Olästa och omlästa böcker - Tidningen Kulturen




Essäer om litteratur & böcker
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

I den hög av böcker som ligger på golvet, nere till vänster, har jag äntligen börjat botanisera. De är företrädesvis ”äldre” och svenska, och några – men inte alla – har jag läst tidigare, om än för längesedan. Bland dem Jan Fridegårds Lars Hård går vidare (1951), och Eino Hanskis De långa åren (1965-68). Jag tyckte att Lars Hård var intressant och hade en ärlighet i sin fräna naturalism, och jag uppskattade böckerna med motiv från vikingatiden, främst Trägudars land. Den här boken är i sin lösa komposition kanske inte lyckad som roman, men hans avvisande av den trångsynta puritanismen och sedlighetsfundamentalismen hos bl.a. de falskt kristna sympatiserar jag starkt med.




Det hade även Eino Hanski,som jag som elev vid Majornas H.A.L hade äran att träffa ett par gånger i dennes (och hans frus) bostad i Gathenhielmska kulturreservatet. Som ung pojke upplevde Hanski belägringen av Leningrad, när dagligen tusentals människor gick under av svält och umbäranden. Han tillhörde nämligen en finsk familj, som hade flyttat dit. Boken handlar om belägringen och om resan från staden till Kaukasus och därifrån genom Ukraina och Polen upp till Finland och Sverige.

Annons:



Fridegård hade ”anledning”, som Ekelund kallade det. Han levde under de hårda villkor som tvingar till allvar och äkthet.

Det hade även Eino Hanski,som jag som elev vid Majornas H.A.L hade äran att träffa ett par gånger i dennes (och hans frus) bostad i Gathenhielmska kulturreservatet. Som ung pojke upplevde Hanski belägringen av Leningrad, när dagligen tusentals människor gick under av svält och umbäranden. Han tillhörde nämligen en finsk familj, som hade flyttat dit. Boken handlar om belägringen och om resan från staden till Kaukasus och därifrån genom Ukraina och Polen upp till Finland och Sverige.

I sin detaljskarpa naturalism är boken oerhört skakande. Den visar vad människor kan förvandlas till i fråga om ondska och hänsynslöshet, men den ger också glimtar av godhet och medkänsla. Där finns sålunda, bland alla ohyggligheter, sympatiska skildringar av enskilda människor – exempelvis ett anta ryska och tyska soldater. Hanskis bo är en betydande berättelse och ett viktigt dokument.

I ljuset av denna bryska bakgrund kan möjligen någon oförväntad läsare få idén att jag bara sysslar med det höglitterära eller djupt allvarsamma. Så är det dock inte. Jag föraktar naturligtvis inte den litteratur som är åtminstone förhållandevis ”lättläst”, allmänt och omtyckt och populär (så långt det inte handlar om kändeserionani). Själv uppskattar jag exempelvis Dickens, Twain osv,. Populära svenska författare av utmärkt beskaffenhet är ju exempelvis Frank Heller, Gösta Gustav-Janson, Sven-Edvin Salje och Eric Alexandersson.

En helt annan ”genre” är dock den djupt filosofiska. Exempelvis Marx, som ville påverka opinionen, men också exempelvis Nietzsche, vars Unzeitgemässe Betrachtungenföll i mitt läsande. Så också för övrigt den store och osvenske Lundafilosofen Hans Larsson (Hemmabyar!) och Ivar Lo.

Men om man då hoppar fram och tillbaka i ”tiden” - låt oss bara antyda från Homeros till den nyaste danska poesin. Ja, detta är en av mina allra stadigaste käpphästar. Få ”allmänläsare” - det är åtminstone min fördom – läser vare sig något innan Moberg eller efter vad som för dagen uppmärksammas i DN eller TV:s (utmärkta!) program ”Babel”. Vad som blir läst, eller åtminstone påstås bli läst, är det massmedia uppmärksammar. Men det massmedia uppmärksammar är en glimt av allt som är värt att läsa.

Sällan eller aldrig får vi i massmedia läsa om ens Proust, Shakespeare, Horatius eller Lars Ahlin. Visst kan de händelsevis nämnas, men de blir inte lästa. Inte heller Goethe, Chaucer, Ovidius eller Pound. De finns, javisst, men en stor del blir inte lästa. Jag brukar, nitiskt och elakt, ibland fråga folk vad de tycker om Proust bortsett från Madeleinekakan, eller Goethe bortsett från Werther och stillbilder från Faust. Svaret blir oftast tragiskt kort och intetsägande. Detsamma gäller den svenska litteraturen från Stagnelius och Tegnér över Rydberg och Leffler. Varför är det så? Stagnelius var en stor författare. Tegnér skrev - som Heidenstam mycket mer än nationalistiska verk. Rydberg var radikal. Leffler var på sin tid under 1800-talet en mer sedd dramatiker än självaste Strindberg.

Kvar i högen blev – men förblev inte – Pär Rådströms roman Ärans portar(1954), Tikkanens Brändövägen 8(1975) och Colettes roman Claudine à l’école (1917, 1937)

 

Carsten Palmer Schale

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen