Varaktigare än koppar och hållbarare än brons: Horatius på nytt - Tidningen Kulturen




Horatius

Essäer om litteratur & böcker
Verktyg
Typografi

”Exegi monumentum aere perennius” – den romerske skalden Horatius som levde 65-8 f.Kr  hävdade självmedvetet att han med sin diktning rest ett monument varaktigare än koppar (just de tre orden lånade polyhistorn Harry Järv till titeln på en av sina lärda essäsamlingar). Och det stämmer ju, fortfarande efter tvåtusen år läser vi Horatii oden och epoder.




 

 

(Att Gunnar Harding och Tore Janson genomgående skriver f.v.t. i stället för f.Kr. passar kanske i vår alltmera avkristnade tid, men jag har lite svårt att inse att den nymodigheten skulle vara nödvändig).

Annons:



Tolkningarna och översättningarna flödar fram lika ymnigt som alltid, på svenska nu senast i ett vackert urval av hans sentida kollega Gunnar Harding i samarbete med Tore Janson som är emeritus professor inte bara i latin utan också i afrikanska språk, säkert en sällsynt kombination.

De har tagit med odet III:30 men de översätter det lite annorlunda. Här är de fyra första raderna i deras tappning:

”Monumentet jag rest, hållbarare än brons

Skall likt en pyramid stå majestätiskt högt.

Inget frätande regn och ingen nordlig vind

Som otyglad drar fram mäktar förstöra det.”

Också på några andra bekanta ställen avviker deras version något från de gängse: ”carpe diem” (alla som sett Robin Williams i filmen ”Döda poeters sällskap” vet hur revolutionerande explosiv den uppmaningen kan vara) blir nu till ”Plocka din dag”, och kommentaren upplyser att carpere har grundbetydelsen att plocka, bland annat blommor och frukt: ”Sammanställningen med diem ”dag” är djärv, och av allt att döma okänd före Horatius.” Det vackra omslaget är därför välvalt, det visar en detalj av en målning från Stabiae nära Pompeji, med en kvinna som plockar en blomma från en buske.  

Originalets ”Dum loquimur, fugerit invida/ aetas: carpe diem, quam minimum credula postero” (I:11) blir lika eftertänksamt livsvist i denna nya svenska version ”Medan vi talas vid/ har vår tid redan flytt. Plocka din dag, tro ej på ännu en.” – Hardings och Jansons korta inledning på knappt tio sidor är mycket bra och upplysande, liksom deras koncentrerade förklaringar till de trettiofyra dikterna i urvalet, med en avslutande exkurs om de olika versmått Horatius använde sig av: det sapfiska, det alkaiska, de olika asklepiadeiska, och det archilochiska.

Fast deras rekommendationer till vidare läsning är nog lite väl knapphändiga. Där nämns Tore Jansons egen ”Romare och romarinnor” och hans artikel ”Den svenske Horatius” i De Nios litterära kalender för 2010, samt Carl-Göran Ekerwalds bok om Horatius. Men Ivar Harries ”Poeten Horatius” kunde gärna ha fått komma med också, liksom Emil Zilliacus behagliga essä ”Vid brasan med Horatius”. Bland mängden av tidigare svenska Horatius-översättningar listas den senaste fullständiga, av Göran Svärd, liksom Ebbe Lindes tre volymer i Forum-biblioteket från 1959-63, böcker som jag haft glädje av.

Det hade jag också av en mycket tidigare försvenskning som naturligt nog inte nämns här, den har säkert varit utgången ur bokhandeln i ett sekel eller mer. När jag för drygt femtio år sedan gick i gymnasiet hittade jag bland morfars böcker ett tunt lite häfte med gult omslag som jag och mina klasskamrater på latinlinjen fick god nytta av, L. F. Kumlins prosaöversättning av Horatius. I företalet ursäktade sig denne lektor vid Högre allmänna elementarläroverket i Strängnäs (fast stavat Strengnäs, boken var från 1865) att han med detta verk ”inte avsåg att lägga hyende under den uppväxande generationens maklighet”. Men det var just vad han gjorde. Många generationer av lata latinelever drog nytta av hans skrift som blev en mjuk kudde under deras lättja.

Under den obligatoriska morgonbönen hukade vi i bänkarna och ögnade igenom Kumlins vademecum, och så kunde vi leverera en lite stapplande men någorlunda godtagbar utläggning av Horatii oden och epoder. Vår latinlektor genomskådade oss förstås (han hade kanske själv en gång dragit nytta av samma bok) men han höll god min. Kumlins försvenskning av Horatius var en bra lathund och en åsnebrygga som visade vägen genom de latinska labyrinterna, en ”pons asinorum” till hjälp för både en studiosa och en studiosus.

(Att Gunnar Harding och Tore Janson genomgående skriver f.v.t. i stället för f.Kr. passar kanske i vår alltmera avkristnade tid, men jag har lite svårt att inse att den nymodigheten skulle vara nödvändig).

 

FAKTA 

Horatius

Plocka din dag : oden i urval och översättning av Gunnar Harding och Tore Janson

Wahlström & Widstrand

 

 

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts