Att tänka fritt eller rätt? - Tidningen Kulturen




Thorilds aforism över dörren till Uppsala Universitets stora aula. foto Ann-Sofi CUllhed

Litteraturens porträtt
Verktyg
Typografi

Thomas Thorilds sentens "Tänka fritt är stort, tänka rätt är större" kan synas märklig och liknar en uppmaning till följsamhet och politisk korrekthet. Detta kunde dock knappast vara rektor Carl Yngve Sahlins avsikt när han 1887 lät hugga in devisen över entrén till Uppsala universitet. Hur tänkte då juristen Thorild när han på detta sätt ställde fritt mot rätt? Därom tvista de lärde och det finns ett otal tolkningsförsök.

 

Om Thomas Thorild


Thomas Thorild

Thomas Thorild

Påståendet Bonn är en huvudstad är i dag fel men 1988 var det rätt och det blir idag rätt genom ändring av tempus från presens till perfekt eller preteritum. Här handlar det om helt tidsbundna fakta men en geograf eller historiker måste känna till dem. Vi måste också ha empiriskt förvärvad kunskap. Att tänka fel och inte känna till fakta kan, om det vill sig illa, få katastrofala följder, t.ex. om en ingenjör räknar fel på hållfastheten vid ett brobygge eller en läkare inte känner till nödvändiga fakta för en riktig diagnos. I den meningen hade Thorild och Sahlin rätt.
Thorilds grav

Thorilds grav

Annons:



För att i alla fall förstå det lite bättre är det nödvändigt att gå till källan, där sentensen står som motto:

Ty derutaf, att ni är Fri, Jemnlik, Contractmyndig och Sjelfviljande, följer väl, att ni har högsta magt till att Tänka; men det Klokaste eller det Galnaste? att ni har högsta magt till att Vilja; men det Bästa eller det Värsta? att ni har högsta magt till att Göra; men det som upprättar Er och Alla, eller det som förstörer Er och Alla? - - - - - Denna omätliga Ovisshet måste vi då frias ifrån, det är, Vi måste frias ifrån Frihetens Ovisshet, genom en annan, och således vida högre, Princip, som kan stadga Visshet, som kan stadga Bestånd och Säkerhet. Och denna Princip är det Rätta: hvars eviga Lagar jag har sökt att utfinna och vill förklara i denna bok.
(Ur: "Rätt, eller alla samhällens eviga lag" (1794) i: Thomas Thorilds Samlade skrifter, Stockholm: Viborg 1824, s. 264.)

Kyrkan utlovar enligt Thorild evigt liv, salighet och uppenbarelsen av det Sanna och Rätta efter döden och efter ett liv "i ett gudomligt mörker", där vi "famla och erfara all irring och all vidrighet, för att en gång der, i en annan verld, med dubbelt lycksalig klarhet se det Rätta, och att derföre i allmänhet detta Lifvet vore en Gåta, hvarpå Evigheten är en upplösning" (ibd. s. 257). Han nöjer sig dock inte med detta utan menar att det "Sanna och Rätta" och därmed det "Goda" går att uppnå redan på denna jord. Thorild var ett barn av upplysningstiden och vägen till lycksalighet lyses upp av förnuftet och vetenskapen. Vårt tänkande förleds dock av den fria viljan som lockar oss att söka njutning och kortsiktigt uppfyllande av våra önskningar och drifter utan att se till de "irringar", "vidrigheter" och skadliga följder det får på kort eller lång sikt. Nog ligger det något i detta, tänk bara på drogberoende ("När jag kan sluta vill jag inte och när jag vill sluta kan jag inte") och politisk makthunger ("Blut und Boden") med kända, fruktansvärda konsekvenser.

Hur tänkte då rektor Sahlin när han valde Thorilds devis som motto också för Uppsala universitet och därmed väl som vetenskapligt rättesnöre. Vi låter honom klargöra det själv genom citat ur hans invigningstal hållet den 17 maj 1887. Han refererar där till Sokrates, som verkade "under det lysande femte århundradet f. Kr":

Under detta århundrade, det mest lysande i Greklands historia, var det icke någon brist på vishetslärare i Aten, men hvar och en, som kom i beröring med Sokrates, märkte, att det var en stor skilnad mellan honom och de andre. De andre kunde väl verka för tankefrihet, men att visa något, som var rätt och icke kunde tänkas annorlunda än på ett bestämdt sätt, det låg icke i deras magt. Det var hans magt, hans, om hvilken den Delfiske Apollo förklarade, att han var den visaste man.

Sahlin förutsätter liksom Thorild en evig, oföränderlig sanning, men den grekiska filosofin leder oss inte ända fram utan dit når vi först genom vårt inre och den kristna tron. Där finns den fasta punkt som leder till det rätta tänkandet. I den vetenskapliga forskningen finns också ett tänkande som riktar sig mot det yttre, mot vår omgivning, mot naturen. Detta yttre tänkesätt är avhängigt av det inre, rätta, men det följer tankelagarna:

Jag menar med det fria tänkandet icke det, som anser sig kunna godtyckligt antaga, hvad det som ur en eller annan synpunkt befinnes för det ena eller det andra ändamålet lämpligt eller lockande; jag menar det tänkande, som känner tänkandets lag, som vet, att tankelagen är ordning, och att det utan ordning icke gifves något tänkande, utan endast tanklöshet.
[...]
Det finns hos tänkandet en frihet ... som kan urarta till ett självsvåld och en förnekelse av det som icke borde förnekas, men som kräver och behöver en förklaring. Detta fria tänkande behöver en upprättelse, det behöver övergå till att bliva ett rätt tänkande, ett sådant tänkande genom vilket människan finner det rätta och väsentliga och det, som hon icke kan umbära för att komma till ett inre och andligt liv. Dit kan man nå inte bara genom vetenskaplig forskning. Den som söker näring för sitt inre liv kan tänka rätt. Han tänker rätt därigenom, att han riktar sin tanke på det, som är tankens rätta föremål, och att han själv har rätt i sitt tänkande.
(http://www.sahlinska.se/c-y-sahlin-hogtidstal-1887/ 2014-05-02.)

Pelle Holm förstår i sina Bevingade ord (Stockholm: Bonniers 1994, s. 304) "tänka rätt" som "tänka logiskt". Sahlin ger sentensen en stark religiös innebörd men det framgår väl ändå att "tänka fritt" och "rätt" också gäller jordelivet och vetenskapen. Såväl ur logisk-matematisk som empirisk-faktamässig synpunkt är det vetenskapliga tänkandet ingalunda fritt och visst finns det tidlösa sanningar. 2 x 2=4 är en sådan. Att påstå att två gånger två var eller kommer att bli fyra går ju inte. Likaså är tankemönstret som möjliggör slutsatsen i syllogismen Alla människor är dödliga. Sokrates är en människa. Alltså är Sokrates dödlig tidlöst. Om vi tänker annorlunda tänker vi fel. För att påståendet i syllogismen ska vara sant måste vi också veta vad en människa är, att Sokrates verkligen är en människa, och inte en katt eller en staty, och att dödlighet är undantagslöst.

Påståendet Bonn är en huvudstad är i dag fel men 1988 var det rätt och det blir idag rätt genom ändring av tempus från presens till perfekt eller preteritum. Här handlar det om helt tidsbundna fakta men en geograf eller historiker måste känna till dem. Vi måste också ha empiriskt förvärvad kunskap. Att tänka fel och inte känna till fakta kan, om det vill sig illa, få katastrofala följder, t.ex. om en ingenjör räknar fel på hållfastheten vid ett brobygge eller en läkare inte känner till nödvändiga fakta för en riktig diagnos. I den meningen hade Thorild och Sahlin rätt.

Är då tänka rätt "större" än tänka fritt? Inom vetenskapen är det synnerligen viktigt att få tänka fritt om därmed menas frihet från otillbörliga skrankor och påbud. Jämställdhet, eller helt enkelt rättvisa oavsett kön, borde vara en självklarhet men är det tyvärr inte alltid. Det rättfärdigar dock inte politiska ukaser om att all forskning ska innehålla en genusaspekt. Hur behjärtansvärt detta än må förefalla så inskränks här friheten och en farlig väg beträds. Om, som nu, en allt större del av forskningen över doktorandnivån styrs av villkor som uppställs av yttre finansiärer så är detta också ett problem. Verkligheten är komplex och svårgenomtränglig.

Därför är fritt val av forskningsobjekt och fritt utbyte av argument, disputatio, centrala krav i vetenskapssamhället. Den enda inskränkning av vetenskaplig frihet som kan godtas är, förutom etiskt och humant hänsynstagandes, den som logikens lagar och respekten för fakta påbjuder. Därav följer att vetenskaplig stringens måste vara den främsta akademiska värdegrunden. Att tänka fritt är ur detta perspektiv en förutsättning för att tänka rätt.

Kjell-Åke Forsgren

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts