Om stolthet, skam och klassresor - Tidningen Kulturen




Kristian Borg, foto Vendela Grönroos

Essäer om litteratur & böcker
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

I Finnjävlar berättar ett femtontal sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla.

 

Finnjävlar, en antologi, redaktör Kristian Borg, Verbal Förlag.


 

Antologin Finnjävlar pekar mot finskt språk som är utmanat i Sverige, men också en vilja att stå för upp för sitt språk, vara stolt över sin identitet, som Lina Puranen säger Finskan är något av det finaste jag har. Än har Finlands kraft ej dött. Vågar jag säga Sisu?
Susanna Alakoski, foto Elisabeth Ohlson Wallin

Susanna Alakoski, foto Elisabeth Ohlson Wallin

Annons:



Ett viktigt innehåll alltså. Svenska mediers ointresse för antologin Finnjävlar har dock hittills varit markant. Att det skulle finnas något att lära av historien och att upplevelserna hos vår största invandrargrupp skulle ha en vidare relevans, tycks inte ha trängt fram till de svenska redaktionsrummen.

När jag träffar antologins redaktör Kristian Borg över en lunch, berättar han att i morgon blir det intervju med Helsingin Sanomat, Nordens största dagstidning. SRs Sisuradio har han redan pratat i, SVTs Uutiset har varit och intervjuat, Svenska Yle (dvs den finlandssvenska delen av Yle, Finlands motsvarighet till SVT och SR) har skrivit och presenterat. Osv.

Kristian är förstås glad över uppmärksamheten. Men jag blir samtidigt bekymrad över det bristande svenska intresset. Varför? I Sverige finns över en halv miljoner med finländsk bakgrund. Många är finskspråkiga, finska är vårt största invandrarspråk. En del är krigsbarn, en del är romer, en del är finlandssvenskar. Själv tillhör jag den sistnämnda gruppen, i andra generationen. Men, fokus här i Finnjävlar ligger på de finsktalande och deras barn och barnbarn.

Finnjävlar består alltså av ett antal kapitel, där olika personer, Sverigefinnar eller finnjävlar, vrider och vänder på sina upplevelser. Här finns, som jag ser det, välskrivna, relevanta texter som borde intressera varje svensk som vill reflektera över minoriteter, svenska som andra språk, integration, assimilation, kolonialism etc.

Välformulerat och starkt

Det är individuella upplevelser i stor utsträckning, ofta välformulerade och nästan alltid starkt berörande. I mycket finns en bakgrund av klichébilderna, puukkon (kniven), spriten, saatana perkele - Finnjävelns attribut.

Sorg, sjukdom och demens är begrepp som återkommer, som hos Nanna Huolman och i Kristian Borgs egen inledning. Det är också texter som vittnar om det svenska välfärdssamhällets misslyckande. Den som står utan kommunicerbart språk står ännu längre från välfärd, som Tuija Nieminen Kristofersson skriver De gör sig hörbara för omsorgens planerare genom att inte ens i demens glömma sina ords femton olika böjningsformer.

Boken visar också på mångsidigheten i det sverigefinska. Här finns det tornedalska, industriarbetar-brukssamhälles-finska, Domino Kais finsk-romska erfarenheter, Maziar Farzins iransk-finska bakgrund och Seluah Alsaatis Svensk, finsk och irakier - eller bara Seluah.

Det är viktigt att understryka, det växer fram en ny stolthet och identitet. Musiker som Anna Järvinen, författare som Susanna Alakoski, filmare som Nanna Huolman bidrar till detta. Barn som får lära sig finska i föräldrahemmet är exempel. Minoritetslagstiftningen, som Kaisa Syrjänen Schaal beskriver väl, har sina brister men också positiva sidor.

Ingen jobbade så hårt som finnarna

De erfarenheter som tidigare generationers finländska invandrare förmedlar till de yngre får inte heller glömmas bort. Det hårda industriarbetet, inga jobbade så hårt som finnarna, en historisk bakgrund som är så helt annorlunda än den svenska. Eller som en finländsk författare uttryckte det för några decennier sedan: Sedan Sverige förlorade Finland 1809 har Sverige inte haft någon historia.

I en runebergsk bemärkelse är detta sant, eller för att citera ur Björneborgarnas marsch:
Söner av ett folk, som blött
På Narvas hed, på Polens sand, på Leipzigs slätter, Lützens kullar,
Än har Finlands kraft ej dött

Antologin Finnjävlar pekar mot finskt språk som är utmanat i Sverige, men också en vilja att stå för upp för sitt språk, vara stolt över sin identitet, som Lina Puranen säger Finskan är något av det finaste jag har. Än har Finlands kraft ej dött. Vågar jag säga Sisu?

Det rikssvenska media-ointresset innebär också en signal om att man inte tillgodogör sig kunskap om vad tidigare invandrares erfarenheter kan betyda i det nya Sverige. Inte bara språkligt, utan också när det gäller integration, assimilation, styrkan i mångfalden. Här finns också forskningsutmaningar, jämförelse mellan finskspråkiga och finlandssvenska erfarenheter (i dagsläget utgör de svenskspråkigas andel av nyanlända finländska invandare 40%), lärdomar för nutiden av påtvingad svenskspråkighet (ingen finska på skolgården har jag sagt) och misslyckad minoritetspolitik. Därför är det också synd att Marja Ågrens text, en artikel som var en del i en avhandling, inte här har blivit mer lättillgänglig.

Låt oss till sist inte glömma bort det som det ytterst handlar om, individen. Vi är olika, vi handlar olika, vi uppfattar olika. Marziar Farzin formulerar det väl när han funderar: Jag känner inte igen mig i de flest finnar jag möter, hur kan jag samtidigt känna att jag tillhör samma historia? Farzin visar sin finskhet i handling.

Och jag då, som knappt talar finska? Jag blev finländskt medborgare när Finland i början av 2000-talet tillät dubbelt medborgarskap, utifrån vissa kriterier. Min historia är inte lik någon av de beskrivningar som Finnjävlars olika författare gör. Men på något sätt tillhör jag samma historia. Det är mitt val.

Thomas Wihlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts