Litteratur - Tidningen Kulturen




Den senaste litteraturen

Samuel Beckett Foto Roger. Public Domaine Wikipedia

Litteraturens porträtt

Om Samuel Becketts Hur det är/Comment c'est

Sitt namn till trots hör Kazuo Ishiguro till den nu drygt medelålders generationen av engelska författare där många för övrigt kommer från länder och städer långt bortom det förenade kungadömet, som Kanada, Australien, Nya Zeeland och forna kolonier som Singapore och Hong Kong, och i Afrika.

”Tell you what, Huston said, in his amazed tone. I´m going to show you how we make a picture! And then come out to Hollywood and you can see everything that happens to the picture out there!”  Det där står ett par sidor in i en klassisk bok om amerikansk film, ”Picture” av Lillian Ross. Från början kom den i fem avsnitt i The New Yorker 1952 och som bok året därpå, och i en mängd upplagor sedan dess – min är en drygt tjugo år yngre pocketupplaga från Penguin

Göran Sonnevi

Litteraturens porträtt


1961 skriver Göran Sonnevi:
Nästan ingenting –
Varsamhet.
Dess klang.
Också frågor är möjliga.
Det är ur dessa fyra korta rader som Göran Sonnevis diktning tar form. Kortfraserna visar upp en trevande början. En ansats, där förutsättningar reducerats till ett bottenläge. Ur ett, till synes kraftlöst tillstånd, stiger den varsamma klangen, som tar orden i besittning. Det personliga medvetandet aktiveras, känslan kläds i ord, medvetandet tar över. I denna vaksamma och avspända situation är också ”frågor möjliga”.

Otto Andersson på 1950-talet.

Litteraturens porträtt

Som av en händelse blev den finlandssvenske författaren, psykiater, politikern, jazzpianisten m.m. Claes Andersson aktuell i flera sammanhang några vackra höstveckor. Först kom hans uppföljare till ”Ottos liv” från 2011 nu med titeln ”Stilla dagar i Mejlans (stadsdel i Helsingfors )” ut på förlaget M och sedan belönades han Svensk biblioteksförening som årligen ger ut Aniarapriset till en svenskspråkig författare av skönlitteratur för vuxna. Motivering:

Lars Gyllensten

Litteraturens porträtt

Det är märkligt att vissa av parnassens och debattens giganter kommer, ser och sedan – helt plötsligt – tycks försvinna. Ett sådant sorgligt öde tycks mig drabbat den store, mångsidige, produktive och djupsinnige Lars Gyllensten (1921-2006); strålande författare tvärs över olika genregränser, stridbar debattör, existentialist, läkare och akademiledamot. Han fanns där, i strålkastarljuset, och försvann som en hallucination. Men hans verk finns ju kvar, och mycket finns att erinra.

Mauritz Tistelö. Foto Giovanni Solaris

Litteraturens porträtt

Skräckpolska, Skrattgropar och Fantasifoster: Tre små volymer med poesi av Göteborgsbaserade poeten Mauritz Tistelö. Tillsammans utgör de Den okända trilogin. När jag läste den sista delen som utkom i slutet av 2015 ville jag kalla dem ”den mänskliga trilogin” för i böckerna gestaltas ur många aspekter vad det är att vara människa, var gränsen går mellan det mänskliga och utommänskliga och hur det mänskliga får plats eller inte plats i vår värld. Såväl titeln som dikterna gav mig också associationer till Dante Alighieris Den gudomliga komedin.

Thorilds aforism över dörren till Uppsala Universitets stora aula. foto Ann-Sofi CUllhed

Litteraturens porträtt

Thomas Thorilds sentens "Tänka fritt är stort, tänka rätt är större" kan synas märklig och liknar en uppmaning till följsamhet och politisk korrekthet. Detta kunde dock knappast vara rektor Carl Yngve Sahlins avsikt när han 1887 lät hugga in devisen över entrén till Uppsala universitet. Hur tänkte då juristen Thorild när han på detta sätt ställde fritt mot rätt? Därom tvista de lärde och det finns ett otal tolkningsförsök.

Georges Bataille skrev många artiklar om surrealismen i tidningar som Troisième Convoi, Combat, Critique, Deucalion, etc. Dessa artiklar är samlade i en antologi i engelsk översättning kallad The Absence of Myth. Batailles språk är som alltid mystiskt och obskyrt; det är svårt att penetrera och blir för läsaren en utmaning. Vissa artiklar går inte att begripa förrän man har läst en annan artikel hundra sidor vidare i boken och då krävs det att man går tillbaka och läser om, funderar, tänker. Batailles artiklar provocerar hjärnan; de sätter hjärnan i ett läge av febril aktivitet och ens egna idéer skenar iväg och hotar att göra vidare läsning omöjlig. En essä om alla de ämnen Bataille skriver om i denna antologi skulle bli en ny bok. Därför

Kritikern James Wood har gått från recenserandet till en professur fast det brukar vara tvärtom. Med sin How fiction works som kom för nio år sedan skrev han in sig i en tradition av essäistiskt utformade kommentarer till berättandet, med berömda föregångare som E.M. Forsters Aspects of the Novel, Percy Lubbocks The Craft of Fiction (som Wood inte nämner) och Henry James många och utförliga efterord till de egna romanerna.

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ju filmats både i sig och som travesti; det vill säga i Apocalypse now), alltså som författaren till de verk som utkom under perioden 1895 -1902.

Omslag av boken ” Mikronationer - på besök i hemgjorda länder”

Essäer om litteratur & böcker

"Mikronationer - på besök i hemgjorda länder" (Gidlunds förlag, 2017) är namnet på en ny bok som handlar om mikronationer. Mikronationer det är länder som inte är riktiga länder

Louis Ferdinand Céline

Essäer om litteratur & böcker

I många år har jag undrat varför Bagatelles pour un massacre av Louis Ferdinand Céline var den enda infernaliska boken i den franska litteraturen sedan Choderlos de Laclos. Varje metod som jag kan använda för att försöka placera dessa omänskliga anklagelser och självanklagelser som Céline skriver i Bagatelles riskerar se ut som något förödande eller löjligt. Löjligt skulle vara att försöka finna eventuella patologiska motivationer, eller estetiska: ”Antisemitismen är bara en metafor för hans hat mot världen”; förödande skulle bli att kasta sig in i mer enigmatiska motivationer som till exempel: ”Bagatelles är en antisemitisk bok men vet vi verkligen vad judarna betydde för Céline?”.

Ester Blenda Nordström

Essäer om litteratur & böcker

En tredjedel in i Fatima Bremmers mycket läsvärda biografi om journalisten Ester Blenda Nordström, "Ett jävla solsken" (Forum) förklaras titeln med ett brevcitat: ”Familjen är orolig (…) De har alltid skämtsamt beskrivit sin ”Essan” som ”ett jävla solsken”. Men den senaste tiden har det varit som om det ljusa, lätta, varma har fördunklats av något.” Ju längre man läser i denna levnadsteckning om en mycket orolig själ, desto mera förstår man att ”ett djefla solsken” (som det nog skrevs) var ett omdöme som rymde omsorg men efter hand också sorg. Biografin försöker också ge svar på vad som kan tänkas ha legat bakom ”något”.

Döden är framför allt detta:
allt man har sett, har setts förgäves.
En sorg över det som vi förnummit."

Roland Barthes (Övers. Leif Janzon, Kärlekens samtal, Modernista 2016)

Romanen är en parasitär form, en hybridexistens som Frankensteins monster, skriver Kristoffer Leandoer. Visst har den lånat ihop till sin form och gestalt av saga, fabel och skröna, men memoaren, helgonlegenden och biografin är minst lika viktiga värddjur - för att inte tala om anklagelseakten. Eller självbekännelsen, som bara är en något mer sofistikerad form av anklagelseakt.

Lina Wolff. Foto Ivo Holmqvist

Essäer om litteratur & böcker

Vem har gett namn åt Winstrupsgatan i Lund, den som löper längs baksidan av Juridicum som tidigare var huvudpostkontor? Jo, biskopen Peder Winstrup (1605-1679) som levde i en tid som likt vår egen var plågad av krig. Han bönföll på våren 1668 i ett tal i Domkyrkan att det nyinrättade universitetet skulle förskonas: ”Håll Mars trupper och trumpeter samt Bellonas tumult och larm borta från akademiens muser, som är fredens och fridens skyddslingar.”  Mars är krigets gud, Bellona dess gudinna, det vet alla som kan sin Karlfeldt: hon finns med i titeln på hans diktsamling från första världskrigets sista år, ”Flora och Bellona”.

I Bertil Falks biografi om maken till Indira Gandhi, hon som faktiskt var Indiens tredje premiärminister, framträder en skarp relief som förgrund ur något många lärt sig betrakta som bakgrund. Bertil Falk är svensk journalist med luftrötter i Indien. Han nämner, i bokens förord, namnet på sin indiska guru. Ramphal Vishvendu, som också varit behjälplig beträffande forskning och fakta kring Feroze Gandhi.

Robert Halvarsson Foto Robin Malmqvist

Litteraturdebatt

I Barberarens berättelse om sin fjärde broder, i sagosamlingen Tusen och en natt - berättas det om El-Kus el-Aswani, som drabbas av allsköns grymhet och olyckor.

Foto Ivo Holmqvist

Litteraturdebatt

Språkvårdare är ett luttrat släkte. Det är länge sedan Erik Wellanders handbok ”Riktig svenska” fanns till hands på allas skrivbord, samman med SAOL, Svenska akademiens ordlista. Båda var lagböcker som man hade att rätta sig efter.

Göran Palm Foto Johan Ljungström

Litteraturdebatt

Den första artikeln Crister Enander presenterar i den nya nättidskriften Opulens är ett rasande angrepp på Göran Palm. Enander önskar påvisa den kulturella relativism som vilade i Palms resonemang där Palm anförde suddiga ståndpunkter om vad som är kultur, att 'allt är kultur', att Palm jämställde stickning, svampplockning eller vad det nu kunde vara med kultur.

”Som en fet självbelåten prost är Lund”, så inleds en mycket kort vers av Max Lundgren (som var från Malmö), koncist kallad ”Uppslagsord: Lund”. De båda adjektiven är kanske mera roliga än träffande, men det kyrkliga dominerar fortfarande den sydliga lärdomsstaden som Esaias Tegnér, skald, biskop och till tider galen, spefullt kallade ”den akademiska bondhålan”. Det märktes inte minst nyss när påven kom på besök. Nya klerikala byggnader har kommit till strax söder om katedralen som också den nämns i Max Lundgrens vers: ”Det finns en tung grå domkyrka i Lund”.

Gustaf Fröding

Litteraturdebatt

Vad sorts ”kärleksäfventyr” är det Gustaf Fröding syftar till i förordet till sin diktsamling, detta förord som Bonniers aldrig publicerade. Hans förståelse av kärlek var grundlagd på en kosmisk livs- och världsåskådning där Alljaget var hans beteckning på det universella medvetande som astrofysiker, psykologer, mikrobiologer, kvantfysiker och medvetandeforskare i dag diskuterar inom ramen för panpsykism. Fröding kopplade Allkärleken till Alljaget, den som mystiker kan uppleva som den högsta form för kärlek. Platon berättar om den i Symposion, där Sokrates håller tal om något som Fröding igenkänner i några av sina visioner.

Anne Charlotte Leffler

Litteraturdebatt

Anne Charlotte Leffler (1849 -1892) var en av, och är en av, Sveriges största textförfattare och dramatiker. Hon var exempelvis mer spelad än Strindberg på sin tid. Ändå förefaller det mig att hon verkar sorgligt bortglömd (som så många andra, inte minst kvinnor). Hon var dessutom ”uppkäftigt” självmedveten redan vid 19 års ålder och dog också ung, vid 43. Då hade hon dock redan hunnit ge ut ett stort antal romaner och noveller och gjort sig ett namn som dramatiker. Vid sin tragiska bortgång befann hon sig också i början av en internationell karriär.

Annica Sjölander, Ola Sigurdson, foto Elin Widfeldt, Göteborgs Universitet

Litteraturdebatt

Två recensioner om Kultur och Hälsa av Thomas Wihlman

Kultur och Hälsa, ett vidgat perspektiv (Ola Sigurdsson, red)
Göteborgs Universitet
Kultur och Hälsa, i praktiken (Ola Sigurdsson och Annica Sjölander red)
Göteborgs Universitet
 

Ingen skillnad mellan mjukt och hårt, vad gäller deckare. Det ena behöver inte vara bättre eller sämre än det andra.

Mats Gellerfelt

Litteraturdebatt

Några år in på 1980-talet hölls en konferens på Hanaholmen strax utanför Helsingfors, ägnad Den historiska romanen. Det blev en lyckad samnordisk tillställning kan jag utan falsk blygsamhet konstatera. Jag var inblandad i planeringen som utbildningschef på Nordiska språk- och informationscentret, inhyst i finska skolstyrelsens hus vid Hagnästorget och underställt Nordiska ministerrådet.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Den senaste litteraturkritiken

Göran Greider på årets Bokmässa. Foto Belinda Graham.

Litteraturkritik

Hedvig Häggman-Sund som tecknar omslag och illustrationer ! Foto: Belinda Graham

Litteraturkritik

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen