Till försvar för fantasins frihet - Tidningen Kulturen




Essäer om litteratur & böcker
Verktyg
Typografi

Under några månader har jag vistats i Charlotte Brontës universum. Det räckte med några sidor, ja egentligen med bara inledningsmeningen i Villette för att jag skulle fastna: ”Min gudmor bodde i ett elegant hus i den prydliga och ålderdomliga staden Bretton.” Den starka, sugande rytmen. Därefter ville jag inte sluta lyssna till denna annorlunda och betvingande röst, som likt en musa började sjunga i mina sena kvällar vid sänglampan. Hela min tonårstid var Emily Brontë min favorit bland Brontësystrarna och det är först nu jag insett hur många modulationer och vilken känslomässig spännvidd som finns i Charlotte Brontës romaner.



Om Charlotte Brontës romaner Professorn och Villette


 

 

Charlotte Brontë trodde att en massiv förnekelse av känslolivet låg till grund för samhällets utbredda olycka. Hon talade ur en viktoriansk era av samhällsomvandling och postindustrialism, där man börjat skörda frukterna av en förskjutning från det inre till det yttre livet, tills det osynliga hotade att undergrävas. I Brontës romaner syns i stället integrationen av känslor, längtan och förtvivlan – och friktionerna de skapar.

Annons:



Mest har jag frapperats av det tveklösa försvar för fiktionens och fantasins rätt som hon med sådan våldsam men liksom återhållen kraft skriver fram, i en tid som inte tycktes tala i hennes tonart. Handlar det djupast sett, undrar jag, om en människosyn som omfamnar också svårnådda lager i människan, om ett gehör för det som gick emot den med möda hävdade mänskliga friheten och värdigheten.

Charlotte Brontë trodde att en massiv förnekelse av känslolivet låg till grund för samhällets utbredda olycka. Hon talade ur en viktoriansk era av samhällsomvandling och postindustrialism, där man börjat skörda frukterna av en förskjutning från det inre till det yttre livet, tills det osynliga hotade att undergrävas. I Brontës romaner syns i stället integrationen av känslor, längtan och förtvivlan – och friktionerna de skapar. Hon låter personer med stort själsdjup stånga sig blodiga mot kylslagen logik, vinstintresse och ytlighet i en verklighet som ofta är kantig. I hennes romanvärldar, och ofta inom hennes gestalter, möts förnuft och känsla. En sprakande tête à tête. Tänk bara på den behärskade men passionerade Lucy Snowe i Villette, eller Frances Henri i Professorn – båda engelska klassiker nu tillgängliga i svensk översättning. I Professorn finns en scen där striden mellan renodlad logik kontra känsla/tanke flammar.

Du har med din dödande logik gjort slut på dina känslor! utropar mademoiselle Frances Henri till den diaboliske Mr Hunsden.

En animerad diskussion utspelar sig. Läsaren förstår snart att Hunsden representerar logiken och utilitarismen och att Frances företräder en linje som omfamnar vad man kan kalla ett andligt liv: tankar, känsloliv, fantasi. Hon blossar, strålar – den enkla men ambitiösa spetsknypplerskan med engelsk-schweiziska rötter – och han, den brittiske adelsmannen, kyler ner sin omgivning med sin misstro och sitt iskalla försvar. Alltså, i nerkokt format: Frances invändning mot Mr Hunsdens livsinställning handlar om att han misstänkliggör varje känsla hos sig själv; till och med fosterlandskärlek, som hon menar ger upphov till ett icke jagcentrerat handlande. Och han bemöter henne med argumentet att hennes föreställningsvärld saknar logik.

Vilket värde har en tanke på marknaden?! säger Hunsden dräpande.

Motsatsparet Frances–Mr Hunsden problematiserar ett som jag uppfattar det ständigt aktuellt dilemma. Vårt medvetna eller omedvetna svar på det styr mycket av våra handlingar. Var går gränsen mellan logik/nytta och känslor? Var går den inom oss? Var tillåter vi den att gå? Vilken känslovolym är tillåten och när motarbetar vi den hos oss själva? Vilket värde ger vi våra emotioner, fantasier och tankar? Och var sätter vi gränsen för måttet av hälsosam misstro mot dem?

Charlotte Brontë problematiserar dessa frågor utan att lösa dem åt läsaren, men förkärleken för Frances är uppenbar. Frances, som inte bryr sig om regelverk som konventioner, men brinner för frihet och mod, blir lyckligt gift och uppriktigt älskad, men Hunsden förblir ensamstående på sitt gods, välbärgad men ödslig, sporadiskt gästad av tillfälliga intellektuella bekantskaper. Brontë låter ana att han förvägrar sig själv den kvinna han älskar därför att hon inte överskrider konvenansen till förmån för friheten – ett val han själv inte träffat.

Långt ifrån att vara städade kostymdramer, brinner Brontës romaner av våldsam kraft och frihetslängtan. De utmanar läsaren till att bli hel genom att upphöra att förneka sidor inom sig som man kanske inte känns vid. Frihet och fantasi tvinnas om varandra i den märkliga boken Professorn. Föga förvånande förbinds Brontës gestalt Frances Henri med den engelska litteraturen; ett intresse som förenar henne med hennes blivande man. Brontë vet att litteraturens värde står och faller med Frances’ argumentation när hennes verbala värja klingar mot Mr Hunsdens. Och hon låter Frances dra det yttersta strået i deras samtal. Hon gör det med en anknytning till eposet Det förlorade paradiset.Med hetta utbrister Frances att hon tror att om John Miltons seraf Abdiel plötsligt skulle förlora sin förmåga att fantisera, skulle han rusa ut genom himlens portar och söka det han förlorat i helvetet.

Charlotte Brontë ställer brännande frågor: är friheten värd att dö för? Och: Är fantasin avgörande för människan, kanske rentav en kapacitet som gör henne mänsklig? Är den värd att återhämta från helvetet?

 

Marie Tonkin

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts