universitetslektorn i sociologi vid Göteborgs universitet Mia Berner. Hon kom från en respekterad norsk borgerlig familj. Mia Berner hade tidigare varit gift med den legendariske DN-journalisten Sven Öste. Saarikoski flyttade från Finland till Mia Berners hus på Tjörn. I parets kärleksrelation hade Mia Berner också ett eget projekt att minska Saarikoskis alkoholkonsumtion . Mia Berner konstruerade en egen behandlingsmodell för Saarikoski efter kontakter med socialarbetare och läkare. Där ingick både sociala och medicinska insatser. Bara miljöombytet i sig från Kerava i Finland till Tjörn var ett led i behandlingen. Huset i Finland hade förvandlats till en dagcentral för missbrukare och Saarikoski hade nyligen vårdats för Delirium och befann sig ett tillstånd av letargi. På Tjörn lärde poeten känna nya människor som inte var missbrukare.

I den nykterhetsvårdande behandlingen ingick också hushålls- och annat praktiskt arbete i huset. Detta var någonting som poeten aldrig tidigare behövt befatta sig med. Han hade vårdats som ett barn av sina tidigare hustrur. Enligt en av dem var han så opraktisk att han inte kunde skruva i en lampa. På Tjörn utvecklades dock Saarikoski till en duktig lövräfsare, snöskottare och blåbärsplockare.

Författaren med Sovjetsympatier blev en kändis också i 1970-talets Sverige. Mia Berners släkt var dock inte lycklig över dotterns nya relation. Modern Maggi meddelade från Stavanger att dottern skulle göras arvlös ”den där kommunisten ska minsann inte få kånka vår mahogny till sin nästa fru”. Mamman blev emellertid lugnad när dottern upplyste sin mor att Saarikoski redan hade lämnat tre hustrur och aldrig tagit med sig annat än en omgång kläder och lite böcker. Paret gifte sig emellertid på Finlands nationaldag den 6:e december 1975 i Göteborg. Efter vigseln skulle paret som hedersgäster se Ulf Gadds dansepos ”Kalevala” som uppfördes på Stora Teatern till Sibelius musik. Saarikoski orkade ända till den första pausen, men därefter var han försvunnen. Strax innan tredje akten skulle börja eskorterades han fram till Mia av två vaktmästare och följande dialog uppstod: Denna man säger att ni känner honom. Stämmer det? Känner ni den här karln? Det är lite mycket sagt, men just idag har jag gift mig med honom”. Bröllopsdagen avslutades med att den berusade Saarikoski skickades hem till Tjörn i taxi och Mia Berner såg Kalevalabaletten till slut.

Saarikoskis liv tog dock inledningsvis en överraskande och mirakulös vändning när han flyttade till Bohuslän. Han hade flera ”vita månader” och var mycket produktiv. Han gjorde följande positionsbestämning efter några år på Tjörn: ”Jag är en författare. Jag bor här i Sverige, har nu bott här på västkusten i nästan fyra år, jag talar svenska med min fru Mia, med handelsmannen Gunnar, med grannarna Edit och Harry och Alma och Alvar, med lantbrevbäraren, ja, nästan allt som mig händer, händer i det svenska språket,, Men jag skriver mina dikter på finska. Jag tänker inte byta språk. Jag är en mycket känd författare i Finland. Presidenten (Kekkonen förf. anm) och statsministern hejar på mig lika hjärtligt som sjömän på krogarna och dom utslagna i parkerna och på kajerna.

Det är sällan jag läser en finsk tidning och inte ser mitt namn där. Vad har jag givit åt alla dessa människor att dom är så glada i mig? Jag har förstärkt deras självförtroende genom att vara en av dom, en av finländarna. Vi är ett litet folk och ett litet språk och vi har inte råd att förlora våra diktare. Mia Berner kom till mig i Finland och ville göra en intervju med mig. När hon först ringde var jag på snusen och lovade att hon får bo hos mig när min fru råkade vara i Marocko, men sen blev jag nykter och började översätta Platon och drog telefonjacket ut ur kontakten, men Mia skickade ett telegram och var bara där. Jag kom ned från mitt arbetsrum på övervåningen och såg henne därnere i tamburen. Har du några tofflor? frågade hon. Därefter har hon ställt många lika obegripliga frågor, men jag blev kär i henne med detsamma.”.

Även om Bohuslän och Tjörn stimulerade Saarikoski till en av höjdpunkterna i hans författarskap nämligen Thiarnia-sviten hämtade han stimulans också från andra platser. En månadslång vistelse på Sigtunastiftelsen gav både honom och Mia Berner harmoni och arbetsglädje. Saarikoski konstaterade att stiftelsen var ”ett kulturpensionat som är kristligt, dock inte i någon besvärande grad”. I stiftelsens miljöer förenades enligt Saarikoski det vardagliga och det heliga, hedendomen och kristendomen, det förflutna och nuet, exakt på det sätt som han eftersträvade i sina dikter. Saarikoski förde vänskapliga samtal med stiftelsens grundare den då 95-årige Manfred Björkquist. Under tonåren hade Saarikoski tillhört en kristen ungdomsorganisation. I slutet av sitt liv bodde han i flera perioder på klostret Nya Valamo. Han hade konstaterat ”Jag är i behov av klosterlivets stränga disciplin – att arbeta, meditera och be”. Den månadslånga vistelsen på stiftelsen med det utmärkta biblioteket ledde till en lång nykter- och även nikotinfri period. Under perioden i Sigtuna arbetade han med översättning till finska av Gunnar Ekelöfs dikter. Ekelöf hade aldrig tidigare översatts till finska. Gunnar Ekelöf var den svenska författare som Saarikoski kände störst samhörighet med. De hade också alkoholismen gemensamt. I en kommentar till dikten ”Monolog med dess hustru” konstaterade Saarikoski sakkunnigt ”här handlar det helt enkelt om delirium”.

Under vistelsen i Sigtuna träffade Saarikoski och Mia Berner diktarens änka Ingrid Ekelöf . Hon hjälpte Saarikoski med några detaljer i hans översättningsarbete.

Vistelse i Sigtuna inspirerade också till en dikt som senare hamnade i Thiarnia-samlingen:

I Sigtune Dei

skärtorsdag

sitter jag på en grönimpregnerad brygga

sjöns is är fläckig

solen skiner så häftigt

att pilkarna verkar som klippta i svart papper

jag har ännu mycket att ta reda på.

 

snart får båtarna tillträde till vattnet

männen börjar fråga efter nyheter

venderna till Venäjä roddarfolket till Ryssland

rosen krymper till ett kors

Några år senare 1983, 46-år gammal, dog Pentti Saarikoski i Karelens huvudstad Joensuu. Han kom tillbaka till barndomens landskap från exilen på Tjörn. Han ligger begravd vid klostret Nya Valamo.

 

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen