Som bilder över kanalens djup,

regntunga skyar

med rök från stressad kontinent.

En dag då vi stod väntande,

på öde strand

med ögon fästade mot evighet,

som vid Shelleys hav

en gång då tidens frusna jag

blev skuggornas förvandling;

rök och dis på samma gång

Parken är en kameleont. Idag är den lila.

Parken består av en kulle, några utspridda gräsmattor, träd och buskage. De gröna fläckarna delas åt av vägar. Eller är det så att vägarna delas åt av gräsmattorna? "Det är någon som har konstruerat det", tänker kvinnan som promenerar. Vägen hon går på har hon döpt till Cirkeln. Den bildar en krets runt kyrkan. Börjar i gult vid nordväst, fortsätter över röd, violett och blå (sydost) till grön och återansluter sig till gul igen.

Jag önskar att jag kunde inleda den här dikten

med en rad så fylld till brädden med ljus att den

antänds redan från början och börjar brinna från

pol till pol, ingenting skall längre förtigas utan jag

skall låta minnet av henne raderas genom att hon

igen finns intill mig, så nära som bara hon kan vara, sida

intill sida, inte genomborrad av tid eller förlorad som

ett minne bland alla andra minnen, ett fotografi, en säng,

teckningspapper, smaken av nikotin på tungan, den hårda

intensiva kroppen som förtärde mig från insidan: "Kärlek"

minns jag att jag tänkte och förde det åt sidan, som man

lägger undan sig själv medan man förbereder sig på döden.

I became an angel with wings

all over

Fantastic!

The snow wind is blowing so close

all around me

a strong wind moving fast

"It seemed that the first thoughts he had ever known were given to him as at first from her eyes, and he knew her hair to be the golden veil through which he beheld his dreams..."

- Dante Gabriel Rossetti

Återkomsten

På hemfärd

till en annan tid

ett annat liv:

dessa oerhörda

förseglade år

obemärkt begravda

i sensommargrönskan

Sempre caro mi fu quest'ermo colle,
E questa siepe, che da tanta parte
De l'ultimo orizzonte il guardo esclude.
Ma sedendo e mirando, interminato
Spazio di là da quella, e sovrumani
Silenzi, e profondissima quiete
Io nel pensier mi fingo, ove per poco
Il cor non si spaura. E come il vento
Odo stormir tra queste piante, io quello
Infinito silenzio a questa voce
Vo comparando: e mi sovvien l'eterno,
E le morte stagioni, e la presente
E viva, e 'l suon di lei. Così tra questa
Infinità s'annega il pensier mio:
E 'l naufragar m'è dolce in questo mare.

Comme je descendais des Fleuves impassibles,
Je ne me sentis plus guidé par les haleurs :
Des Peaux-Rouges criards les avaient pris pour cibles
Les ayant cloués nus aux poteaux de couleurs.

J'étais insoucieux de tous les équipages,
Porteur de blés flamands ou de cotons anglais.
Quand avec mes haleurs ont fini ces tapages
Les Fleuves m'ont laissé descendre où je voulais.

Dans les clapotements furieux des marées
Moi l'autre hiver plus sourd que les cerveaux d'enfants,
Je courus ! Et les Péninsules démarrées
N'ont pas subi tohu-bohus plus triomphants.

La tempête a béni mes éveils maritimes.
Plus léger qu'un bouchon j'ai dansé sur les flots
Qu'on appelle rouleurs éternels de victimes,
Dix nuits, sans regretter l'oeil niais des falots !

Zeus lies in Ceres' bosom

Taishan is attended of loves

under Cythera, before sunrise

and he said: "Hay aquí mucho

catolicismo--(sounded catolithismo)

y muy poco reliHión"

and he said: "Yo creo que los reyes desaparecen"

(Kings will, I think, disappear)

That was Padre José Elizondo

in 1906 and 1917

or about 1917

and Dolores said "Come pan, niño," "eat bread, me

lad"

Fågelgudinnan

Vindarna sjunger mitt namn

Nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn

Jag

Fågelgudinnan,

som föddes ur det heliga ägget

Det som gudarna försökte trampa sönder

Reser mig igen

Det som finns finns i väntan rör oss

och blir till. Väntan på vad? På vem?

Du är ett ensamt korn som faller och faller. ..

Träden i oktober flammar och

fäller sina blads dalande. Dalande

dagar, dal av dagars dalande. Jag går

i dalen som dalat ensamt korn i 35 år.

Stigen längs ån och bron där jag stannar

och ser ned i det sakta strömmande

vattnet. Sjögräsets tysta dans

väntar i det som finns. Strömmande

dans av dagars dalande. Jag står utanför

dansen av rör oss och blir till. Dalande