Philip Tafdrup Jørgensen - en dansk Piraten - Tidningen Kulturen




Philip Tafdrup

Essäer om litteratur & böcker
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times
Ivo Holmqvist skriver om den danske författaren Philip Tafdrup Jørgensen, en av många marina hjältar i Danmark.

Philip Tafdrup skriver avslöjande och utan att darra på maschetten om sin bedstefar i en rad korta och koncentrerade prosastycken. Jag antar att han känner till den vackra latinska sentensen De mortuis nil nisi bene, den som vilar tungt över alla dödsrunor: om de döda intet annat än gott.

Det finns många marina hjältar i Danmark: Tordenskiold vars porträtt finns eller fanns på alla tändsticksaskar, Willemoes som kom från Assens på Fyn och som inte var gammal när han fick en engelsk kula genom huvudet vid Sjællands Odde, Niels Juel som var med om slaget vid Öland, och en hel del andra.  Mindre krigisk var Hans Falk som seglade långt söderut, tog sig namnet Tapsell (efter topsail) och som samman med sin maorihustru uppfyllde jorden med många avkomlingar. Ännu bättre känd är Mads Johansen Lange, född 1807 i Rudkøbing på Langeland. Han kom till Lombok och Bali där han avled 1856. Han blev en framgångsrik fredsmäklare mellan de holländska kolonialmyndigheterna och balineserna, och är ihågkommen som Kongen af Bali.

Just så heter Philip Tafdrups fjärde bok (Gyldendal 2015) som har ett vackert naivistiskt omslag av Lisa Strøander, med ett skepp som stävar fram på tropiska farvatten. Boken handlar om Philip Tafdrups farfar Hans-Carl Jørgensen. Bindestrecket var en viktig markör för honom, det gav status. Alltsedan han som maskinmester seglat på Sydostasien levde han med ett mantra som familjen säkert hann bli riktigt urless på: "Jeg skulle være blevet i Østen", som Mads Lange. I plånboken hade han fram till sin död som 95-årig ett foto på en vacker kvinna, kanske taget på en bordell i Shanghai. Möjligen väntade hon på hans återkomst, troligen tröstade hon sig med andra sjömän. Hursomhelst drömde han sig tillbaka till bordellen.

Philip Tafdrup skriver avslöjande och utan att darra på maschetten om sin bedstefar i en rad korta och koncentrerade prosastycken. Jag antar att han känner till den vackra latinska sentensen De mortuis nil nisi bene, den som vilar tungt över alla dödsrunor: om de döda intet annat än gott. Men den sätter han sig suveränt över. Farfar är med sina besvärligare sidor – grälsjuk, ständigt förorättad, missnöjd med tillvaron, förgrämd över allt han ville bli och inte blev, less på tidens och släktets förfall - en riktig gnällspik, och därtill ibland en svinpäls. En lärdom vill han bibringa sina vekliga barnbarn: att bara lita på sig själv. När Philips lillasyster står uppkliven på ett bord säger farfar åt henne att hoppa, han ska fånga upp henne. Men det gör han förstås inte, i missriktad pedagogisk nit:

Kom så, jeg skal nok gribe dig," smilede han. Hun sprang, og han trådte til side, så hun knladede ned i gulvet, slog sig og skreg. "Det kan lære dig aldrig at stole på nogen",skældet bedstefar ud. (---) Her, år efter, kan jeg da også se, at det eneste, min søster mistede tilliden til, var bedstefar, og ikke alle mennesker, som det ellers var tiltaenkt.

När Philip och hans syskon gick framför farfar fick de gärna en vänlig spark i röven, och så vidare. Väl i land blev farfar anställd som montör i marinen och bodde i Nyboder, de vackra gula längorna för flottans folk strax söder om Langelinie i Köpenhamn, byggda under Christian IVs tid och säkert både trånga och obekväma. Han skaffade sig sedan ett hus i storstadsutkanten, med en verkstad där han lagrade skruvar och muttrar, rörstumpar och allt annat som kunde komma till nytta men aldrig gjorde det, en del av det sådant som han roffat åt sig under ockupationen när sabotörer satt en bomb under kollaboratörers verkstäder.

Det här är ett alldeles lysande äreminne som inte väjer för det patetiska och groteska, också det tragiska i att bli gammal, orkeslös och i otakt med tiden. Just genom att inte alls hålla sig till den latinska regeln har han åstadkommit något som förtjänar att bli en minor classic, i vinjetter om en bångstyrig och besvärlige farfar som Fritiof Nilsson Piraten skulle varit stolt över att ha skrivit. Sin sonsonliga pietet har han för övrigt markerat genom att nu tillfoga farfars familjenamn – i de tre tidigare böckerna räckte det med mors släktnamn Tafdrup, nu har farfar Jørgensens kommit till.

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen