Tillbaka i Lund – ak hvor forandret! - Tidningen Kulturen




Litteraturdebatt
Verktyg
Typografi

”Som en fet självbelåten prost är Lund”, så inleds en mycket kort vers av Max Lundgren (som var från Malmö), koncist kallad ”Uppslagsord: Lund”. De båda adjektiven är kanske mera roliga än träffande, men det kyrkliga dominerar fortfarande den sydliga lärdomsstaden som Esaias Tegnér, skald, biskop och till tider galen, spefullt kallade ”den akademiska bondhålan”. Det märktes inte minst nyss när påven kom på besök. Nya klerikala byggnader har kommit till strax söder om katedralen som också den nämns i Max Lundgrens vers: ”Det finns en tung grå domkyrka i Lund”.




Det är för övrigt ett minnesknep som tillämpades redan i antiken: att föreställa sig ett tomt rymligt hus och sedan sätta in vad man ska komma ihåg i rum efter rum, antingen en trivial inköpslista eller något mera tungviktigt. Om det kan man bland annat läsa i en intressant essäsamling av den alldeles för tidigt bortgångne Tony Judt, ”The Memory Chalet” (översatt som ”Minneshärbärget”). Fast när jag står på trottoaren i Lund gör jag tvärtom mot både Tony Judt och Eyvind Johnson, jag minns ett tomrum som inte längre finns. Just söder om den kyrkliga bokhandeln Arken växte länge höga träd i en glugg intill nästa hus som finns kvar och gränsar till Stortorget.

Annons:



Jag vandrar genom staden efter ganska många års frånvaro, inte alldeles olik huvudpersonen i en klarsynt nostalgisk bok som jag en gång köpte i Gleerupska bokhandelns realager medan det ännu fanns ett sådant, Alfred Kazins ”En vandrare i staden” fast det där handlar om New York. Lunds innerstad domineras just nu av två urbana transformationer, en av dem den kyrkliga. Jag blir stående på trottoaren framför Universitetsapoteket Svanen som har kvar sin vackra inredning, säkert byggnadsminnesmärkt, och ser tvärs över till andra sidan av Kyrkogatan som här går över i Stora Södergatan.

Det finns en episod i ”Favel ensam”, den näst sista roman som Eyvind Johnson skrev, hans diskussion om utopiernas roll i mänskligt tänkande. I den återvänder huvudpersonen som en gång flytt till England undan nazismen till sin hemstad Berlin. Där uppsöker han sina gamla kvarter och blir stående framför det hyreshus som han bodde i på tjugotalet. Han minns alla lägenheter och alla hyresgäster – men huset finns inte längre. Ett allierat bombanfall har lagt hela huset i ruiner, kvar finns bara en ödetomt. Icke förty lever huset och alla som bodde där vidare i hans minne.

Det är för övrigt ett minnesknep som tillämpades redan i antiken: att föreställa sig ett tomt rymligt hus och sedan sätta in vad man ska komma ihåg i rum efter rum, antingen en trivial inköpslista eller något mera tungviktigt. Om det kan man bland annat läsa i en intressant essäsamling av den alldeles för tidigt bortgångne Tony Judt, ”The Memory Chalet” (översatt som ”Minneshärbärget”). Fast när jag står på trottoaren i Lund gör jag tvärtom mot både Tony Judt och Eyvind Johnson, jag minns ett tomrum som inte längre finns. Just söder om den kyrkliga bokhandeln Arken växte länge höga träd i en glugg intill nästa hus som finns kvar och gränsar till Stortorget.

Nu är tomrummet fyllt – horror vacui – med en arkitektoniskt intressant konstruktion, en kopparbeklädd fasad i indragen vinkel, som en del av det utvidgade domkyrkokomplexet där det forntida möter det ultramoderna. Det är mycket lyckat. Annars har man farit varligt fram, till skillnad mot rivningsraseriet på andra håll. Den välillustrerade ”Lunds stadsbild” från 1968 har jag ofta haft nytta av när jag blickat upp på husfasaderna. De flesta finns förstås kvar: Isak Gustaf Clasons vackra florentinska palats mitt emot Domkyrkan, Theodor Wåhlins nationalromantiska tegelborg på Grönegatan för kolhandlaren Scholander, och så vidare.

Max Lundgrens fortsatte sin stadsbeskrivning så här: ”Lund är som en gammal käring som satt sig ner på ändan och tänker”. Att jag minns versen så bra är Östen Warnerbrings förtjänst. Den finns med på hans LP-skiva ”Skåne” från sextiotalet, samman med andra av hans lika kongeniala tonsättningar av skånska skalder: Albert Ulrik Bååth, Theodor Tufvesson, Anders Österling, Hjalmar Gullberg, Artur Lundkvist, Jacques Werup… Också i den raden finns en viss sanning. Att förhasta sig ligger inte för lundabon. Takten är om inte maklig eller sävlig så i alla fall klokt eftertänksam (en av dess filosofer – Hans Larsson - fick tillnamnet ”Kloke-Hans”). Här springer man inte benen av sig. Också det har satt spår i stadsbilden, inte minst i de senaste transformationerna.

Likt stadsvandraren Alfred Kazin minns jag vad som fanns men inte längre gör det i Lunds medeltida stadskärna. Ph. Lindstedts bokhandel på Klostergatan (”Bullis”) var landets äldsta igångvarande, med en utländsk avdelning lika välsorterad som Gleerups. Den är borta liksom Lindströms vid Stortorget vars lokal och många intill har slukats av Åhlens som nu sträcker sig genom hela kvarteret. Ännu mer har döden härjat bland antikvariaten: Lengertz på Stora Gråbrödersgatan är borta liksom Sanders mitt emot Stadsbilioteket, Olins på Klostergatan har flyttat, och det är länge sedan Gunnar Johansson-Thor fanns i Tegnérhuset och dessförinnan i ett nedlagt slakteri mittemot, med kakel på väggarna…

Vad har kommit i stället? Jo, caféer i mängd och trängsel. Plötsligt är det som att vandra i Wien eller Prag eller Rom vars Caffè Greco på Via dei Condotti fått minst lika exklusiva avläggare här, det är mycket kontinentalt och socialt och trevligt. Är det på ständiga caffe latte som studiebidragen läggs? En tredje rad i Max Lundgrens stadsbeskrivning är sinister: ”Många studenter på studentrummen tar livet av sig, av ensamhet och förtvivlan.” Om en cafékultur importerad från kontinenten kan råda bot på den isoleringen är det värt alla pengar, och drickspengar - hur en nära väns självmord påverkade lundapoeten Majken Johansson livslångt kan man läsa i hennes postuma dikter som just utkommit, och i Paul Tenngarts upplysande bok om henne.

(Den danska sucken i rubriken ovan: titeln på en läsvärd novell från 1828 av Steen Steensen Blicher)

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts