Några oanständiga dikter från Grekland och Rom - Tidningen Kulturen




Litteraturens porträtt
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times


Ibland talas det om hur lika oss forntidens människor var. Populära framställningar uppvisar en särskild entusiasm när det kan påvisas att de gamle var ”precis som vi” i ett eller annat, gärna vardagligt hänseende.

Intressantare, men inte alltid lika uppbyggligt, kan vara att betrakta hur olika oss de gamle var, särskilt i sina värderingar. De gamla grekerna var till exempel gärna oanständiga, men inte alltid på det sätt som vår samtid hälsar med glädje och samförstånd (dvs. där udden kan riktas mot kristet eller ”viktorianskt” förordande av kyskhet eller dekorum). De gamla grekerna var ibland oanständiga på ett sätt som vår samtid ser på med fasa och bemöter med fördömande och beivran.

Det gäller den sexuella preferens som flera grekiska diktare uttrycker för vad de kallar paides, ”barn”. Det är kanske mindre känt att denna preferens inte bara gällde pojkar, utan även flickor. Om det i det senare fallet handlar om objekt i den tidiga puberteten snarare än helt könsomogna, och någon eventuellt kunde ha överseende med att en ikon som Sapfo svärmar för och är lite intim med tonårsflickor, överskuggar den moderne läsarens beklämning ofta dikternas behag i de fall det handlar om vuxna män som friskt tar för sig av den ungdomliga fägringen.

Tendensen är inte så påtaglig hos romarna, vars kärleksdikter företrädesvis handlar om vuxna kvinnor. När rådjursmotivet någon gång förekommer på latin, som här i en dikt av Horatius, rör det sig typiskt nog om en imitation av grekiska förebilder, men modifierad med ett för den grekiska kärlekslyriken främmande etiskt tonfall.

Översättaren delar obehaget inför glorifierandet av könsumgänge med minderåriga, men är samtidigt motståndare till att i intellektuella sammanhang dölja eller förvränga oönskade aspekter av verkligheten, vilket delvis sker i ett par av Emil Zilliacus översättningar av Anakreons dikter på temat (Grekisk lyrik, 2:a utg., s. 202, 207). Dikterna i fråga är inte heller i litterärt hänseende dåliga, vad än man må anse om de översättningar som presenteras här. De flesta framstår kanske som harmlösa; dock inte den första av Archilochos.

Några dikter är delvis osammanhängande, fragmentariska, vilket beror på att de bevaras på trasiga rester av antika papyrus. I dessa fall bygger enstaka ord i översättningarna på rekonstruerad, mer eller mindre osäker grekisk text (t.ex. ”mig” i första strofen av Archilochos dikt och ”darrade” i sextonde). I Pindaros fall har ett okänt antal rader eller kanske strofer fallit bort där dikten bevaras i citat hos en annan antik författare.

Liksom hos Zilliacus imiteras här på nyklassicistiskt manér källtexternas versmått (hos Pindaros och i någon av Anakreons dikter på ett friare sätt), ett tillvägagångssätt som har ifrågasatts, särskilt under senare delen av 1900-talet, men som översättaren menar har fog för sig; argumenten för detta sparas dock till ett annat tillfälle. Numreringen av de grekiska fragmenten följer E.–M. Voigt, Sappho et Alcaeus; D. L. Page, Poetae melici Graeci (Anakreon); M. L. West, Iambi et elegi Graeci, vol. 1, 2:a utg. (Archilochos); och H. Maehler, Pindarus, Pars 2, Fragmenta. Indices. (Horatius oden har en allmänt vedertagen numrering.)

Pär Sandin
Försteamanuens i grekiska Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studier Universitetet i Bergen 

 

Archilochos från Paros (ca 680–640 f.Kr.)

 

Fragment 196a

 

     utan att röra vid mig.

          Men lika

 

Men är du angelägen och så styvt bestämd,

        sitter därhemma ju en

                som verkligen har lust,

 

en jungfru vän och skön. Hon förefaller mig

         äga en kropp utan men.

                Du henne

 

Så sade hon, men henne svarade jag då:

            Lyssna, Amfimedos barn,

                     du dotter av ett gott och klokt

 

Erosfruntimmer som den breda jord nu äger.

          Många behagfulla ting

                gudinnan bjuder unga män

 

förutom gudaakten. Ett av dem är nog

           Resten i lugn och i ro

                  när svart en gång blir

 

skall du och jag med guden råda om. Jag skall

                 skona dig så som du ber.

                         Mig stor

 

Men nedan murens port och krön

         neka mig inte, min vän.

                Mot gräset ska jag hålla kurs

 

i hagen. Neobule, vet du, henne får

          allt någon annan man ta.

                 Ack, hon är övermogen nu

 

och har ej längre jungfrudomens blomma kvar

            eller behaget från förr.

                  Ty ej en tillfredsställd

 

Den kåta kvinnan fyllde ut sin ungdoms mått.

            Far hon åt helvete nu.

                     Ty kräva måtte ej

 

att jag en sådan hustru äkta skall, och bli

             för mina grannar ett skämt.

                   Jag vill långt hellre äga dig,

 

ty du är inte trolös eller spelar dubbelspel.

              Hon är så hal som en ål;

                      hon tar sig många

 

Jag fruktar att för tidigt födda, blinda barn

             i hennes ivriga kropp

                   jag liksom hyndan avla skall.

 

Så sade jag och jungfrun tog och lade ner

           där på den blomstrande äng

                 och svepte runt om hennes kropp

 

en kappa mjuk; min arm runt hennes nacke höll.

                 Skräckslagen darrade hon

                         liksom ett rådjur

 

Med händerna jag vänligt tog på hennes bröst.

             Där hade just vuxit fram

                  den första ungdoms mjuka hull.

 

Jag höll och ägde hela hennes vackra kropp;

                sände min snövita kraft

                             i gula

 

 Enligt traditionen skall Neobule, dotter till Lykambes och (om den tilltalade flickan skall föreställa hennes syster) Amfimedo, ha varit trolovad med Archilochos, men hennes far bröt förlovningen. Dikterna som Archilochos spred som hämnd skall ha bringat sådan skam över familjen att Lykambes, Neobule och en eller flera av hennes systrar till sist gick och hängde sig.

 

 

Sapfo från Lesbos (verksam runt 600 f.Kr.)

 


Sapfo och AlkaiosFragment 94

 

Men jag önskar att jag var död.

           När hon gråtande gjorde sig klar att gå

 

för att lämna mig, sade hon

Men så fruktansvärt livet är,

          Sapfo, dig mot min vilja jag överger.

 

Men jag svarade henne, att

Med välsignelse skall du gå:

         minns mig: minns hur det var när vi träffades.

 

Om du glömt vill jag friska upp

minnet på dig

                 hur behagligt vi hade det:

 

för violer oss krönte då

liksom rosor

                 bredvid mig du satte på

 

och av blommor väldoftande

kransar runt om din mjuka hals

            flätade                 välgjorda.

 

och                     med doftande

dyrbar olja                     du

        smorde dig, med den kungliga oljans prakt.

 

Och på bolstrade bäddar vid

mjuka

         du uttömde din längtan

 

Ej fanns               eller en

helgedom

          dit vi inte tillsammans begav oss då,

 

ingen lund

                           ljud

 

 

 

Anakreon från Teos (ca. 570–480 f.Kr.)

 

Fragment 1:1A

 

ej heller

men ditt hjärta är så lättskrämt

          kära barn som har så skönt ansikte.

 

Mor din hon tror att hon i trygghet

och i säkerhet därhemma

          sköter om dig

 

ängen som klätts av hyacint, där

Afrodite ifrån oket

         låter hästar springa

 

                         du i mitten rusar

                                          så att många

                utav borgarna i hjärtat skakas.

 

 

terme  i PompejiFragment 15

 

Gosse, du med en jungfrus blick,

dig jag följer, du hör det ej,

du vet inte att du min själ

             leder med dina tyglar.

 

 

Fragment 28

 

Jag åt frukost, en kaka lätt

        bröt jag en liten bit av.

Därtill drack jag en lägel vin;

        nu jag frejdigt den ljuva

lyran knäpper tillsammans med

        flickebarnet det trinda.

 

 

Fragment 63

 

Så försiktigt, som en hjortkalv, som sin moder

        ännu diar, men som av behornad moder

                 lämnats övergiven och förskräckt i skogen

 

 

Fragment 72

 

Föl från Thrakien, du ser så

förbehållsamt på mig, och du

flyr så envist från mig: tror du

               att jag inte kan min sak?

 

Du ska veta att jag händigt

kunde sätta betsel på dig,

hålla tömmarna och föra

             dig i banans kurva runt.

 

Men nu betar du på ängen,

leker nätt och stilla, kesar,

för du saknar en erfaren

             hästkarl att bestiga dig.

 

 

 

 

 

 

 

 Pindaros från Thebe (522–443 f.Kr.)

 


GreklandFragment 122

 

Till Xenofon av Korinth

 

Ni unga, gästvänliga flickor

som tjänar Peitho i rika Korinth

brännande grönskande rökelsestjälkarnas gyllene tårar

och svävande ofta i tanken

till älskogens moder,

             den himmelska Afrodite,

 

ni barn har förutan förskyllan

fått lov att lagda på läger av lust

plockas på frukterna där av er ålder, den mjuka och lena

ty nödvändigheten försonar.

 

Vad skall väl Isthmos herrar, jag undrar, mig säga om dessa

de verser jag diktat som öppnar

den ljuvliga sången

              omtalande gatans kvinnor?

 

Men guld skall med ren provsten prövas.

 

Drottning av Cypern, din lund låter Xenofon lyckligt beträdas

av hjorden med hundrade lemmar

av flickor på bete

                      för bönernas framgång tacksam.

 

 

Xenofon av Korinth låter 25 eller 50 prostituterade uppsöka Afrodites heliga lund som en tacksamhetsgärd för besvarade böner. Peitho är en av Afrodites gudomliga tjänarinnor; namnet betyder ”(erotisk) övertalning”.

 

 

 

 

Horatius från Venusia (65–8 f.Kr.)

 

PompejiOde 1.23

 

Som ett rådjur du flyr,

        Chloe, iväg från mig,

ett som söker sin mor,

        ängslig i fjärran höjd,

inte utan en fåfäng

       skräck för skogen och vindarna.

 

Ty när våren med grönt

        skälvande lövverk stör

eller ödlan en gren

       rubbar med snabba skritt

blir det skrämt och dess hjärta

            darrar, lemmarna även så.

 

Men jag vill inte dig,

           så som en tiger vild,

så som lejonet, ta,

           riva och bryta upp.

Du kan lämna din mor nu.

          Dags att finna en man till slut.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen