En inre rymds satellit

Kristian Körner
Norrlandsoperans avdelning Vita kuben

 "Please wait while the world is created." Frasen är hämtad från ett gammalt dataspel, ett minne ur Malmökonstnären Kristian Körners barndom. Minnesbilden uttalas av en dov voice over röst som ur ett filosofiskt perspektiv beskriver vad som sker på satellitens fyra skärmar. Det händer än idag att Körner kommer på sig själv med att vänta på att världen ska skapas, berättar han. När han väl inser det gör honom till en mycket kreativ konstnär, och människa.

Körner använder sig av en egensinnig amatörmekanik i sin senaste skulptur, vars fulländade titel lyder:

"The end to the belief that I am, or can be, the origin of understanding, the origin of belief, the origin of expression or even the origin of my self..."

Fulkonst på hög nivå

Lee Lozano
Moderna museet, Stockholm
Pågår till och med 25 april

Vårens stora soloutställning på Moderna Museet i Stockholm presenterar en av världens argaste konstnärer, amerikanska Lee Lozano. Tydligen var det dags för en kvinnlig konstnär nu, tre år efter Karin Mamma Anderssons mitt-i-karriären-utställning. Konstnärskapet är förtjänstfullt uppgrävt av kuratorn Iris Müller-Westermann efter glömskan som följde på Lozanos kortvariga men kommersiellt ganska framgångrika karriär. Ganska snabbt förstår man vilka av verken i hennes omfångsrika produktion som lättast gick att sälja till hippnissarna i New York på 1960-talet.

På den tiden ägnade sig Lozano åt stora målningar med invecklade färgskiftningar. Verktyg och maskiner bildar hybrider med manskroppar och metallisk färg ger en industriell karaktär åt geometriska målningar.

Queer kärlek och frihetslängtan

Lost and Found: Queerying the Archive
Bildmuseet, Umeå
Medverkande: Kimberly Austin, Cecilia Barriga, Mary Coble, Aleesa Cohene, Michael Elmgreen & Ingar Dragset, Conny Carlsson, Heidi Lunabba, Al Masson, Benny Nemerofsky Ramsay, Flemming Rolighed, Tejal Shah, Ingo Taubhorn
Pågår till och med 24 april

Judith Butler, en av queerteorins främsta företrädare, menade att hela poängen med det queera är att det inte ska definieras. Det ska bryta upp kategorier, inte förvandlas till en. Begreppet queer handlar, till skillnad från ordets traditionella betydelse "udda", om individens rätt att skapa sig själv; att anpassa normerna efter människorna istället för att tvinga på människor etiketter som inte passar dem. Fokus på vissa grupperingar, bi-, homosexuella och transpersoner, har länge varit en förutsättning för queerteorins existens, samtidigt som en viktig del för heterosexuella anhängare har varit att ansluta sig till en politik mot homofobi.

Spår av händer

Jason Middlebrook
"With the Grain"
Galleri Charlotte Lund, Stockholm
Pågår till och med 20 mars

Med det mesta av barken och hela trädets ursprungligt ojämna form kvarlämnad står stora träskivor lutade mot galleriets väggar som trasiga surfingbrädor. Skivornas rustika karaktär kombineras med varsamt påmålad akrylfärg i klara färger som böljande följer träets mönster. Konstverken som ställs ut på Galleri Charlotte Lund markerar en vändpunkt i den USA-baserade konstnären Jason Middlebrooks arbeten.

Middlebrook har tidigare fokuserat sitt skapande på dissonansen i människans förhållande till naturen, den eviga dikotomin mellan natur och kultur. Konstverken har handlat om konsumtionssamhället, miljöförstöring och återvinning. I verk som "Often Seen Singing from Roadside Poles" från 2005 sätts i förgrunden ett stycke natur, i detta fall en liten fågel, mot en bakgrund av geometriskt abstrakta mönster, kanske stora städer eller belysningen från hårt trafikerade vägar.

Tidsvurpor och teknik

Barbara Probst
"Exposures"
Lars Bohman Gallery i Stockholm
Pågår till och med 14 februari

Den tyska fotografen Barbara Probst arbeten har under ett tiotal år kretsat kring och utvecklat samma idé. Man kan också tala om en specifik teknik, både i betydelsen konstnärligt tillvägagångssätt och i en mer tekniknördig bemärkelse. Hennes serier av fotografier är tagna av ett antal olika kameror som är sammankopplade för att kunna tryckas av i exakt samma sekund. Kamerorna är placerade för att ur olika vinklar fånga samma scenario, arrangerat i en studio eller ute på gatan.

Skolflickor i rampljuset

 Hyun-Jin Kwak "Girls in Uniform- Study of Elements"
Kulturhuset 7 i Stockholm
Pågår till och med 7 februari 2010

Huyn-Jin Kwaks fotografier visar skoluniformsklädda flickor som dras till ödelagda ruiner och svåråtkomliga, tillsynes hemliga rum i en utställning på Kulturhuset. Hennes intresse för visuellt laddade uniformer och dramatiska miljöer antar ibland ett redovisande manér. När kompositionen är så noga planerad och dessutom förevigad med Kwaks tekniska perfektion krävs ett moment av spontanitet som tillför balans i bilden. Verket "Game" är ett exempel på detta. Två flickor befinner sig på var sin ände av ett svart tak, med en klarblå himmel och Globen i bakgrunden. De verkar vara redo för kapplöpning och är så fokuserade på varandra att de är helt opåverkade av platsens och aktivitetens fara.

 Kärleksförklaring till tingen

 "Dig it: 2"
Galleri Verkligheten, Umeå
(Andra upplagan av ett projekt som visades första gången på Hordaland Kunstsenter i Bergen, Norge i maj 2009)
Medverkande: Anna Eliasson, Per Enoksson, Rebecka Adelhult Feklistoff, Kent Gustafsson, Ida Hansson, Johanna Larsson, Allan Mattsson och Ulla Thøgersen
Pågår till och med 5 februari

Utställningen "Dig it: 2" består av objekt och tavlor som lånats ut av konstnärerna, andras objekt som i flera fall funnits med sedan barndomen och influerat det egna skapandet - eller varit en förutsättning för det. Det är snarare en utställning "om"[kursivt] skapande och utställningssituationer, som visar hur konstnären ifråga förhåller sig till någon annans verk. Med stöd av en skriftlig presentation till varje objekt undersöks dess känslomässiga, sociala och praktiska betydelse.

Att gräva fram kultur

Diana Andersson
Skuppelurer
Galleri Alva, Umeå

Konstnären Barbara Hepworth menade att "Sculpture does not gain or lose spiritual significance by having more or less by physical attributes. A vital work has perfect co-ordination between conception and realization; but actual physical contours do not limit a perfected idea"[1].

På universitetssjukhuset i Umeå visar Galleri Alva skulpturer av Diana Andersson. Besökaren ta först på sig en pannlampa innan upptäcktsfärden bland skulpturerna i det nedsläckta galleriet tar sin början. Även om tropikhjälm saknas så är det kusligt hur referensen till kolonialtjänstemän och filantropologiska arkeologer under svunna århundraden trängde ned i de faraonska kamrarna. I gravarna. Hur européer samlade på sig delar av andra människors kulturyttringar och gravskick och förvanskade dem som museiobjekt. I gravkammaren i Galleri Alva har Diana Andersson ställt in ett flertal skulpturer, vänder besökaren blicken åt sidan så finns där en annan skulptur än den som nyss betraktats. Klaustrofobin är alluderande, samtidigt som besökaren sugs in i upptäckarandan, sökande efter ännu fler skulpturer rör sig rummet runt ett hörn. Skulpturrummet går in i sig självt, tvivlande så frågar man sig om det är skapat för skulpturerna, eller om skulpturerna är skapta för rummet. Actual physical contours does not limit a perfected idea.

Stilfull ambivalens i politisk samtidskonst

Shirin Neshat
Kvinnor utan män
Kulturhuset, Stockholm

Högst upp i Kulturhuset i Stockholm visas just nu Shirin Neshats utställning Kvinnor utan män. Kvinnors sexualitet är ett genomgripande tema i videoverken, som anknyter till kanoniska berättelser och samtidigt är säregna i sitt poetiskt fria bildspråk.

I den romerske skalden Ovidius Metamorfoser förbarmar sig guden Zeus över den ödesdigert vackra nymfen Dafne då hon förtvivlat försöker undkomma guden Apollons enträgna sexuella närmanden och bevara sin jungfrudom. Zeus förvandlar Dafne till ett lagerträd. Apollon bryter då loss hennes kvistar och binder dem till en lagerkrans runt sitt huvud. Dafnes skönhet och jungfrulighet bevaras, men blir till den manlige gudens attribut, blir bokstavligen till hjältarnas, skaldernas och den akademiska kunskapens krona. I den iranska författarinnan Shahrnush Parsipurs roman Kvinnor utan män bevittnar en av de fyra huvudkaraktärerna, Mahdokht, av misstag när trädgårdsmästaren våldtar en ung tjänsteflicka i familjens växthus. Mahdokht inser att om hon skvallrar kommer flickans bröder att slå henne till döds.

Minnesuttryck

 Anne-Karin Furunes
Galleri Andersson/Sandström, Stockholm
Till och med den 20 december

Anne-Karin Furunes, som räknas till de väletablerade norska samtidskonstnärerna, ställer just nu ut en serie verk från 2008-2009 under titeln Darkness Illuminated på galleri Andersson/Sandström. Det harmoniskt tvära i titeln är passande med tanke på objekten i rummet: dukar - perforerade. Huvuddelen av dukarna är akrylsvarta, endast två storlek mindre är vita; hålen i samtliga är omsorgsfullt gjorda, och det hela ger ett avskalat första intryck. Här fortsätter hon att arbeta uteslutande med hålpipan, dels för att göra upp med en platt målerisk tradition, dels för att med bildpunktsprecision uppväcka kollektiva så väl som personliga reminiscenser. Det som utkristalliseras i och med hålen är framförallt sex kvinno- eller flickanleten, ett per duk, och på avstånd märks även hur motiven har svartvita foton som förlagor. Det blir därför en vemodig patina som till sist väver ihop verken.

En hotande frid

Monique Wernhamn
En föreställning
Pannrummet på Galleri Konstepidemin, Göteborg
Till och med 13 december

Det tar en stund att finna Pannrummet på Konstepidemin om man inte har haft vägarna förbi förut. En mörk stentrappa leder ner till en trög dörr in i källaren.  Väl inne möts man just nu av Monique Wernhamns En föreställning. Man hamnar direkt på en metallavsats av typisk industriell karaktär, en balkong med utsikt ut över det ruffa, karga, fuktiga stenrum Wernhamn gjort till sitt. Vad har det då förvandlats till? En musikslinga ur en känd vaggvisa spelas från någonstans, ackompanjerad av en klocka som slår. Ibland hörs tiden sakta in och sedan ta fart igen. Rakt under balkongen ligger en docka i form av ett naket spädbarn i ett kallt, blått ljus. I övrigt fylls rummet av klädsträck med lakan och handdukar på tork.

Komplexa men distanserade gester

 "Headless. From the Public Record"
Goldin + Senneby
Index, Stockholm
Medverkande: Angus Cameron (ekonomisk geograf), K.D. (fiktiv författare), Kim Einarsson (curator/skribent), Anna Heymowska (scenograf), Marcus Lindeen (regissör) och Eva Rexed (skådespelare)
Till och med 13 december 2009

 Goldin + Sennebys performance-utställning karakteriseras av tre drag: konstnärernas osynlighet i verkets process förutom som karaktärer i själva processen, den känsla som konstverket inger att det inte finns några verkliga relationer bakom de positioner som alla medverkande subjekt upptar samt en stor mängd av mer eller mindre fabricerade tecken (den roman som en fiktiv författare skriver, det verkliga "offshore"-bolag i Bahamas,  presentationerna varje gång ett kapitel av boken ges ut etc.). Men vad handlar det i själva verket om, det som duon gör eller försöker göra? Jo, det handlar om ett hemlighetsfullt projekt där "offshore"-företagens strategier analyseras och en roman om juridiska, finansiella och rumsliga skapelser producerad med hjälp av en fiktiv författare, en ekonomisk geograf, en curator, en scenograf, en regissör och olika andra personer som fungerar som deltagare i en slags teaterproduktion.

I skuggan av måleriet

Magasin 3, Stockholm
Sol LeWitt, "Seven Wall Drawings"
Till och med 6 juni 2010
Tal R, "Old Confused"
Till och med 13 december 2009

Sol LeWitt har en gång sagt att det irrationella måste fullföljas fullständigt och logiskt. En sådan tillsynes irrationell tanke är att täcka en åtta meter bred vägg maximalt tätt med blyertskludder. En annan är att sammanbinda alla arkitektoniska punkter väggen med räta linjer. På Magasin 3 kan man just nu se sju av LeWitts instruktionsbaserade väggteckningar, ett ovanligt stort antal. De tidskrävande verken har tagit sex veckor och fjorton personer att fullborda enligt LeWitts strikta instruktioner. Alla är baserade på linjen, som hans väggteckningar var från början. Han skulle senare även arbeta med cirklar och andra geometriska former.

Det slående med teckningarna är hur innehållsrikt någonting så enkelt kan vara. De förkroppsligar elegansens grundregel om less is more. Som betraktare förförs man av det enkla uttrycket och den rena minimalismen som har en lugnande, nästan meditativ effekt. Man renar bokstavligen sina synintryck. Linjerna aktiverar hela rummet. Arkitekturen görs mer påtaglig och man blir medveten om rummet samtidigt som linjerna skapar en annan rumslighet på väggarna.

Djärv och tankeväckande interaktivitet

Shadow
Nguyen Thu Ha
Galleri Verkligheten, Umeå
Till och med 27 november

En ljus lokal är det första man som besökare möts av på Galleri Verkligheten, som drivs av ett tiotal konstnärer i Umeå. Det är den första av två utställningslokaler, konstnären heter Nguyen Thu Ha och kommer från Vietnam, utställningen heter Shadow. Den utgörs av det nyskapade verket med samma namn och Where do YOU go next? (2008), tillsammans med en dokumentation av fem verk inklusive det sistnämnda, som visas som ett bildspel på en laptop. Dokumentationen fungerar som en presentation av konstnärens tidigare arbete, men det är i mötet med de interaktiva installationerna Where do YOU go next? och Shadow den verkliga behållningen ligger.

Hemligheter i flera skikt

 Aida Al-Tamimi
Sidorovo
Galleri Mejan, Stockholm
Till och med 25 november

 Mejan-studenten Aida Al-Tamimi visar till och med mitten av denna vecka en serie målningar med titlen Sidorovo. Det är också namnet på en by i västra Ryssland där idén till bilderna blev till. Utställningens målningar hänger ihop på så sätt att alla är olika utsnitt ur en bild av ett rum. Vissa av bilderna är nära på abstrakta, men det finns även en bild av hela rummet, med blommönstrade draperier, ett bord, en lampa, en säng med grönt överkast och ett mörkt hörn.

Tavlorna har yttre likheter med Uta Barths fotografier, med sina förskjutningar, omtagningar och förändrade fokus. Men det stannar inte i en gestaltning av avbildningen eller seendet. Metaperspektivet tar inte över, det är inte teoretiskt kyligt utan ett reflekterande måleri som samtidigt framställer något hemligt och levande.

Berättande rum

"What a Wonderful World", Göteborgs internationella konstbiennal 2009
Curatorer: Celia Prado och Johan Pousette
Medverkande konstnärer: Kutluğ Ataman, Kristina Kvalvik, Tim Etchells och Susan Hiller m.
Till och med 15 november

Med några dagar kvar av 2009 års konstbiennal i Göteborg finns det fortfarande chans att ta del av de berättelser som pågår på Göteborgs konsthall. Trots att det rör sig om fyra olika konstnärer är det inte svårt att se utställningen som en helhet där språk och kommunikation blir ett förenande tema. Ljud från de olika verken gör sig påminda genom rummen och det är bara en av konstnärerna som inte lämnar sin avgränsade plats. Sammanlagt blir utställningen ett berättande kalejdoskop att vistas länge i.

Videoinstallationen Twelve (2003) av Kutlağ Ataman rör sig kring skapandet och framberättandet av identitet. I sex monologer berättar människor från det arabiska området Adana, i sydöstra Turkiet, om sina tidigare liv. Enligt den lokala traditionen sägs alla invånare vara pånyttfödda. De som medverkar i filmerna tillhör den skara som kan minnas den nuvarande reinkarnationens ursprung, eftersom de antingen har dött en våldsam eller för tidig död. Med alltmer intrikata berättarstukturer, som pendlar mellan då och nu, blir det svårt att veta vem som är vem bland de sammanlagt tolv personligheter som närvarar och man fascineras av sanningens och verklighetens glidande substans. Tyvärr gör det alltför korta avståndet mellan projektion och åskådarplats att man inte kan se de berättandes ansikten samtidigt som man läser den översatta texten.

Allmänmänskligt i omfattande konstnärskap

Maria Miesenberger
Bildmuseet, Umeå
Till och med 17 januari

På Bildmuseet i Umeå visas Maria Miesenbergers fotosvit Sverige/Schweden för första gången i sin helhet tillsammans med en presentation av hennes övriga konstnärskap. Besökaren förs genom barndomens landskap via familjefotografier, kroppens och hjärnans anatomi och mystik via skulpturer och objekt i tyg, plast och aluminium.

I Sverige/Schweden, som utgör ungefär hälften av utställningen, står familjealbumet i centrum. Miesenberger, född -65, har omarbetat sin fars svartvita fotografier genom att mörka vissa gestalter med tusch och arbetat med skärpan. De närmare 80 verken tar rent fysiskt över de två stora lokalerna och enbart denna storskaliga form förskjuter vår uppfattning av familjefotografiet och dess obestridda trygghetsmonopol. Om bilderna till en början verkar hotfulla med sina anonymiserade, skugglika gestalter, skapar de vid en närmare anblick igenkänning hos betraktaren. Och snarare än att vara hotfull fungerar anonymiteten mycket väl som en skyddande hinna gentemot personerna på bilderna. Mer än något annat blir det en lek med vetskapen om att ingå i en kollektiv gemenskap, och ändå känna utanförskap.

Mångbottnade verklighetsskildringar

Fotografi NU: 2009 -Small Parts of the World
Medverkande konstnärer: Erik Aalto, Tobias Andersson, Rune Andersson, Petra Bauer, Johanna Billing, Loulou Cherinet, Love Enqvist, Juan-Pedro Fabra, Saskia Holmkvist, Conny Karlsson, Runo, Langomarsino, Jesper Nordahl, Annette Krauss, Anna Ådahl.
Centrum för fotografi, Stockholm

Under den något otympliga titeln "Biennalen Fotografi Video: NU 2009 - Small Parts of the World" samlar Centrum för fotografi videoverk av några av landets unga men relativt väletablerade konstnärer. Vissa av dem har film som sitt huvudsakliga arbetssätt, som Loulou Cherinet, andra sysslar mer med stillbild, som Juan-Pedro Fabra. Vissa, som Anna Ådahl och Erik Aalto, använder i sina konstnärskap en mängd olika tekniker. Något som kunde varit tydligare är skälen till att utställningen består uteslutande av videoverk, speciellt som utrymmet är begränsat och filmernas ljud oundvikligt inkräktar på varandra.

Stillsamt kaos i Flemingsberg

Helga Sif Guðmundsdóttir
Södertörns högskola
Till och med 31 oktober

Konstklubben på Södertörns högskola visar denna vecka en platsspecifik installation av Helga Sif Guðmundsdóttir vid en cirkel av planterade träd utanför Restaurang Matmakarnas södra ingång. På håll ser trädcirkeln och den plastfolie som virats kring den vacker och närmast prydlig ut. Den märker ut formen träden planterats i och riktar uppmärksamheten mot en annars oansenlig plats. Samtidigt spärras platsen av och bildar en inhägnad. Plastfolien har dragits även tvärsöver cirkelns mitt och gör samtidigt området ointagligt och omöjligt att vistas i, en hänsynslös arkitektur.

Lite lagom samhällskritiskt

 Morality
Katarina Zdjelar, Isa Genzken, Joachim Koester, Mark Raidpere m.fl
Witte de With, Rotterdam
www.wdw-morality.nl
Fram till 10 januari

Sin vana trogen har Witte de With satt upp ett gediget program med ett otal olika plattformer. Den här gången går projektet under titeln Morality. Projektet är uppdelat i flera akter, i vilka olika utställningar kommer att avlösa varandra. Programmet innefattar även symposium samt ett forum på nätet där det är öppet för allmänheten att diskutera begreppet moral.

Utställningen sträcker sig över två våningar och innefattar verk av 19 olika konstnärer, handplockade för det utvalda temat. Teknikerna är de vanliga: video, skulptur, fotografi och installation.