Några notiser om Mats Gellerfelt - Tidningen Kulturen




Mats Gellerfelt

Litteraturdebatt
Verktyg
Typografi

Några år in på 1980-talet hölls en konferens på Hanaholmen strax utanför Helsingfors, ägnad Den historiska romanen. Det blev en lyckad samnordisk tillställning kan jag utan falsk blygsamhet konstatera. Jag var inblandad i planeringen som utbildningschef på Nordiska språk- och informationscentret, inhyst i finska skolstyrelsens hus vid Hagnästorget och underställt Nordiska ministerrådet.

 


Nu finns inte LG längre i livet, och sedan siste juli inte heller MG som avled den dagen, vid knappt uppnådd pensionsålder, han var född 1952. Inte bara labradoren sörjer sin herre som mänskligt att döma fortfarande hade mycket oskrivet. Av det han skrev, nästan allt lika läsvärt, finns dessbättre mycket tillgängligt på nätet.

Att Mats Gellerfelt fanns i den fulltaliga publiken blev jag varse först efteråt då han rapporterade om begivenheten i Svenska Dagbladet. Han kom med vänliga ord om inledningsanförandet där jag citerade Thomas Manns bekanta första rader i fembandskrönikan om Josef och hans bröder: "Djup är det förgångnas brunn, borde vi inte kalla den oändlig?"

Jag var honom tacksam och fortsatte under åren som gick att läsa hans artiklar och recensioner så fort tillfälle gavs. I samband med en skandinavistkonferens i Oxford, Mississippi, passade jag på att ge mig ut till Rowan Oak, William Faulkners hus lite utanför staden, en lantlig sydstatsidyll. När jag sedan skrev om besöket letade jag reda på vilka svenska skribenter som varit där: främst översättaren och DN-kritikern Thorsten Jonsson men också Jöran Mjöberg med förflutet som svensk lektor vid Harvard, båda medan Faulkner ännu var i livet. Och så betydligt senare just Mats Gellerfelt som i en lång artikel i Allt om Böcker om Faulkner återgav vad en taxichaufför i denna småstad sagt nobelpristagaren: "Jo, Bill var nog OK men han skrev konstiga böcker".

En tredje beröringspunkt mellan mig och Gellerfelt (som jag aldrig träffat) kom i samband med en lite skev debatt som blåste upp när jag anklagade en yngre författare för plagiat. Denne bekände sedan frankt att hela hans debutroman var stulen från olika håll, inte ett enda ord var hans eget. Hans kreativitet begränsade sig till ett flinkt hanterande av sax och klister. Bland annat hade han lyft en längre passage ur en postum novell av Georges Perec och in i sin korta roman, utan ändringar och utan källhänvisning. Inte ens den skicklige översättaren C G Bjurström fick ett tack för sin möda när passagen stals. Många pigga yngre storstadskritiker blandade sig in i debatten som genast fick slagsida.

Jag fick finna mig i rollen som en dammig perukstock, en knarrig rättshaverist till professor som var för gammal för att förstå att all litteratur är commune bonum som kan lånas hursomhelst, oberoende av upphovsrätten. Gellerfelt kom med ett inlägg där han hävdade att lån hör till litteraturens allra äldsta grepp. Det hade han ju rätt i, men de jämförelser han kom med – Eliots "The Waste Land" och Ekelöfs "En Mölnaelegi" om jag minns rätt – haltade eftersom båda poeter hade hövligheten att erkänna lånen i fotnoter och efterskrifter. Mats Gellerfelt hade dock den goda smaken att i sitt inlägg ta in min slutkommentar – auditur et altera pars.

Historien om hur han blev kritiker är en välbekant berättelse om en sentida kollega till Artur Lundkvist, Eyvind Johnson och andra autodidakter. Han arbetade som typograf i Svenska Dagbladets sätteri (han såg säkert till att ha en bok till hands för pauserna i arbetet, hans beläsenhet blev efter hand stor). Ilsken över svensk inskränkthet i litteraturbedömningen stegade han frejdigt upp till tidningens chefredaktör, anmälde sitt intresse för bokanmälningar och blev genast en av de tongivande kritikerna. Han hade redan då en vidare utblick än de flesta. Då var han 28 år och blev raskt berömd och i de utsattas kretsar beryktad för sin attack på det han uppfattade som den svenska kritikerkårens samlade provinsialism.

När hans roman "I höstens sköra ljus" kom fick den inte oväntat en omild behandling, framför allt av skribenter som tog betalt för gammal ost, de vars insatser inte uppskattats av recensenten Gellerfelt. Jag har ett vagt minne av att romanen inte var alldeles lyckad, men det är mycket möjligt att den går att läsa på nytt. Vad som tål många omläsningar är hursomhelst hans artiklar i Svenska Dagbladet, däribland en hel del understreckare framför allt om latin- och sydamerikansk litteratur (många finns utlagda på nätet).

Där finns också hans sympatiska intervju med den formidabelt lärde Knut Ahnlund. Det märks av den att intressegemenskapen dem emellan var stor, med samma syn på världslitteraturens värde som en väg till vår fördjupade kunskap om våra medmänniskor.

Lars Gustafsson skrev för inte så länge sedan om hur han hade vägarna inom ett förlag eller kanske var det en tidningsredaktion. Där kom Mats Gellerfelts stora och översvallande hjärtliga labrador mot honom, lika vänlig som sin husse. Och så spånade texten vidare om sådan herre sådan hund.

Nu finns inte LG längre i livet, och sedan siste juli inte heller MG som avled den dagen, vid knappt uppnådd pensionsålder, han var född 1952. Inte bara labradoren sörjer sin herre som mänskligt att döma fortfarande hade mycket oskrivet. Av det han skrev, nästan allt lika läsvärt, finns dessbättre mycket tillgängligt på nätet.

Ivo Holmqvist

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts