I kroppens sista natt - Tidningen Kulturen




"Himmelsgudinnan". Fotokomposition av Percival copyright ArtDistribution

Essäer om litteratur & böcker
Verktyg
Typografi

Kassandra ropar i natten i början av min pjäs ”Kroppens sista natt”. Hennes rop är genomträngande och fyller hela salongen, ja, en hel värld. Varför ropar hon? Är det ett varningsrop?




 

 

Den gamla världsordningens maktmedier och makt-havare håller på att ge upp. Deras ekonomi och nyhetsbesatta rabbelbabbel pendlar mellan mani och depression.

Garcia Lorca 1914. Foto Wikipedia

Annons:



Den första repliken lyder: ”Tänk om du var en tiggare utan verk/ och måste vara ute i världens spönätter/ och sova i det våta gräset …” Dessa ord uttalas i mörkret av en ljus kvinnoröst. Pjäsen är som helhet ett befriande offerdrama. På titelsidan står det: ”Ett offerspel i världens skapelsenatt på väg mot ljusa banor.”

Detta drama är tillägnat den store spanske poeten och dramatikern Federico García Lorca, som den 19 augusti 1936 sköts i en ravin inte långt från sin hemstad Granada.

”Kroppens sista natt”, som i viss mån liknar ett antikt kör- och dansdrama, kan även ses som ett ytterst modernt och, varför inte, framtida spel. Men här är offret inte någon speciell poet eller konstnär eller revolutionär fredstänkare … Nej, han eller hon kan vara vemsomhelst som av nödvändighet sagt nej till ett officiellt falskspel och maktspel, där ödemarken och det inre öde landet växer.

Utsugningen är enorm och föga förstådd.

Georg Büchner säger i sin pjäs om Danton: ”Vi är svärden genom vilka andemakterna strider.” Vad är det då för andemakter som behärskar oss och som dagligen tar struptag på en mängd offer?

”Kroppens sista natt” har ännu inte haft sin urpremiär. Teatersömnen är alltför dominant i vår del av världen, och ett drama som lever sig in i denna sömn och som når fram till ett uppvaknande är väl ingenting man vill uppleva? Kommer detta årtusende att fortsätta att vara en sömnens eon? ”Somnionia” är ett ord som James Joyce använder i sin mirakulösa bok Finnegans Wake. Det finns visserligen drabanter som höjer sina ordsvärd mot maktapparatens herrar och damer, men är det tillräckligt med tanke på dem som i ”Kroppens sista natt” är De Svartklädda, vilka då och då utför en flaxande dans runt den döda kroppen?

Det hela är ett rituellt drama, en rit som funnits sedan urminnes tider. Själva de rituella tillvägagångssätten kan variera. I Europa känner vi till våroffer, till exempel Igor Stravinskijs kända musikverk ”Våroffer” som uruppfördes i Paris i maj 1913 och som blev en skandalsuccé. I det gamla Egypten blev Osiris ett offer. I Syrien och Libanon talar man om Adonis i en mytisk historia där den som offras återuppstår. Och i den forntida sumeriska kulturen var det gudinnan Inanna som hade en offerroll. Hon nedsteg till underjorden, dödades av sin syster Ereshkigal, underjordens gudinna, men väcktes till liv på nytt. I vår kristna värld vet vi att Mästaren, som få förstått men många hyllar, måste nedstiga till underjorden innan han på Påskdagens morgon uppstår från de döda.

Någonstans närmare mitten av ”Kroppens sista natt” ser Den Vitklädde sig själv som tiggare, men han kallas också Tiggarfurste av Konungen i detta rituella och nutidsverkliga spel. Den Vitklädde säger på ett ställe, då man tvistar om den döda kroppens identitet: ”Men är döden kroppen?”

I det första dramat, ”Statyernas natt”, i boken Människoriketen saga som spelar säger huvudrollsinnehavaren Konstnären: ”Kroppen är endast en station på vägen.” Hur många stationer finns det innan vägen når sitt mål? Vad är det som uppenbarar sig vid vägens slut? Den slutgiltiga kroppen bortom kroppens gränser?

Diktaren Samuel Becketts roman Murphy kom ut 1938 efter många om och men. Drygt 40 förlag hade refuserat manuset, och boken såldes bara i ett fåtal exemplar under det världskrig Beckett drogs in i som motståndsman. Han bodde i Paris men var tvungen att fly till Roussillon i Provence. När han före sin Parisvistelse studerade franska, latin och italienska vid Trinity College i Dublin, läste han en ganska okänd 1600-talsfilosof, Arnold Guelincx. I romanen Molloy står det i förbigående: ”den gamle Guelincx, död i unga år” … I Murphy finns det ett helt kapitel som handlar om den filosofiske Murphys mind (sinne, tanke).

Beckett tycks ha inspirerats av Guelincx när han låter sin huvudperson sätta sig i en gungstol för att sakta vagga sig in i ett tillstånd där beroendet av kroppen upphör. Först då vaknar själen eller tanken och sinnesmedvetandet (the mind) till liv. Är kroppen ett hinder för vårt fria tänkande? Eller måste vi frigöra kroppens låsta energier för att uppnå ett fritt tänkande?

Nu satsar vi mest på sånt som går hem. Vinsten är viktig. Försäkringarna är nödvändiga. Men ”Själen!”, som De Svartklädda ropar unisont på ett ironiskt sätt i ”Kroppens sista natt”, är ingenting vi behöver tänka på. Kanske ligger den sårad vid sidan av vägen och behöver en barmhärtig samarit som räddar den? Eller har den som Eurydike stigit ner i dödsriket? Är det från detta rike vi måste hämta upp den?
Kassandra ropar i natten. Men ingen hör hennes rop. Och om den människa som man i ”Kroppens sista natt” tror att man har dödat, säger man: ”Udda, ja, men inte tillräckligt udda … Avvikande, ja, men inte tillräckligt avvikande.” …

Ja, den döde var i denna historia en dålig affär, ”inte värd att satsa på”. Men i själva verket är han inte död. Det vill det svartklädda följet inte förstå. Den vitklädde och det brokigt klädda följet i hans sällskap förstår, men de har ingen talan. De lever mer eller mindre som tiggare, som musikanter och som underhållare. Små smulor faller från den rike mannens bord.

Nu, i början av år 2015, vill man på vissa platser förbjuda allt tiggeri. Om lönsamhet krävs i alla sammanhang, vad händer då med den kulturvärld som är olönsam? Vilka sanningar vill man ta emot? Flyktingar och tiggare överallt i världen skakar galler och ropar. Oräkneliga barn lider nöd i flyktingläger. Oräkneliga flyktingar dör på vägen. Många drunknar i Medelhavet. Somliga smugglas över gränser.
Kassandra ropar. Ingen hör. Men allt har en gräns. Den Vitklädde, som överlevt och lever bortom det som vi kallar liv och död, betraktar den döda kroppen på scenen som inte är en kropp vilken som helst. Det har en svartklädd läkare konstaterat. Och vem vill i vår tid betvivla vetenskapens instrument?

I ”Kroppens sista natt” närmar sig den mänskliga kroppens historia sin högre bestämmelse, och i den avslutande scenen är det en ny anda som talar. I en av slutreplikerna står det: ”När vi bärare stiger upp föds en hel tid.” Detta citat syftar på Tidsbärarna som bär Tidens bördor, vilket är lätt att förstå för den som känner till den mayanska mytologin.

Jag inledde detta årtusende på ön Flores, belägen i sjön Lago de Petén Itzá, inte långt från pyramidruinstaden Tikal i Guatemala. Ön Flores och det omkringliggande området Tayasal var det sista mayafästet som föll i de erövrande spanjorernas händer.

Den mayanska kulturen gick mer eller mindre under jorden, men rester kvarstod, exempelvis Popol Vuh, en skrift som inspirerat både den mayanske poeten och nobelpristagaren Miguel Ángel Asturias och kompositören Edgar Varèse. Jag hade turen att, då det nya årtusendet började, få uppleva en liten del av den gamla mayanska dansteatern på en höjd intill sjön Lago de Petén Itzá.

När jag besökte Tikal under den tid då månen befann sig närmare jorden än på mycket länge, gick jag omkring i djungeln bland de branta och märkligt formade pyramiderna, talade med de nästan tama små näsbjörnarna och undersökte akustiken med mina cymbaler och min flöjt. Mer om detta kan man läsa i min illustrerade engelskspråkiga brevbok Letters to Shanti (2014), där det finns texter som inspirerats av denna magiska spelplats. Jag tänkte när jag vandrade i fullmånens sken: Här borde jag sätta upp Kroppens sista natt.

"Elementens dirigent". Oljemålning av Percival. Detalj. copyright ArtDistribution

Detta offerspel påminner om den klassiska mayanska teatern, där flera tusen dansare kunde vara med. För att rädda världen, ansåg mayaindianerna, måste människorna skapa en dansdramatik som förnyar och befriar. Men ibland går konsten ner i underjorden och stannar där. Är befrielsen möjlig? Kan Eurydike på nytt nå fram till ljusets värld? Finns det en orfisk dramatik som möjliggör detta? Finns det tidsbärare som är modiga nog att räta på sina ryggar och föda sig själva in i en annan tid och en annan värld?

I början av ”Kroppens sista natt” står det: ”Människan har förlorat sin hjärna/ i det förgångna paradiset/ och på jakt efter sig själv/ söker hon sin döda kropp …” Är det den döda kroppen i våra sinnen som måste upplivas, den döda kroppen som är våra sinnen som utför våra dagliga gärningar? Vi agerar, vi är lydiga på våra verkstadsgolv, vi röstar utan att egentligen ha någon röst. Vi ropar utan att höras.
Vi uppvaktar mediernas makthavare utan att bli mottagna.

Vi skulle kunna säga: ”Vi är Tiggarna, De Brokiga, som talar: Herrar och Damer Makthavare! Det vet ni, vi ger oss aldrig! Ni tronar så länge ni förmår trona! Ni tror så länge ni förmår tro … Men på vad? Hur ser ert samvete ut? Hur använder ni era resurser och era sinnesförmögenheter, som ni trots allt har?”
Ja, någon börjar kanske undra vad som egentligen pågår. Till och med Bödlarna i ”Kroppens sista natt” vacklar när de lyssnat tillräckligt och anar sanningen i Den Vitkläddes ord. I en av sina repliker säger han:

”Ni som är okunniga om den kropp ni förlorat och till hjälplöshet stolta över er kunskap om den döda och lärda kropp som är er egen börda!” Och sedan säger han: ”Nej, den som verkligen är/ är inte i denna kropp som ni ser./ Och ändå är han, ändå är han, den som ni inte ser;/ ändå är han här ibland er.” Ja, det är svårt för den osynlige att bli synlig. Bödlarna vacklar. Konungen blir mer och mer osäker. Och det svartklädda följet förlorar alltmer sin kraft i sin dans och i sina uttryck.

Den gamla världsordningens maktmedier och makthavare håller på att ge upp. Deras ekonomi och nyhetsbesatta rabbelbabbel pendlar mellan mani och depression. Graven öppnar sig … Begravningens tid har – även den – sitt slut, den tid som den italienske 1700-talsfilosofen Giambattista Vico kallar Upplösning, Förruttnelse och Civilisation, och som Joyce har som bärande element i sin bok Finnegans Wake. Jag citerar ur ricorsodelen som avslutar Finnegans Wake och som i denna del lämnar den döda kroppens tid bakom sig:

”A way, the Margan, from our astamite, through dimdom done till light kindling light has led we hopas but hunt me the journeyon, iteritinerant, the kal his course, amid the semitary of Somnionia. Even unto Heliotropolis, the castellated, the enchanting.”

”Redan de gamla grekerna …” är ett uttryck som västerländska intellektuella ofta använder. Däremot brukar man inte säga ”Redan de gamla sumererna …” eller ”Redan de gamla egypterna …” Pytagoras, Herodotos och Plutarchos tillhör de greker som hämtade kunskap från exempelvis forntidens egypter, som såg på grekerna som barn som ännu inte förstått hela verkligheten. Platon hade troligen fått inspiration till sin idélära av sumerernas kultur, där gudinnan Inanna var en av de ledande gudomligheterna.

Vi känner till gudinnan Inanna, Himlens och Jordens drottning, och hennes vistelse i Underjorden. Vi vet att hon dog och väcktes till nytt liv. Hon återfick sina me, sina kraftsymboler eller kraftbärare, som gav henne kunskap och förmågor bortom det normala. Genom dessa me hade hon kontakt med urformerna som givit upphov till det liv som ständigt förvandlas. Vågdalar och höjdpunkter finns inte bara hos de bipolära. Hela skapelseakten innehåller dessa tillstånd. Ja, man kan måhända påstå att människan och människoriket ännu vistas i ett dödsrike i kroppens sista natt. Heliotropolis, som Joyce skriver om, hägrar i fjärran, och i den tredje scenen i ”Kroppens sista natt” uppstår Tidsbärarna. De stiger upp ur mörkret och framkallar en ny gryning.

I romanen Molloy nämner Samuel Beckett, i filosofen Guelincx’ anda, Odysseus’ svarta skepp som är på väg mot en soluppgång. Och i sin roman Den onämnbare skriver han: ”galärslaven som, på väg till Herkules stoder, släpper taget om åran under nattens täcke och kravlar mellan tvärbänkarna mot den uppgående solen, osedd av vakten, med en bön om storm …”

Den moderna automatiska människan, som upprepar sina egna och andras misslyckanden, skulle säkert inte ha tilltalat Arnold Guelincx, vars etik leder fram till varje individs möjlighet att föda sin egen vision. En människa utan egen vision är en robot i maktens händer. Poesins och visionens människa skapar sitt eget liv och är inte enbart beroende av skyddsnät, avtal, tjänstepension, produktion, pengar, bankernas handlande o.s.v. Runt om våra välfärdsborgar hörs tiggarnas rop och en bön om storm. Inte alla ekonomins slavar accepterar sin galärslavsroll, och när kroppens sista natt upphör inträder en tid vars språk anas i många diktares verk och inte minst i skådespelet ”Kroppens sista natt” i boken Människoriket – en saga som spelar.

Att vara utan verk, som nämns i en replik i början av denna essä, är ett tillstånd där människan förlorar sin bestämmelse. Verket, på franska l’oeuvre, borde vara hennes ryggrad. Kroppens sista natt i människans historia är en gåta, och det är i den gåtan vi lever.


FOTNOT

Människoriket – en saga som spelar (en trilogi) utkom som bok år 1983. En förkortad version av det mittersta dramat, ”Människoriket”, som innehåller akterna Alfa, Ego sum Alfa et Omega Primus et Novissimus och Omega, hade sin urpremiär år 2005. Iscensättning: Thalias barn. Percival skriver både på engelska och på svenska. I hans senaste bok, Letters to Shanti (2014), ingår foton från fyra kontinenter. Denna brevbok kan beställas i bokhandeln och på nätet. Se f.ö. www.percival.nu
 

Percival

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 399 f.Kr. – Den grekiske filosofen Sokrates döms av atenska myndigheter till döden, för gudlöshet och fördärvande av ungdomen. Han vägrar gå i exil och tvingas därför ända sitt liv genom att dricka odört.
1362 – Den norske kungen Håkan Magnusson väljs till kung av Sverige i opposition mot sin far Magnus Eriksson, vilket är första gången källorna omnämner att representanter från den östra rikshalvan (Finland) deltar i ett svenskt kungaval. Senare under året ingår de båda dock en förlikning och kommer överens om att gemensamt styra Sverige som samregenter.
1364 – Kung Magnus Erikssons svåger Albrekt av Mecklenburg, som hösten innan har inkallats av svenska stormän, för att avsätta Magnus, väljs till kung av Sverige vid Mora stenar, varvid både Magnus och hans son Håkan förklaras avsatta som svenska regenter. De vägrar dock erkänna avsättningen och trots att de lider ett avgörande nederlag mot Albrekts trupper året därpå kommer kriget mellan de båda partierna pågå i många år, innan Magnus och Håkan erkänner sig besegrade och drar sig tillbaka till Norge.
1891 – Den svenska Allmänna Idrottsklubben (AIK) grundas av några ungdomar på Biblioteksgatan 8 i Stockholm och ordförande blir initiativtagaren Isidor Behrens. Namnet antas, för att man har tänkt ägna sig åt alla möjliga olika sorters idrotter, till skillnad från de flesta andra idrottsklubbar, som bildas vid denna tid, som oftast är inriktade på en enda idrottsgren. 2017 är den Nordens största idrottsförening med över 16 000 medlemmar.
1899 – Den ryske tsaren Nikolaj II utfärdar det så kallade Februarimanifestet, vilket inleder en aktiv förryskningspolitik av det autonoma ryska storfurstendömet Finland. Manifestet anger, att rikslagarna (finländska rikslagar, som kan beröra hela Rysslands intressen) inte längre ska stiftas gemensamt av tsaren och den finländska lantdagen, utan att tsaren ensam ska ha beslutanderätt och lantdagen endast yttranderätt i dessa ärenden. Efter flera protester, bland annat den stora deputationen i mars samma år, utfärdar tsaren 1905 det så kallade Novembermanifestet, som upphäver Februarimanifestet och bekräftar rikslagarna.
1978 – Rhodesias premiärminister Ian Smith går med på att tillåta en övergång till färgat majoritetsstyre i landet. Han kvarstår som premiärminister till den 30 juni 1979, då han avgår och efterträds av den färgade nationalistledaren Abel Muzorewa.
1990 – Den svenska socialdemokratiska regeringen lämnar in sin avskedsansökan, efter att dess förslag om lönestopp har fallit i riksdagen. Då det inte finns underlag för någon borgerlig regeringsbildning kan statsminister Ingvar Carlsson bilda ny regering den 27 februari, där samtliga ministrar från den gamla regeringen återkommer, utom finansminister Kjell-Olof Feldt, som har blivit starkt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket och därför tvingas avgå den 16 februari. Carlssons nya regering sitter sedan fram till hösten 1991, då de borgerliga vinner årets riksdagsval och Carl Bildt kan bilda den första borgerliga regeringen i Sverige sedan 1982.

Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen