|
Skrivet av Kim Fahlstedt
2010-07-28 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: White Material, Regi: Claire Denis
|
|
Kritik
|
Med kameran som ficklampa
White Material Regi: Claire Denis Frankrike, 2009 Medverkande: Isabelle Huppert, Christophe Lambert, Isaach De Bankolé, Nicholas Duvauchelle Folkets Bio
I "White Material" återvänder regissör Claire Denis till Afrika, som hon tidigare porträtterat i sin hyllade debutfilm "Chocolat" (1988), och i sin omarbetning av Herman Melville's klassiker "Billy Budd - Sailor" betitlad "Boom Boom" (1994).
|
|
|
Skrivet av Sanjin Pejkovic
2010-07-26 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film-DVD: Slaget om Midway, Regi: Jack Smight
|
|
Kritik
|
Andra världskriget eller ett fotbolls-VM?
Slaget om Midway (1976) Regi: Jack Smight Medverkande: Charlton Heston, Henry Fonda, Robert Mitchum, James Coburn, m.fl. Studio S, DVD 2010
När man tittar på en film som "Slaget om Midway" idag, finns det i min lilla värld bara en möjlig ekvivalent till det stora strategiska spel som pågår under de dramatiska dagarna i mitten på andra världskriget: vad skulle fortsättningen på ett globalt krig vara idag om inte ett VM i fotboll? Idag förs krig, för att låna lite baudrillardskhet, på ett mer digitalt sätt. Klippen som läggs ut på WikiLeak och som vittnar om monstruositeter påminner snarare om videospel än om blod, gyttja, förödelse, extrema situationer, upplösning av värderingar och så vidare.
Kanske är jag påverkad av mängden referenser till andra världskriget i fotbollslandkamper, om idiotiskt prat om det essentiella hos varje nation, av framställningen av förbundskaptener som de stora strateger som likt stora generaler bestämmer sig för livsavgörande beslut i precis de rätta/felvalda stunderna.
|
|
|
Skrivet av Jonas Wennberg
2010-07-25 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: Inception, Regi: Christopher Nolan
|
|
Kritik
|
Avancerad plot med inslag av medvetandefilosofi blir alltför tillrättalagd
Inception Regi: Christopher Nolan Medverkande: Leonardo DiCaprio, Joseph Gordon-Levitt, Marion Cotillard, Ken Watanabe, m.fl. USA, 2010 Sandrew Metronome
Cobb (Leonardo DiCaprio) är på ständig flykt undan den amerikanska polisen och jobbar med att äntra människors inre. Han nästlar sig in i deras drömmar, stjäl idéer och duperar deras medvetande, en sysselsättning som inte direkt är laglig. Efter ett åtagande som går fel tvingas han och hans medarbetare, Arthur (Joseph Gordon-Levitt), att fly undan sin hämndsugna uppdragsgivare. Innan de hinner lämna landet erbjuds de ett jobb som kommer att göra dem rika och som kommer att ge Cobb sin frihet åter, men det är också det farligaste de gjort och de måste vara redo att satsa sina liv.
|
|
|
Skrivet av Jonas Wennberg, Katarina Andersson
2010-07-23 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: Mademoiselle Chambon, Regi: Stéphane Brizé
|
|
Kritik
|
Den dubbla recensionen
Mademoiselle Chambon Regi: Stéphane Brizé Frankrike, 2009 Medverkande: Vincent Lindon, Sandrine Kiberlain, Aure Atika, m.fl. NonStop Entertainment
Jonas Wennberg och Katarina Andersson har sett Mademoiselle Chambon av Stéphane Brizé. Här kommer deras recensioner.
Finstämd och detaljrik berättelse behöver inte glänsa för att synas

Om smekande romantik och reell kärlek handlar Stéphane Brizés film "Mademoiselle Chambon", en kärlek som för med sig liderliga kval och känslomässiga skärseldar för de som vågar ta sig an den. Jean har en fru och en son och jobbar som byggnadsarbetare. En dag när han hämtar upp sin son från skolan träffar han som hastigast sonens lärarinna Véronique Chambon (Sandrine Kiberlain), ett möte som för evigt kommer påverka dem båda.
Brizé visar upp en värld där det inte finns några hjältar eller några onda, en tillvaro där mod går hand i hand med feghet, där varje leende döljer stor smärta, där tårar snabbt blåses bort av verklighetens vindar och där lycka är något för fantasierna. Det är en berättelse om vuxna människor som snärjt in sig i sitt livs alla förpliktigande trådar och inte har tid eller ork att knyta upp dem.
I en tid när alla har bråttom och produktivitet går före medmänsklighet behövs det fler filmer som denna. När Jean (Vincent Lindon) för första gången är uppe i Véroniques lägenhet, för att laga ett fönster, visar kameran inte händelser utan tar sig tid att visa det vardagliga som sker.
|
|
|
Skrivet av Robert Fogelberg Rota
2010-07-21 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: Letters to Juliet, Regi: Gary Winick
|
|
Kritik
|
Ett litet mästerverk
Letters to Juliet (2010) Regi: Gary Winick Megverkande: Daniel Baldock, Gael García Bernal, Vanessa Redgrave, Amanda Seyfreid Nordisk Film
Det kan verka konstigt att räkna en film som Gary Winicks "Letters to Juliet" som en av de bättre filmprodukterna under denna sommarsäsong, med så är fallet för mig. Rent estetiskt är filmen utmärkt, särskilt när det gäller dess klippning som är närvarande och återger livet i många fina bilder av norra och mellersta Italien.
Den bild av Italien som presenteras är mycket olik den av det enorma, komplexa land som är ett av grundarna till EU, med sina tusentals problem. Landet ses i denna film alltid genom de brittiska turisternas glasögon eller rättare sagt med den brittiska/amerikanska överklassens ögon. Greppet förekommer i flera av Shakespeares verk och Italien blir en spegelvänd bild av England där allting är lite ålderdomligare och i vilken människornas passioner kan äga rum och levas ut.
|
|
|
Skrivet av Sanjin Pejkovic
2010-07-19 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film-DVD: Burn!, Regi: Gillo Pontecorvo
|
|
Kritik
|
Brando som kall europé i film om kapitalistisk världspolitik
Burn! (1969) Regi: Gillo Pontecorvo Medverkande: Marlon Brando, Evaristo Márquez, Norman Hill, Renato Salvatori Studio S, DVD 2010
En till synes vanlig passagerare stiger av på den karibiska ön Queimada. Sir William Walker (Brando) är dock ingen turist. I själva verket har han hamnat på ön för att försöka få de svarta invånarna att revoltera mot de portugisiska kolonisatörerna. Han är anställd av den brittiska makten för att försvaga portugiserna och se till att slavarnas uppror leder till makt- och systemskifte. Walker lyckas med att på ett machiavellistiskt sätt förinta portugisernas makt. Han inser att den vanlige och på inget ont anande väskbärare José Dolores kan användas som ett verktyg för den framtida revolutionen. Dolores får all hjälp han behöver och tillsammans med öns invånare ser han till att störta den portugisiska regimen. Sir Walker avslutar sitt jobb och åker tillbaka till England medan det självständiga Quiemada proklameras, av både de vita och de svarta invånarna.
|
|
|
Skrivet av Robert Fogelberg Rota
2010-07-07 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: New York, I love you, Regi: Flera
|
|
Kritik
|
En fullträff när Hollywood möter europeisk konstfilm
New York, I love you Regi: Shunji Iwai, Shekhar Kapur, Mira Niras, Natalie Portman, m.fl. Medverkande: Natalie Portman, Orlando Blom, John Hurt m.fl. SF Film
Filmen "New York, I love you" består av diverse episoder som har olika regissörer. New York är onekligen den stad som symboliserar en bro mellan europeisk och nordamerikansk kultur. Konstig nog i detta porträtt av metropolen, där vi i olika episoder möter känslomässiga relationer mellan åtskilliga par, saknas det afroamerikanska paret och samkönade par.
Fotografiet ger en känsla av 1970-talsfilm. Under denna epok, efter europeisk påverkan och med influenser från såväl den nya franska vågen som italiensk film, frodas en ny generation filmskapare. Bland andra Francis Ford Coppola, men mest av allt Robert Altman som började tränga sig fram på gator och spana in offentliga miljöer som butiker, parker och torg - exempel på det typiska offentliga rummet.
|
|
|
Kritik
|
Möjligheten att ge en känga når inte hela vägen
En italiensk familj på gränsen till sammanbrott Regi: Ferzan Ozpetek Medverkande: Riccardo Scamarcio, Nicole Grimaudo, Alessandro Preziosi, Ennio Fantastichini, m.fl. Folkets Bio
Tommaso Cantone (Riccardo Scamarcio), en ung man med författarambitioner återvänder från Rom till Apulien för att vid den stora familjemiddagen komma ut med sin hemlighet: han är homosexuell. Han är övertygad om att pappa Vincenzo vid blotta vetskapen om den yngste sonens sexuella läggning inte längre kommer att vilja ha honom i familjens pastafabrik som har gått i arv i flera generationer. Vad Tommaso inte räknat med är att hans storebror Antonio (Alessandro Preziosi) skulle hinna före med att bekänna SIN homosexualitet. Pappa Vincenzo (Ennio Fantastichini) kastar ut Antonio från familjen och drabbas av ett slaganfall. Tommaso tvingas ta över arbetet i fabriken och lyckas hålla sin hemlighet i det fördolda fram till det att hans vänner från Rom kommer på ett överraskande besök.
|
|
|
Kritik
|
Naturliga dimensioner utforskas
Back to Human Nature! Producent: Carl Abrahamsson Sverige/Finland DVD, 2010 Njutafilms
Man kan redan inledningsvis konstatera att Njutafilms distribuerar några av sina mest intressanta filmer när de satsar på tematiska studier grundade på flera kreatörers synvinklar, för att på så sätt både fördjupa förståelsen för ämnet och samtidigt tillåta oss skapa distans till ting som vi kanske annars står för nära för att reflektera över.
Med "Back to Human Nature!", som innehåller fem verk av lika många skapare från både Sverige och Finland, tar sig konstfilmerna in i betraktarens hem för att nystudera och lyfta fram äldre uppfattningar om naturen genom några av dagens perspektiv. Denna gång handlar det inte bara om den värld vi lever i, utan till och med om den värld vi är, för ett gemensamt övergripande drag i denna sammansatta produktion är att den hela tiden vandrar mellan två dimensioner av naturbegreppet där människan, kanske omedvetet till en början, står som en del av båda dessa.
Här finns inledningsvis det tolv minuter långa verket "Intermediate" (2009) av den svenska Fetish 32, som med sina två parallella filminstallationer i rutan pekar på det cirkulära system som både natur och kultur är, på hur dessa har ett och samma ursprung för att kunna växa och utvecklas - här symboliserat genom träet, trädet och stammen utifrån vilka allting byggs -, på hur de sedan tagit sig olika vägar i sin utveckling, men hur de också obönhörligen ingår i ett och samma kretslopp.
|
|
|
Kritik
|
Kistspänning när Beck drar ut på nya äventyr
Beck - Levande begravd Regi: Harald Hamrell Medverkande: Peter Haber, Mikael Persbrandt, Stina Rautelin, Jessica Zandén, m.fl. Nordisk Film
För att en filmupplevelse skall toppa en annan krävs det ständigt mer av varje ny film som kommer ut. Detta gäller inte minst de filmer som också har ett krav på sig att toppa sig själva. Här kan då inte minst en långkörare som "Beck" nämnas. Nu har det blivit dags för den tjugosjätte filmen i ordning: "Beck - levande begravd".
Kravet om att toppa sig själv har man denna gång, där mystiken kring en kistfixerad mördare utreds, onekligen tagit till sig och man gör det på många sätt med finess. Redan inledningsscenen, som utspelar sig på en OK Q8-mack en sen kväll, bjuder på välbalanserad stämning med såväl regi som fotokvalitéer. Den thrillerstämning som vid några gnistrande tillfällen skall återkomma under filmens gång sätts redan här och kanske har man denna gång bättre än någonsin under "Becks" historia arbetat med framåtblickande stämningshintar om vad som komma skall, någonting som gör att man som åskådare skruvar sig i stolen redan efter fem sekunder.
|
|
|
Kritik
|
Slapsticks, magiska undertoner och kända namn
When in Rome Regi: Mark Steven Johnson Medverkande: Kristen Bell, Josh Duhamel, Anjelica Huston, m.fl. Walt Disney Pictures
Det känns inte som om det ska behöva förklaras att "When in Rome" är en förutsägbar kärlekskomedi, denna gång med smått magiska inslag, så vi skippar att gå in på det. Vi kan också skippa att allt prat om tro på kärlek och magi är påfrestande och tråkigt. "When in Rome" är en typisk amerikansk film om kärlek där flera bra skådespelare får tillfälle att agera biroller i ett "crazy" New York, där filmen namnet till trots mestadels utspelar sig.
Beth (Kristen Bell) syster Joan (Alexis Dziena) har funnit sina drömmars italienare och ska efter två veckor gifta sig i en storslagen kyrka under grandiosa former i Rom. Beth, desillusionerad efter flera misslyckade försök till romanser, träffar Nick (Josh Duhamel), brudgummens vän. Nick, en charmig amerikan, får Beth att försöka gå ur sin trygghetszon och satsa på honom. Det går inte som hon tänkt sig och omåttligt besviken går Beth något onykter till Roms berömda kärleksfontän där hon plockar upp ett antal mynt för att rädda männen som kastat i mynten från kärlekens förbannelse. Resultatet av detta visar sig bli att männen som fått sina mynt upplockade blir upp över öronen förälskade i Beth och följer henne överallt. Hem till New York, jakten kan börja.
|
|
|
Kritik
|
Pengars makt över en kvinnas frihetslängtan
Portrait of a Lady Regi: Jane Campion England/USA 1996 I rollerna: Nicole Kidman, John Malkovich, Valentina Cervi, m.fl. Njutafilms, DVD, 2010
" Portrait of a Lady" är filmatiseringen av en bok av Henry James, först publicerad som en tidningsföljetong med samma titel och sedan i bokform (också den med samma titel) 1881.
Alla intriger vävs runt den rödhåriga Isabel Archer (Nicole Kidman) som tidigt ärver en förmögenhet, förförs av en kvinnas pianospel, och leds in i ett "arrangerat" äktenskap med en mycket egensinnig man, Osmond (John Malkovich). Denne anförtror Isabel att han i många år valt att kämpa för att bli lågmäld, men det ger sig uttryck i ett tungsint materiellt leverne: han är en "samlare".
Med sin dotter är Osmond underlig. Hon ska vara honom trogen till livets slut och han håller henne som ett litet barn. Isabel beundrar Osmonds trädgård där dottern Pansy inte har tillträde, eftersom hon då kan bränna sig i solen. Detta har pappan markerat med en särskild punkt som hon inte får beträda. Dottern är ängslig för att handla emot sin far. Hon växte upp på kloster eftersom modern påstods vara död.
|
|
|
Skrivet av Erika Chotai
2010-06-03 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: Kortfilmsmarathon, Umeå
|
|
Kritik
|
Närhet samlar alla känslor
Kortfilmsmarathon 29-30/5 Folkets Bio, Umeå
I trappen och i fikarummen sitter affischer från filmer. Allt känns så himla seriöst! Ta fika själv och lägg i burken eller köp Fair Trade-choklad. Så här SKA filmmiljö vara. Filmerna visas denna gång gratis, ett "Kortfilmsmaraton" som består av tio filmer, från fem-sex minuter upp till en kvart långa. Vi tar fikapaus efter en timme.
De första fem filmerna är fyllda av surrealism och splittrade intryck, väldigt allvarsamt men även roligt. Det slutar med en beskrivning av hur det är att leva i Kuba ("Repainting Cuba" av Råfilm Kollektiv). Så då tror man att andra halvan blir ungefär likadan. Men nej, då blir det i stället känslosamt. Man har öppnat sina sinnen och nu får man ta itu med det svåra: känslorna. Och så killen som i "På bar gärning" (Olof Leth) förklarar för klasskompisen att hon kom så nära på festen, och... han verkar vilja höra från henne att det verkligen var så, att hon ville. Men han generar henne. Hon räddar situationen: bekräftelse.
|
|
|
Skrivet av Robert Fogelberg Rota
2010-06-01 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: Robin Hood, Regi: Ridley Scott
|
|
Kritik
|
von Sydow och Blanchett i strålande film, men långt ifrån ett mästerverk
Robin Hood (2010) Regi: Ridley Scott Medverkande: Cate Blanchett, Russell Crowe, Max von Sydow m.fl. UIP
Ridley Scott är min absoluta favoritregissör: Jag älskar filmer som utspelar sig under medeltiden. "Robin Hood" har dock ingenting att göra med den legend eller andra filmer som tillägnas denna figur. Ridley Scotts film handlar i stället om hur pilbågsskytten Robin Longstride förvandlades till Robin Hood, en symbol för ett folkligt uppror mot härskande adelsmän och kyrkan som taxerade folket in absurdum.
Ridley Scott har inte låtit sig inspireras av sina egna verk, "Gladiator" och "Kingdom of Heaven" som är betydligt pampigare filmer, utan vill snarare försöka presentera medeltidens engelska vardagsliv. För övrigt påminner strukturen om de nordengelska gårdarna och de enkla stenkyrkorna rätt mycket om den svenska medeltiden.
|
|
|
Skrivet av Jonas Wennberg
2010-05-24 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: Hur kunde hon, regi: Ingela Lekfalk
|
|
Kritik
|
AIDS, det svenska rättsväsendet och dess stelbenthet
Hur kunde hon regi: Ingela Lekfalk Folkets Bio
Under en aupairtripp till frankrike blir lillemor kär för första gången, en förälskelse som ger henne HIV. Senare i hennes liv träffar hon en man som hon gifter sig och får barn med. När det uppdagas att hon har HIV visar det sig att hon hållit allt hemligt för sin man och sina barn. Straffet för det blir två och ett halvt års fängelse och förlorad vårdnad av barnen. I medierna kallades hon HIV-mamman och beskrevs som en ondskefull och kallsint kvinna som med vilje fört sin man bakom ljuset. I verkligheten var hon bara en människa som på grund av rädsla förträngt det livsförändrande som drabbat henne. För att klara av att fortsätta leva, för att kunna ha ett liv var hon tvungen att glömma det förgångna och se framåt. Hon lämnade sina föräldrar, syskon och sin sjukdom bakom sig och började ett nytt liv, ett liv som hon ansåg var fritt från HIV.
Som en skildring av en kvinna som blivit smittad av HIV är det en rätt så ny vinkel vi ser. Filmen fokuserar inte på själva sjukdomen utan mer på henne och hennes liv. Nu råkar Lillemor ha HIV, men livet handlar om mer än det. Vi får ta del av den smärta som åsamkas henne när hon inte får träffa sina barn, liksom av den rädsla hon känner inför vad allmänheten kommer att tycka om henne efter att hon tagits till giljotinen av de svenska medierna. Livet slutar inte vid HIV, det är bara en nedgången mellanstation som tar en vidare i livet, ett liv som går att leva exakt på samma sätt som alla andras liv.
|
|
|
Kritik
|
Sand i magisk tappning
Prince of Persia: The Sands of Time Regi: Mike Newell Medverkande: Jake Gyllenhaal, Sir Ben Kingsley, Gemma Arterton, Alfred Molina m.fl. Distribution: Walt Disney Studios Motion Pictures
Mike Newell är en mycket duktig regissör, som efter att ha regisserat "Harry Potter och den flammande bägaren "(2005) och den vackra bearbetningen av Gabriel Garcia Marquezs "Kärlek i kolerans tid" nu kommer i Jerry Bruckeimers största projekt "Prince of Persia: The Sands of Time" som är en äventyrsfilm med gömda skatter och mängder av akrobatiska svärdsdueller. Manuset bygger på Jordan Mechners dataspel med samma namn. Resultatet blir en mycket välgjord film, tack vare Michael Kahn, Martin Walsh och Mick Audsley välgjorda klippningar samt Wolf Kroegers fångande scenografi blir filmen en magisk upplevelse, ett allkonstverk som fängslar åskådaren i en tid och en plats som aldrig har funnits.
|
|
|
Skrivet av Jim Jonsson
2010-05-20 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: Greenberg, Regi: Noah Baumbach
|
|
Kritik
|
Dåligt mående människor gör tittaren glad
Greenberg (2010) Regi: Noah Baumbach Medverkande: Ben Stiller, Greta Gerwig, Rhys Ifans, Chris Messina m.fl. SF Film
Den mest bekväma typen av misär att ta del av på bioduken är den där man som tittare inte behöver delta i att må dåligt. The Squid and the Whale-regissören Noah Baumbach har återigen skapat en mysigt beige värld fylld av människor som mår dåligt, men där svärtan aldrig får en endaste chans att nå in i tittaren.
Ben Stillers karaktär Roger åker från New York till sin uppväxts Los Angeles för att bo i sin rika brors hus under de veckor som brodern med familj är bortresta. I huset stöter han på familjens "assistent" Florence Marr, spelad av Greta Gerwig. Vad händer i ett hus där en man och en kvinna är ensamma, nästan ensamma förresten? Den sympatiske schäfern Mahler gör sig ständigt påmind och agerar kittet som lite halvt fogar Florence och Roger samman.
|
|
|
Skrivet av Roberto Fogelberg Rota
2010-05-16 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film: Familjen Jones, Regi: Derrick Borte
|
|
Kritik
|
You gonna sell a life style
Familjen Jones Regi: Derrick Borte Medverkande: David Duchovny, Demi Moore Amber Heard m.fl. SF Film
"Familjen Jones" är tyvärr endast en till hälften lyckad film. Visst är kameraarbetet av Yaron Orbach mycket bra. Janice Hamptons klippning är intelligent, nästintill mästerlik, och växlar mellan olika stämningar mycket fint. Filmen är visserligen förförande, men tyvärr är filmens budskap, kritiken mot den extrema konsumismen mycket nertonat och når dessvärre inte fram.
Den tyskfödde regissören Derrick Borte gör här sin debut i den sofistikerade komedigenre som pratisk taget kodifierades i Hollywood av en annan tysk, Ernst Lubitsch, och sedan vidareutvecklas av den i Österrike födde Billy Wilder.
|
|
|
Skrivet av Kim Fahlstedt
2010-05-14 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film:The Face of the Enemy, Regi: Erik Pauser
|
|
Kritik
|
Ett uppdaterat synsätt och personliga historier
The Face of the Enemy (2010) Regi: Erik Pauser Medverkande: Houng & Suong Nho, Le Ly Hayslip, Mr. Diu, Doan Tihn Distributör: FilmCentrum
Inget krig har återberättats så i samspråk med populärkulturen som kriget i Vietnam. Filmer som "Apocalypse Now", "Full Metal Jacket" och "The Platoon" gav representationen av de ojämna striderna i djungeln ett 60's soundtrack. "Charlie" hukade i djungeln och skraja amerikanska pojkar som försvann in i det rasslande lövverket kom aldrig tillbaka.
"The Face of the Enemy" är Erik Pausers försök att genom dokumentärfilmsformen ge Charlie ett ansikte och en historia. Filmen utgår från intervjuer med fyra huvudpersoner med direkt anknytning till striderna, men bygger ut persongalleriet alltjämt som historierna utvecklas. Och trots Vietnamkrigets övermedierade status, är det med förvånande kraft arkivbilder vävs samman med personlig historia.
|
|
|
Skrivet av Amir Ghotaslou
2010-05-12 kl. 00:00 |
 |
 |
|
| Film-DVD: KES, Regi: Ken Loach
|
|
Kritik
|
Billy och falken
KES Regi: Ken Loach (1969) Medverkande: David Bradley, Brian Glover, Colin Welland Distributör: DVD-Njuta Films
I KES följer vi den lille magra pojken Billy Casper, som tycks vara totalt vilse i en strängt formad värld där ambitionerna och möjligheterna är minst sagt små. Billy bor i en liten engelsk gruvstad tillsammans med sin mor och en brutal halvbror som anammat rollen som den stränga fadersgestalten efter dennes bortgång.
Billys liv är fullt av personer som närmast ser som skyldighet att slå och tillrättavisa honom för att han ska sluta leva i sin isolerade värld och ta tag i sitt liv. Men ingenting i vardagen tycks intressera honom tills den dag när han hittar en falkunge som han dresserar och fullständigt uppslukas av.
KES, som för övrigt är namnet på Billys falk, är ansedd som en av Ken Loachs bästa filmer och ligger på sjunde plats på Brittiska Film Institutets (BFI) viktigaste filmer att se, något som jag kanske har lite svårt att acceptera.
|
|
|