|
|||
| Litteratur: Janken Myrdal, Spelets regler i vetenskapens hantverk |
| Kritik | |||
Vetenskapen überalles
I sin studie kring vetenskapens hantverk jämför Janken Myrdal naturvetenskap med humanvetenskap. Han ställer dem mot varandra och undrar hur och varför kulturella skillnader uppkommit mellan de båda. Första ingången, eller betraktelsen ligger i skillnaden i det rena utförandet; humanvetarnas stora böcker kontra naturvetarnas artikelskrivande. Boken går grundligt igenom arbetsprocesserna för att kunna hitta vägar för de vetenskapliga disciplinerna att mötas. Myrdal är noggrann i sin redovisning av allt från nyttoaspekter till prestige i de vetenskapliga hantverken. Kapitlen är korta, koncisa och blandas med illustrationer som tydliggör det som berättas. Ungefär i bokens mitt inleds en ambitiös genomgång av vetenskapshistoria för att kunna urskilja var de två disciplinerna skiljdes åt och varför. Myrdal driver på och ställer frågan om det är möjligt att närmare sammansvetsa humanvetenskapen med naturvetenskapen och har omfångsrika teorier om varför det råder sådana kulturkrockar på universiteten när denna diskussion tar luft. Myrdals studie är på det hela taget en väldigt välskriven och lättillgänglig bok. Är man dessutom intresserad av ämnet är den hur bra som helst. Men jag frågar mig ändå vem som kan tänkas vara intresserad. Först tänker jag mig att det är på universiteten man vill läsa det här, men å andra sidan är det ju där "kulturkrocken" råder och akademikerna blir ju rimligtvis väktare av dessa skillnader. Utanför universiteten tappar den dock sitt värde eftersom nyttoaspekten dominerar lekmännens svala intresse för forskningen. Det slår mig ändå hur viktigt det är att diskutera "vetenskapens hantverk" och att göra det överallt. I det idéhistoriska perspektivet visar Myrdal hur vetenskapernas kamp och strävan format stora delar av samhället (och vice versa). Således blir kapitlet om vetenskapshistoria det mest intressanta i meningen att det kanske är det mest allmängiltiga. Men den här studien behöver inte vara allmängiltig; även om det samhälle i vilken den är det är ett kunskapssamhälle som premierar forskning och intellektualism. Jag önskar att boken läses och diskuteras i forum utanför den mystiska universitetsvärldens, kanske framförallt för att den ger en sådan bra inblick i vad som händer i den moderna forskningens högsäten. Men också för att diskussionen förtjänar att tas upp och belysas från andra vinklar och avstånd. Alexander Stinggård
|
