Diktonius, Donner och Finland - Tidningen Kulturen




Jörn Donner 1962 Foto Herbert Lindgren CCBY2.5

Essäer om litteratur & böcker
Verktyg
Typografi

Han ”hyllades av många men lästes av få” konstaterade Jörn Donner inledningsvis i sin biografi om Elmer Diktonius.




Jörn Donner skrev i sin bok om Elmer Diktonius (1896 - 1961) att "han hyllades av många men lästes av få". Han var tvåspråkig och på så sätt en brobyggare mellan Finland och Sverige, men också mellan vänster och höger. Tilssammans med Edith Södergran en föregångare i litterär modernism. Som diktare skrev han med motiv från bördeskriget "Balladen om Röd-Eemeli" men också finstämda motiv som "Barnets dröm".
Elmer Diktonius 1960

Elmer Diktonius 1960

Annons:



Jörn Donner träffade Diktonius för första gången som 18-åring 1951. Han hade recenserat hans sista diktsamling ”Novembervår”. Donner träffade sedan Diktonius ett antal gånger. De badade bastu tillsammans i Aleksis Kivis födelsebygd i Nurmijärvi där även Diktonius hämtade inspiration. Diktonius var vid denna tid en skugga av sitt forna jag och gick mer och mer in i sjukdomens värld.

Under 1920-talet var Elmer Diktonius en uppburen poet och kosmopolitisk förebild i unga modernistiska kretsar. När två av samtidens stora kvinnliga författare i Finland, Hagar Olsson och Edith Södergran, möttes i Raivola 1922 berättade Edith Södergran lyriskt att hon träffat ”den store Diktonius”.

Diktonius föddes 1896 i ett svenskspråkigt småborgerligt hem. Han gick i finsk skola och bodde långa tider på finskspråkiga orter. Han behärskade således båda språken men skrev huvudsakligen på svenska. Han översatte stora verk som Kivis ”Sju bröder” från finska till svenska.

I ungdomen var musiken hans livsplan. Den gjorde honom till lärare för den blivande revolutionsledaren Otto Ville Kuusinen. Denne kom i sin tur att prägla Diktonius politiska tänkande. Kuusinen försvann till Ryssland efter inbördeskriget men återkom till Finland åren efter 1918 i en underjordisk tillvaro där han hade kontakt med Diktonius. Själv deltog aldrig Diktonius i några krigshandlingar och hans radikalitet var inte större än att han 1919 gjorde sin värnplikt i det ”Vita Finlands armé”.

1920 lämnar Diktonius musiken och inleder på allvar sitt skrivande av poesi. Han debuterade 1921 med ”Min dikt” och den följdes av elva diktsamlingar.

Även om Diktonius snart distanserade sig från revolutionstankarna umgicks han i radikala och kosmopolitiska kretsar med bl.a. den amerikanske revolutionären John Reed, Hella Wuolijoki och Bertolt Brecht. Det var en ny tid med nya tankar om politik, konst och erotik. Diktonius utveckling går från revolutionär socialism till allmän humanism. I slutet av 1930-talet, tjugo år efter inbördeskriget, när socialdemokrater är med i Cajanders ”folkfrontsregering” fångade Diktonius tidsandan:

”Man reste sig dock.

Landet och folket.

I fångläger eller kring frihetsstoder.

Hjärtat orkar.

Och för första gången åter vid verktygen!

Och på byggnadsställningarna: högre högre!

Och att gräs gror på alla gravar.

De rättas som de orättas.

Om nu hjärtat kan skilja dem åt.”

Diktonius dikt gör sig till tolk för en ”historisk kompromiss” mellan det vita och det röda Finland.

Den mest berömda av hans prosaverk är ”Janne Kubik” från 1931. Han skrev också regelbundet i den lilla Arbetartidningen.

Diktonius hade ett rikt nätverk i Sverige. Han brevväxlade många år med Eyvind Johnson. Blott den kroniskt dåliga ekonomin gjorde att de båda vännerna enbart kunde träffas några få gånger. Det var en realitet för Diktonius och många andra författare under denna tid att de levde under ekonomiskt mycket små omständigheter. Diktonius umgicks också med några av de ”fem unga”. Artur Lundkvist, Erik Asklund och Josef Kjellgren gjorde ett klassiskt besök i Diktonius sommarviste på Åland 1930. Gunnar Ekelöf besökte honom i Kuokkola på Karelska näset. På en bild från Helsingfors syns Diktonius och Nils Ferlin.

I ungdomen vistades Diktonius i Paris och London. Från mitten av 1920 talet sökte han upp miljöer i Finland som inspirerade honom. Den helfinska miljön i Tuomistnoja, den åländska skärgården, Kuokkola på Karelska näset.

Diktonius inställning till Sovjetunionen var mångtydig. Ibland ansåg han att bara färgen skilde diktaturerna i Ryssland och Tyskland från varandra. Han skrev ofta om rysskräcken: ” Varför fruktar, hatar och föraktar man hos oss i allmänhet ryssar? Därför att de i tidernas morgon gjort det finska folket ont, och därför att de nu, mitt på blanka dagen, vill besmitta oss med bolsjevismens läror. Dessutom spelar rassynpunkter en viss roll i ställningstagandet; vi är den västerländska kulturens yttersta utpost mot det österländska barbariet.” Samtidigt levde hans socialistiska idéer och han funderade en period i början av 1930-talet på att emigrera till Sovjet.

Som publicist var han i konsekvent opposition mot Hitlertyskland och fascisterna i hemlandet. En artikel i Arbetarbladet 1936 skapade vrede hos tyskarna och ledde till att ansvarige utgivaren blev åtalad. Diktonius skrev om Görings födelsedagsfest: ”Att Göring fyllt år, inte fem år som man kunde tro på grund av hans uniformsdille och övriga kapriser.” Vidare i artikeln ”Hitler lyste dock med sin frånvaro, och likaså Goebbels, och det kan ju bero på tillfällig ljusning i hjärnkontoret, men också på en bottenkänning i statskassan.” Det tyska sändebudet i Finland meddelade att ”Tyska rikets överhuvud Adolf Hitlers ära har blivit kränkt”. Den finländske justitieministern fann också att ”statschefen Hitler blivit grovt förolämpad”.

Under vinterkriget är Diktonius är propagandist för ”Finlands sak”.

Orden började ta slut för Elmer Diktonius i början av 1950-talet och han hamnade så småningom på Nickby mentalsjukhus. En gång hade han skrivit: ”Fordom brukade landets ur-invånare födas i bastun, men jag vill också dö i den. I en självvärmd bastu. Helst på höstkanten. I tuijuns sken.” Så blev alltså inte fallet och precis som många andra stora författare i sin generation konstaterar Donner gick han in i skuggornas värld. Han avled 1965.

Jörn Donner avslutar sin framställning med att konsterar att Diktonius livskurva var en ”ganska dyster historia”. Syftet med biografin enligt är författaren: ”Jag försöker motverka en glömska som fäller sin skugga över orden.” Diktoniusbiografin speglar också Jörn Donners liv och Finlands nutidshistoria vilket framgår av rubriksättningen.

Jörn Donner skrev i sin bok om Elmer Diktonius (1896 - 1961) att "han hyllades av många men lästes av få". Han var tvåspråkig och på så sätt en brobyggare mellan Finland och Sverige, men också mellan vänster och höger. Tilssammans med Edith Södergran en föregångare i litterär modernism. Som diktare skrev han med motiv från bördeskriget "Balladen om Röd-Eemeli" men också finstämda motiv som "Barnets dröm". 

 

 

 

 

 

 

 

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen