" På Gud förtröstar jag och skall intet frukta"

 Hans-Evert Renérius
Exodus och Stillwater. I Wilhelm Mobergs ord och spår och andra essäer
Recito

 Hans-Evert Renérius, författare, litteraturkritiker och präst, erbjuder i antologin Exodus och Stillwater. I Wilhelm Mobergs ord och spår och andra essäer en intellektuell vandring i Wilhelm Mobergs efterföljd i det mäktiga emigranteposet Utvandrarna där Gud är med i kappsäckarna. Dessutom analyserar Renérius gudsbegreppet i flera andra författares verk.
Renérius blottlägger religiösa grubblerier och bevekelsegrunder i Utvandrarna som när Karl-Oskar och Kristina ställer sina existensiella frågor till Gud. Enligt Renérius för Moberg ett Gudssamtal i vardagens strapaster i samspelet mellan himmel och helvete där människan i kampen för sin överlevnad finner sin Gud. Moberg, republikanen och tvivlaren med ett erkänt kraftfullt rättspatos pekar enligt Renérius ut de andliga värdena som varande begravda i vardagen. Som när Kristina efter alla hopplösa umbäranden i kampen för överlevnad ställer den "omöjliga" frågan om Gud finns. Kristinas veklagan över att Gud inte hjälper henne och följdfrågan om han verkligen finns slutar i total underkastelse: Hon behövde kröka sig mer, ödmjuka sig mer, kasta sig på sitt ansikte, lägga sig ner under Herrens fot, bli till stoft under Skaparens fotablad...   

Det handlar enligt Renérius om en längtan till Gud, till det förlovade landet, i överförd betydelse taget från judarnas uttåg ur Egypten, Exodus i Bibelns Gamla Testamente, Andra Mosebok, här konkretiserat  i emigrationen till Amerika där den starka längtan till det nya landet "som flödar av mjölk och honung" materialiseras i Stillwater vid St Croix River i Minnesota.
Renérius skildrar också sin egen resa till Stillwater där han får se och uppleva detta lyckans land på plats och lära känna det stora uppbrottets mål som svenskarna skrev så lyriskt hem om: En majdag i Brainerd i nordvästra Minnesota kan vara varm, het. Vattnet i de många sjöarna är varmt och jag kan vada ut i sjöns vatten utan att frysa. Från träbryggan kan jag se hur de ljusgröna lövträden ligger som en krans efter strandlinjen. Framför mig trafikeras vattenytan av en mängd olika båtar med uppspända parasoller. Det berättas att det här finns en vana att inta den medhavda maten till sjöss.
I antologin avhandlar Renérius gudsbegreppet hos flera kända författare som Lars Norén, Simone Weil, Sonja Andersson, Stig Carlsson, Göran Sonnevi, Göran Palm och Dan Andersson och ger där vid lag texterna inslag av analyser och sidospår som var för sig hade kunnat bära till flera intressanta essäer. Som när han påvisar gudsbegreppets närvaro i Lars Noréns verk där Gud åkallas i det mörka, nedmonterade livet först när det är som svartast. Eller om existensen av en Gud i Franz Kafkas verk där Renérius i Processen hittar samband mellan Josef K och den gammeltestamentliga Job. De bådas utsatthet och själsliga plåga formas till en existentiell brottning med en hård och oförsonlig bild av Gud. Eller när han i den fransk- mauritiske författaren och Nobelpristagaren (2008) Jean-Marie Gustave Le Clézios verk ser en längtan hos folk att lösgöra sig från en krampaktig civilisation och leva i en värld mera tillgänglig mellan dröm och verklighet. Eller om de existensiella villkoren i Dan Andersson texter och där han ställer den intressanta frågan om Anderssons intresse för den katolska problematiken: Hur komma nära det som inte går att beskriva! "Intet" eller "Alltet". 
Det är en diger antologi av eget material som Renérius åtstadkommit där det sammanstrålande ledmotivet och grundarbetet är ventilerandet av Gudsbegreppet och 'Gud i andras verk' där Renérius kunnighet, erfarenhet och dessutom hans starka engagemang firar triumfer och ger texterna ett levande anslag som ökar deras densitet. Renérius språk är rikt och han vilar inte i sina metaforer utan hittar ständigt nya, tjänliga figurer.
I Kafkas verk Processen finner Renérius den avgörande frågeställningen om ett evigt frikännande  som en slutgiltig befrielse från skuld där K får råd från Målaren:
Jag glömde att först fråga er, vilket slags befrielse ni önskar. Det finns tre möjligheter, nämligen verkligt frikännande, skenbart frikännande och uppskov. Det verkliga frikännandet är naturligtvis det bästa, men på det slagets lösning har jag inte det ringaste inflytande.

Benny Holmberg