Handke, Keller och den Gröne Henrik - Tidningen Kulturen




Essäer om litteratur & böcker
Verktyg
Typografi

I Peter Handkes roman ”Kort brev till kort farväl” läser Peter Handke, ehh ursäkta en ”romankaraktär i en Handkeroman” den schweiziska författaren Gottfrid Kellers roman ”Den Gröne Henrik”.Vi kan anta att när denne sofistikerat kylige österrikiske metalitteratör refererar till en roman, gör han inte det av en slump. Hela hans författarskap är till bredden fyllt av intertextualitet.




 

 

”Den gröne Henrik” är en slags bildningsroman utan komplikationer, Henrik är ett slags naivt underbarn som går genom världen, som sjöng han ständigt på en hurtig barnvisa, visste stöter han på problem men ”tjo hej och hå, då provar vi nått annat”.

Annons:



1800-talet var det stora romanernas sekel, lätt då att glömma att i skuggan av de stora fransmännen och ryssarna också växte fram en romankonst som vi lever med än idag, den mer rakt berättande utan modernistiska krumbukter.

”Den gröne Henrik” är en slags bildningsroman utan komplikationer, Henrik är ett slags naivt underbarn som går genom världen, som sjöng han ständigt på en hurtig barnvisa, visste stöter han på problem men ”tjo hej och hå, då provar vi nått annat”.

Detta är en spegelbild av många av Handkes romankaraktärer, de är dagdrivare utan direkt fokus, men där Handke slutar i ett slags melankoliskt nolläge, så trär Gottfrid Keller mer den ena anekdoten efter den andra på ett pärlband. Henrik anammar snarare en slags robust medelväg som livsprincip, han blir inte ren hantverkare i sin fars skomakarspår, men inte heller helt fri konstnär, utan söker sig till den alltmer kommersiella bildproduktion som växer fram under förrförra seklet.

Den gyllene medelvägens nöje visar sig också i att måltiderna nästan får en att tänka på dagens trendiga krogliv, det är för att anamma en krögarklyscha ”enkla råvaror som får tala för sig själv”

Det bisarra äcklet smyger sig dock in då en folkskollärare ofta sägs äta ”syrad ekorre” Fast låter det å andra sidan inte som en dagens rätt på en Österlenskrog driven av en före detta Stockholmare?

”Den gröne Henrik” är i många passager en slags skrattspegel åt vår tid, och främst om vi tillåts vrida och vända lite på begreppet dilettantism. I vår tid har ordet klang av klåpare, men ursprungligen var det ett hedersbegrepp, den som var dilettant hade aptit på livet och ville göra många saker, både teckna, musicera, måla, uppfinna… Som högst i kurs stod begreppet under den tyska romantiken då det sades vara en personlighet som syftade till det eviga. I vår tid förväntas vi på sätt och vis också vara dilettanter, men då snarare i det moderna livets alltmer omänskliga arbetsliv, läraren blir liiite pedagog, liiiite administratör, liiite kurator med resultatet att allt kollapsar under sin egen tyngd…

Keller sätter nästan i system att referera till konsten och litteraturens bronsmedaljörer, den som fallit i glömska. Är det någon som vet vem Johan Paul Friedrich Richter var? Får man tro Wikipedia så författade han ”sentimentala småstycken och satirer som skrevs närmast för att finansiera studier i teologi, som dock aldrig avslutades”.

I en tid av iskallt prestationskrav, väcker inte dessa bortglömda diversepysslare en viss ömsinthet?

Romanen är en högst osannolik och roande bagatell och bör väl inte tolkas alltför samhällskritiskt och politiskt, men det ger bilden av en värld där det fanns svängrum för att prova sig fram lite med det ena och det andra, en livsföring som närmaste är ett prerekvisit för tolerans och bildning.

Henrik är en vandrare som sett mycket, tänkt mycket och landat i någons slags gemytlig bubblig stoicism, saker är vad de är och ingen är helt ond eller god… I vår tid frodas intoleransen i miljöer där man gått direkt från högstadiet till fabriksbandet. Dessutom innehåller den för den här tiden tämligen rund och komplexa kvinnoporträtt, medan männen snarare är endimensionella inkarnationer av idéer och livshållningar.

Att det ständige resande och vandrande Handke låter romanen få plats i en roman är närmaste som en slags mise-en-abyme, i ”Kort brev till långt farväl” finns alltså en dold text som en varmare mer positiv parallellvärld.En värld där man faktiskt tilläts vara amatör, ett ord som ju är besläktat med franskans amour, att älska något (utan beräknande baktanke).

 

 

 

Jesper Nordström

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen