En tydlig röst i världen - Tidningen Kulturen




Namdar Nasser

Litteraturens porträtt
Verktyg
Typografi

Namdar Nasser, är den Göteborgsbaserade författaren som sett diktaturer gå under och uppstå. Han har tvingats bära vapen men vägrat och flytt. Detta förde honom från Iran, till Turkiet. Efter två års rastlös vistelse i Turkiet, lyckades han ta sig till Sverige. Här etablerade han sig bl.a. som poet. Vi talar om hans nya bok, och om språkets förmåga att både välkomna och stänga ute.
 



Intervju med Namdar Nasser


Bamse blev populär i Iran efter att den animerade serien visats i TV.

Namdar Nasser, kliver upp jämte mig i kön på cafét, vid Järntorget. Kaffe tackar han nej till. Det blir många koppar för den som är nyutgiven poet, översättare, förläggare, grafiker och ordförande i Författarcentrum Riks.

– Hellre te. Jag har jobbat hela dagen och skulle inte klara en kopp kaffe till.

Han ler trött och vi slår oss ner. Namdars Nassers nyutgivna diktsamling Jag är din röst i världen (nordienT)får inleda vårt samtal.

– Allt i den är självupplevt, säger Namdar.

Jag läser en berättelse i tre episoder. I bokens första del berättar diktjaget om sina erfarenheter av den iranska revolutionen, 1979. Folket går samman och störtar kungen Mohammad Reza Pahlavi.

 

’Vi jagade bort tyrannen
med livets lungor fyllda av
död åt döden


Revolutionen både lyckas och misslyckas. Kungen avsätts, men ersätts av en ny förtryckande regim. Diktjaget tvingas nu att göra militärtjänst. Trött på att bära vapen, trött på våld, bestämmer han sig för att fly.

 

Någon ropade efter sin mor
någon annan blev av med armen
och en hamnade på andra sidan av leendet


Gråt inte för mig Teheran
många andra städer kommer att resa genom mig
många andra platser kommer att slå rot i mitt hjärta

 

Le min stad
jag kommer att vara
din hud i världen
jag kommer att vara
din röst i världen


Flyktens första stopp blir Turkiet. Där Namdar Nasser genom sitt diktjag skildrar vackra bilder av Istanbul, men samtidigt en gripande rastlöshet och ovisshet. När upphör man att fly? När har man kommit fram? Kan man någonsin känna sig framme, när man lämnat så mycket bakom sig?

I berättelsens sista del kommer jaget till Sverige. Där börjar kampen med att ta sig an ett nytt språk. Med skicklig ordlek, ljudtvillingar och synliggjorda metaforer, illustrerar Nasser brottningsmatchen med språket.

Varje dag flyttar nya ord in i mig
varje dag förråder jag ett förråd
till förmån av ett annat förråd
varje dag djupnar tystnaden
varje dag förflyttas gränserna
och det blir större mellan raderna


Bokens eget språk är bildrikt och med tydlig berättarröst. Det tar läsaren med på en resa över flera hav. Genom stridens hetta, in i isolerings kyla. På bokens sista sida har Namdar Nasser skrivit hur allt bygger på hans egna upplevelser. Han ger en nyckel till den som vill tolka dikterna. Där står också hur han gjort ett aktivt val att skriva med ett språk som ska vara tillgängligt för fler – även dem som är ovana att läsa poesi.

– En stor del av den moderna, svenska poesin är så smal. Det är ibland svårt att tänka sig hur fler än poeten själv och dennes närmaste krets ska kunna förstå vad som skrivits. All poesi ska få finnas. Självklart. Även den allra smalaste. Det ska finnas ett spektra av stil och innehåll. Men bredden saknas.

Jag berättar för Namdar att det är befriande att läsa poesi som har ett sådant berättande tilltal. Att det hos mig, finns en oro för att poesin ska ta död på sig själv, genom att rikta sig till en allt för liten, redan invigd publik.

Vi börjar tala om kulturarrangörerna/poesikollektivet Förenade Förorter och tävlingen Ortens Bästa Poet. En tävling mellan poeter som läser sin poesi på scen. Poeten Liban Abdule tog nyss hem segern. På finalen i Rinkeby satt ca 2500 personer i publiken.


– Det är imponerande, säger Namdar. Här i Göteborg finns många små poesiföreningar, att lyckas samla så många till en läsning är ovanligt.

Med minst lika stor publik som ett kändis-seminarium på bokmässan, och deltävlingar över hela Sverige (även i Göteborg), har Ortens bästa poet nått ut till många med sin poesi.


– Som skrivande person är det väl ändå att nå ut, man vill. Det är därför böcker trycks och publiceras.

Namdar Nasser har erfarenhet av att göra litteratur tillgängligare för fler. Som översättare har han översatt en av Sveriges bäst säljande barnboksförfattare (Martin Widmark) till persiska. Från persiska till svenska har han översatt en av Irans största moderna poeter, Forough Farrokhzad (Mitt hjärta sörjer gården, Lindelöws förlag).

– Det är en utmaning att göra persisk poesi begriplig, eller lika bra på svenska. Det är andra kontexter och symboler. Vissa bilder har en annan laddning, eller för med sig andra associationer i Sverige än vad de gör i Iran.

Något lättare, menar han, är det att översätta från svenska till iransk publik.

– I Iran har de ganska bra koll på svensk kultur och litteratur. Många vet till och med vem Bamse är! Publiken har dubbla referensramar.

Kanske kan Namdars förlag bidra till att dessa referensramar sprider sig även i Sverige. Förlaget importerar barnlitteratur från Iran.

– Efterfrågan är rätt stor och…

Så ringer telefonen, och mångsysslaren måste vidare. Ännu ett viktig uppdrag.

– Vi har en sjukling hemma. Jag måste köpa mjölk.

Vi tackar och han försvinner ut på Järntorget. Kvar sitter jag, med en halvt urdrucken tekopp. Utan mjölk, med nöjd ändå.
 

Ivar Fors

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen