Konstnärsgruppen HAKA, Ånghammaren i Österbybruk - Tidningen Kulturen




Still motion av Helena Laukkanen Foto Marit Jonsson

Konstkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times
Ett av vallonbruken, en industrilokal där stångjärn smiddes med hjälp av ångkraft fram till 1943; stort, tungt, fyllt av enformighet, ljud och rörelse. Utställningen kontrasterar, och upplevelser av upplyst dunkel, stillhet och spröda ljud blir påtaglig. Fem konstnärers verk i olika tekniker och medier förhåller sig på skiftande sätt till plats och omgivande miljö.
Fin utställning i vacker bruksmiljö som erbjuder många sevärdheter.


till den 30 augusti

Det icke sagda. Katarina Sundkvist Zohari. Foto: Marit Jonsson

Det icke sagda. Katarina Sundkvist Zohari. Foto: Marit Jonsson

Still motion av Helena Laukkanen Foto Marit Jonsson

Still motion av Helena Laukkanen Foto Marit Jonsson

Det icke sagda. Katarina Sundkvist Zohari. Foto: Marit Jonsson

Det icke sagda. Katarina Sundkvist Zohari. Foto: Marit Jonsson

Verket Cities in Change(2015), av Katarina Sundkvist Zohari, består av en samling skulpturer i stengods. En grupp hus-kroppar i olika stadier, kanske är de växande, kanske har luften gått ur – eller också är det en bygd som pulserar, i ständig förändring. Två hus-kroppar skiljer sig från de andra: en liknar mer en kroppshydda, en sammansmält helhet i vila oberoende av de övriga, två kroppar i en – som en skulptur av Madonnan och barnet; den andra majestätisk, självklar ”Jag är vad jag är skapt och konstruerat till – ett hus!” Bruksbygdens uppgång och fall, storhetstider och förändringar, nytt samhällsbygge på någon annans villkor…

Och så konstnärens byster i stengods, som jag senast såg på Teatergalleriet i Uppsala, Det icke sagda (2014) – märkligt hur verk kan berätta så vitt skilda saker beroende på var de placeras. Här har de separerats från varandra, stående på kanten av varsitt långsmalt podium, som två murar, och en avgrund finns mellan dem, avståndet förstärks av en bred nött svart ’gata’ i golvet, kapad i bägge ändar. Varje försök till kommunikation är hopplös, hur mycket känslospröten och viljan än försöker har de två ingen förutsättning att nå varandra. Varje försök att kommunicera i en ånghammare är lönlöst.


Helena Laukkanens blyertsporträtt Still Motion (blyerts på mdf, 2015) visas mot bakgrunden av en tegelvägg med spår av förändring och aktivitet under lång tid. 24 bilder, lika många som stillbilderna i en sekunds film, porträtt av konstnären Helena Laukkanens far med ett långt arbetsliv i ett hälsingländskt brukssamhälle bakom sig. Placeringen är suverän, verket gripande vackert och talande i sin tysthet och stillhet. Samma konstnär står för den kluriga skulpturen Studie (blyerts på mdf, 2015), ett självporträtt av konstnären i en rörelse 'upp och ned på alla fyra': två- och tredimensionell och i rörelse/ i ett rörelseförlopp samtidigt.

Agneta Forslund visar oljemålningar där motiven liksom flyter ut över vita dukar som avgränsar rörelsen från väggarnas skiftande bakgrundsmaterial: förändringens tid, något är pågående, en rörelse sker – men begränsas inom verket (som visserligen är utan ram). Målningen Ovan vägnät (2014) lyser upp lokalen och inger hopp.

En installation av Anna-Karin Brus består av utsnitt ur naturen, trädgrupperingar, berg och stenar, en tjärn och ett upphissat moln, allt i målad keramik. Jag ser det märkliga landskapet ovanifrån – som i höjd med molnet, vilket avger en tydlig skugga över delar av naturmiljön. Samtidigt kan jag tänka mig själv gåendes mellan träd och förbi berg, förundrad, men samtidigt reflekterande: det är något overkligt eller främmande över det hela, något jag inte förstår.

Avstånden mellan naturens verk är stora, de är konstruerat isolerade och tycks livlösa. Någonstans i rymden ljuder Let It Ring, som är en ljudskulptur, vackert och drömskt, lockande – och jag tänker på skogens väsen som vill lura till fara. Röster som ekar i rummet gör helheten svårfångad och kopplingen till Martin Luther Kings I Have a Dream blir liksom godtycklig.

Den stora kontrasten – som nästan ger rysningar – står Natasha Dahnberg för: mot en mörk hög ärrad vägg, med spår av smidesaktivitet, stabilt bruksbygge och hårt sparkade fotbollar visar hon en serie på längden av hårflätor (fotoprint på dibond 1/10, 2015). Titlar, inflätade symboler – exempelvis växter, flätans tjocklek och färg berättar om kvinnoliv som i 'ålderstrappan': Knopp, Vigsel I, vigsel II, Min soldat..., så vackert, rent, enkelt och sakligt.

På samma tema visas till spröd musik, en bit in i lokalen, videon På ett hår (2014/15). Den dominerande videon Herbarium (2014/15) har ett tema som tangerar och kontrasterar, musiken klingar vidare och en vacker rosaröd pion placeras av handskbeklädda händer mot en vit bakgrund. En tregenerationers familj grupperar sig framför duken och en äldre kvinna talar lyriskt om att pressa växter; under de dryga sex minuter som videon rullar och familjen tittar förväntansfullt glesnar kvinnans kommentarer allt mer, för att till slut tystna helt.

På duken nålas den vackra pionen upp; stjälken slitsas omsorgsfullt på längden; när skalpellen kommer till den kompakta blomman uppstår vissa problem; några kronblad hamnar lösa bredvid; den vackert mörkrosa färgen flyter långsamt ut – dränerar blomman på färg och liv men den består vackert vissen, död.

Hur utställningen hade gestaltat sig med naturligt insläpp av ljus, istället för mörklagda fönster, hade varit spännande att få veta men ljussättningen har givetvis sina poänger – dock: Fin utställning i vacker bruksmiljö som erbjuder många sevärdheter.

Marit Jonsson

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen