Konst: Goldin + Senneby, "Headless. From the Public Record" - Tidningen Kulturen

Konstkritik
Verktyg
Typografi

Komplexa men distanserade gester

 "Headless. From the Public Record"alt
Goldin + Senneby
Index, Stockholm
Medverkande: Angus Cameron (ekonomisk geograf), K.D. (fiktiv författare), Kim Einarsson (curator/skribent), Anna Heymowska (scenograf), Marcus Lindeen (regissör) och Eva Rexed (skådespelare)
Till och med 13 december 2009

 Goldin + Sennebys performance-utställning karakteriseras av tre drag: konstnärernas osynlighet i verkets process förutom som karaktärer i själva processen, den känsla som konstverket inger att det inte finns några verkliga relationer bakom de positioner som alla medverkande subjekt upptar samt en stor mängd av mer eller mindre fabricerade tecken (den roman som en fiktiv författare skriver, det verkliga "offshore"-bolag i Bahamas,  presentationerna varje gång ett kapitel av boken ges ut etc.). Men vad handlar det i själva verket om, det som duon gör eller försöker göra? Jo, det handlar om ett hemlighetsfullt projekt där "offshore"-företagens strategier analyseras och en roman om juridiska, finansiella och rumsliga skapelser producerad med hjälp av en fiktiv författare, en ekonomisk geograf, en curator, en scenograf, en regissör och olika andra personer som fungerar som deltagare i en slags teaterproduktion.

Det handlar egentligen om något som tycks vara ganska subtilt men också fullständigt i Goldin + Sennebys praktik: ett sällskap fångat inom ramen för sina egna metoder, verksamhet och ändamål, både innesluten och utesluten av sina upphovsmäns intentioner. Hur skulle man då beskriva duons intentioner? Jag skulle svara med det ord som G+S använder som titeln till deras projekt: "headless".

Headless är ett långsamt växande projekt som har som utgångspunkt att undersöka hur "offshore"-företagen fungerar genom att blottlägga denna industrins osynliga men ändå offentliga mekanismer och finansiella verksamheter. I deckarform överskådar en spökförfattare samtidigt en tillkomstprocess där, som det står i pressreleasen, "såväl verkliga som fiktiva karaktärer tillåts att framträda i berättelsen och i verkligheten". Headless är ett mycket mer komplext projekt än den beskrivningen antyder och just dess komplexitet avslöjar dess innerliga glapp.

För det första får "offshore"-industrins egendomliga rumslighet en vag status i G+S:s projekt. Rummet blir till en primitiv teater vars intentionalitet till slut flyter mellan meningslös abstraktion och umbärlig symbolik. För det andra lyder projektets utveckling under en tillfällighetsprincip som utgör en perfekt ursäkt för ett ideologiskt samspel mellan konstens tomhet och finansvärldens makt. För det tredje visar G+S:s projekt, genom att uttömma verkets nätverk av materiella och immateriella strukturer, en brist på eftertanke om dem. Det som återstår är varken en estetisk eller en politisk kritik av specifika skumma verksamheter inom finansvärlden, vilket kunde riskera att drabbas av konstvärldens censur, utan konstens ineffektiva egenskap att begränsa sig inom uttömda teatraliska gester i form av kommentarer eller kanske kritik, dvs. som en uttömd representation.

Att G+S:s konstnärliga projekt i sin förmedlande roll tar på sig ansvaret för en sådan uttömd representation speglar verkets slutna kraftfält där olika fiktiva, imaginära och verkliga strategier möts och dekonstrueras i realtid. Utmaningen består alltså i viljan att lyfta fram dessa strategier genom en fåfäng gest inom själva konstverkets väsen. I så fall tycks konstnärernas distans vara meningslös. I slutändan är det som betraktaren upptäcker i projektet Headless, fram till nu (eftersom det fortsätter), ett missvisande spöke som förvanskar betraktarens välvilja att förstå syftet med projektet. Projektet förverkligar däremot konstnärernas avsikt att leka med det imaginära förhållande som betraktaren har till verkligheten utan att G+S smutsar ner sina händer. Åtminstone är det vad de tror.

 Antonios Bogadakis

 

 

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen