Konstens porträtt - Tidningen Kulturen




×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Konstens porträtt

olja på duk. Foto Bukowskis MarketEfter sekelskiftet 1900 började man uppskatta en konst som tidigare missförståtts och föraktats, den primitiva och den naiva. Denna äktnaiva konst är skapad av självlärda, folkliga män och kvinnor som endast målade på äkta instinkt. Henri Rousseau spelade en avgörande roll för att den naiva konsten skulle bli ett seriöst stilbegrepp. De drag i hans verk som liknar barnteckningar framstår delvis som uttryck för ett verkligt barnsligt, öppet, troskyldigt och ofördärvat sinnelag som brukar förknippas med naiv konst. På olika håll i Europa lanserades under 1910- 30- talen åtskilliga naiver men i USA fick de störst betydelse bl.a. Edward Hicks och Grandma Moses. I Östeuropa kom naiv konst under kommunisttiden särskilt att omhuldas som en genuint folklig konst och det inrättades en återkommande biennal för naiv konst i Bratislava. I Sverige har en lång rad självlärda målare uppmärksammats som äktnaiva, mest känd är kanske Lim-Johan Olsson. Nils Nilsson Skum omtalas ofta som naiv på grundval av en personligt utvecklad olärd bildkonst och andra som Anna Casparsson och Anna Berg var formellt olärda men hade ändå utvecklat sin konst i nära kontakt med ledande konstströmningar varvid det naiva draget snarast blir att fatta som stildrag.

De naiva konstnärerna vänder sig ofta inte direkt till en publik eller bekymrar sig om andras uppfattning. De målar för att de inte kan låta bli och hämtar ofta motiv ur sina minnen. Det som framför allt kännetecknar dem är berättarglädjen, den lyckliga upptäckarivern, den barnsliga hängivenheten. Det är ofta slumpen som fått dem att börja måla. Många sätter igång sitt konstskapande först som pensionärer. Den här karaktäristiken stämmer helt in på Alma Öhrström. Hon föddes 1877 i byn Räng i Skåne. Almas far var snickare och byggmästare som mest uppförde tröskelänger till bygdens folk. Modern vävde mattor, broderade och hade ett utsökt färgsinne, det konstnärliga arvet kom tydligen från henne. Redan tidigt kände Alma att bondmorans liv inte var ämnat för henne. Hon satt hellre i ett hörn och sysslade med sömnad eller teckning än deltog i hushållsarbetet.

Läs mer...

Mollie Faustman, Stilleben, olja på dukBryt upp! Bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.” – Karin Boye, 1927

Modernismen är sprungen ur det moderna livet och den moderna människans villkor. Modernismen är individualistisk och hyllar den egna individen och dess uttrycksformer. Alla ska kunna tolka konst och litteratur på sitt eget sätt och kunna bilda sig en egen uppfattning. Inom bildkonsten är modernismen nära relaterad till uppkomsten av avantgardistiska konstnärsgrupper. De olika grupperingarna har avlöst varandra under modernismens utveckling från impressionismen i slutet av 1800-talet till den abstrakta expressionismen under 1950–60-talet. Det är slående att de flesta av dem som fått stå som representanter för dessa olika grupperingar genom konsthistorien varit män. Tack vare feministisk forskning har vi blivit varse hur kanoniseringen har utgått från en manlig diskurs, där både den manliga blicken och den manliga kritikern varit normerande.

Men allt oftare görs nu insatser för att dekonstruera den rådande konsthistorien. Ett belysande exempel är den aktuella utställningen på Millesgården ”Mod och modernitet – 1900-talets djärva konstnärinnor” (5 okt 2013 - 9 februari 2014). Här presenteras kvinnliga avantgardister som sökte nya vägar för konstnärliga uttryck. Utställningen omfattar verk från 1900–1945 av drygt 30 konstnärer av vilka de flesta idag är glömda. Ett fåtal som Vera Nilsson, Siri Derkert och Sigrid Hjertén hör till de mer ihågkomna, men bland dem som mer eller mindre hamnat i skymundan finns Agda Holst, Anna Berg, Nelly Roslund, Tora Vega Holmström och Mollie Faustman för att nämna några.

Läs mer...

Per Mårtensson, No title, 2013. Bild tagen av Per MårtenssonUnder hösten har Göteborgs konsthall varit en del av Göteborgs internationella konstbiennal (GIBCA). Konsthallen blev en skådeplats för den alternativa karnevalen, ett slags antiarkiv för dem som inte riktigt fick plats när det begav sig, i Göteborgskarnevalen under det sena 1980-talet och tidiga 1990-talet. Verken har både väsnats och blinkat, och känslan av att befinna sig mitt i utställningen har ibland känts som en migränattack gestaltad i ljud och bild. 


När biennalen var hoppackad och konstnären Per Mårtensson intog de vita salarna på Göteborgs konsthall under början av december, var det som lugnet efter stormen. Per Mårtensson är den Malmöbaserade målaren som under de senaste åren tagit plats i konstens finrum. Göteborgs konsthallschef Mikael Nanfeldt har under det sena 2000-talet undersökt det samtida måleriets tillstånd, och Mårtenssons utställning är den tredje i raden under titeln Double Standards. Per Mårtenssons måleri är en uppgörelse mellan måleriets begränsningar i den tvådimensionella ytan och fascinationen för dess historia, tydligt positionerat i sin samtid. En mix av gamla idéer tillsammans med intryck från vår samtid gör att måleriet och dess materialitet känns spännande.

Läs mer...

Synestesi, som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade, gör att vissa människor kan höra färger eller se ljud. V. Kandinsky. Composition IX. 1936. Musee National d’Art Moderne, Centre Georges Pompidou, Paris.Modernismen som konstriktning speglar en dynamisk tid präglad av industrialismen och det moderna livets framfart. Synen på verkligheten förändras i början av 1900-talet inte minst genom alla tekniska innovationer som flygplan och bilar. Hastigheten fascinerar och framtidstron visste inga gränser. Man ville göra upp med gamla traditioner och skapa nya uttryck för en ny tid. Men man ville inte bara reformera konsten utan även människan och hela samhället. Men första världskriget förändrade synen på verkligheten. Konstnärerna började se samtidens meningslöshet och krigets brutalitet och man började längta tillbaka till hembygdens trygghet och folkliga traditioner. Krigsårens isolering ledde i Sverige liksom på andra håll till att import av internationella nyheter avstannade.

Under denna tid utvecklades en ny konstriktning, naivismen som innebar allt det som modernismen föraktat, en återgång till det genuina, det troskyldiga, det småskaliga och det i folksjälen ursprungliga. Det börjar redan 1912 då Matisse-eleverna Nils von Dardel och Einar Jolin upptäcker amatörmålaren Henri Rousseau, men naivismen som rörelse manifesterar sig först vid första världskrigets slut 1919 med konstnärer som Hilding Linnqvist, Eric Hallström, Bror Hjorth – och bland 1930-talets mer uppmärksammade naivister var Anna Berg (1875-1950), hustru till skulptören Christian Berg (1893-1976). För de svenska naivisterna var Rousseau mindre viktig än Ernst Josephsons sjukdomsteckningar. Josephson ansåg sig liksom Hilma af Klint styrd av högre makter; konstnärsidealet var outsidern och drömmaren.

Läs mer...

Foto Stockholms AuktionsverkPå Stockholms Auktionsverk den 13 november 2013 såldes ett foto för 395 000 kr av Hans Gedda föreställande Nelson Mandela. (Utrop 200 000 – 250 000 kr). Gjord i 10 exemplar.

Fotografier har på sistone uppnått höga priser och då både tävlat med och överträffat andra bildkonstverk. Jag tror inte att alla höga priser kommer att stå sig men det kommer att finnas undantag och ett sådant är Geddas porträtt av Mandela. Det beror inte bara på den fina kvaliteten på fotot utan även på det unika i den avbildades liv och karaktär, ett stycke 1900-talshistoria som svårligen kan överträffas. Det hela skedde i Stockholm i mars år 1990 i ett rum på Utrikesdepartementet med hjälp av dåvarande utrikesministern Sten Andersson. (Detta står att läsa i Auktionsverkets katalog den 13 november 2013.) Han kände väl till Gedda eftersom han varit Olof Palmes favoritfotograf. Just Palmes namn blev det sesamord som öppnade för att Mandela gick med på att bli fotograderad av Gedda.

”Nelson Mandela är den enda persons porträtt som Gedda själv bett om att få fotografera, varken förr eller senare är det någonting som upprepats. Detta var också första gången frihetskämpen porträtterades efter frigivningen.”

Vad tänker vi på när vi ser fotot med Mandelas knutna hand i pannan? Denna gest, med knuten svartbehandskad hand och utsträckt arm i luften och böjt huvud, kunde vi se i Los Angeles år 1968. Det var vinnaren Tommie Smith och trean John Carlos i loppet 200 m som stod så på prispallen under nationalsången och flagghissningen. Det var en hyllning till de Svarta pantrarna.

Läs mer...

tack till  Bukowskis AuktionerDen kinesiska uven av konstnären Lin Fengmian (1963) förefaller så sorgsen. Kanske för att den kom till Sverige, förvärvad mer eller mindre direkt av familjen Ramel, och blev kallad uggla! Verket är utfört i bläck och färg på papper och har fodrats upp på kartong.

Uven på konstverket på Bukowskis auktion i november 2013 (nr 1438 i katalogen) kallades uggla och så har man antagligen länge kallat den. Det är emellertid en uv och det känner man igen på de utstående fjädrarna på båda sidor om huvudet. Ugglefåglarna jagar om natten och det är då man kan höra deras hoanden. Möss, sorkar och andra smågnagare utgör deras föda men en kraftig berguv kan till och med slå en hare. På konstmuseet i Göteborg hänger en målning av Bruno Liljefors som ett exempel på en riktigt stor uv.

Jag föreställer mig att Lin Fengmians uv är ett slags självporträtt. Han hör hemma både i öst och i väst. Han föddes år 1900 i Mexian i Guandongprovinsen och dog år 1991, hundra våldsamma och händelserika år. 1920 flyttade han till Shanghai för konststudier och vidare till Frankrike, först i Dijon och sedan i Paris. Där var han en flitig gäst på museer med europeisk och kinesisk konst.

Den här uven sitter på en gren med de tre kraftiga, framåtriktade klorna i ett fast grepp om grenen. Den helt mörka fjäderdräkten är lite tofsig i konturerna. Det syns tydligt för den avtecknar sig mot en lite ljusare öppning. Några löv intill är genomlysta bakifrån, andra lite mörkare. Det är så läckert gjort!

Läs mer...

Nell WaldenKvinnliga konstnärer hade en aktiv roll i det svenska modernistiska projektet. De ifrågasatte den traditionella könsordningen och sökte nya estetiska uttryck men marginaliserades ofta av de samtida manliga kritikerna. Daniel Birnbaum, chef för Moderna museet i Stockholm, har under senare år gjort en vällovlig insats genom att sätta fokus på kvinnliga konstnärer som har hamnat i skuggan. Hilma af Klint-utställningen under året är ett lysande exempel. Att lyfta fram detta tidigare undanskymda konstnärskap har förändrat bilden av både Hilma af Klint och hennes samtid. Säkert finns fler dolda talanger som av olika skäl inte uppmärksammats men som skulle tillföra vår samtid något nytt och få oss att se på historien på ett annorlunda och rikare sätt. Intuitivt kommer jag att tänka på Nell Walden, vars permanenta utställning på Landskrona museum jag nyligen besökte.

Nell Walden, eller Nelly Roslund, som hon hette innan hon gifte sig, föddes 1887 i Karlskrona. Tillsammans med mor Hilda, far Fritjof och fyra syskon flyttade hon till Landskrona 1903 där hennes far tillträdde tjänsten som prost. Nell Roslund växte upp i ett priviligierat hem. Morfar, Carl Smith var en storköpman och redare, som fyllde hemmet med konstföremål från Indien, Japan och Kina, vilka väckte barnet Nells konst- och samlarintresse. Hon gick på flickskolan hos morföräldrarna i Trelleborg, följt av språkstudier i Lübeck och organistexamen i Lund. Men Nell ville se sig om i världen och gav sig ut i Europa igen för fortsatta studier, där det bland annat ingick resor till Dresden och Prag för att studera konst. Nells uppfostran hade varit konventionellt borgerlig och det förväntades att hon skulle gifta sig med en officer som hon var förlovad med, men ödet ville annorlunda.

Hemkommen till Landskrona igen 1911 träffade hon sin vän Gertrud Schlasbergs bror, Herwarth Walden, som var på tillfälligt besök från Berlin. Han spelade piano för henne, egna kompositioner. Nell fann honom spännande men ful. Han förälskade sig däremot i den vackra Nell och bestämde sig för att gifta sig med henne trots att han redan var gift med en avantgardistisk författarinna, Else Lasker-Schüler. Senare begav sig Nell Roslund till Berlin och en informatorsplats i en svensk familj. På Kurfürstendamm möter hon av en tillfällighet Herwarth, vilket hon tyder som en ödets skickelse och de gifter sig i London 1912. Nelly förkortade då sitt namn till Nell.

Läs mer...

Olle Bonniér i sin ateljé. Foto: Estoardo B. Carrillo.I tisdags besökte jag konstnären Olle Bonniér vid hans ateljé på Glasbruksgatan i Stockholm. ”Maestro Olle” var en aning fundersam kring livets oväntade vägar i och med att konstkritikern Ulf Linde gick bort i lördags. När jag knackade på den orangeröda dörren och gick in satt han och läste om nyheten.

Jag har haft förmånen att känna Olle sedan 1985 i samband med vårt gemensamma intresse för mayafolket och konsten. På den vägen kurerar jag en retrospektiv Olle Bonniér-utställning som är tänkt att äga rum nästa höst på Edsvik konsthallar.

Hur minns du Ulf Linde?

– Han var en central figur i det svenska konstlivet, själva navet och runt honom roterade allting.

Hur var han som konstkännare?

– Linde var ett bländande geni, han hade en profetisk storhet, vi konstnärer Rodhe, Lindell, Pehrson jag och andra cirkulerade allihopa kring navet som hette Ulf Linde.

Läs mer...

Javanesisk danserska, Tyra KleenUnder romantiken på 1800-talet fanns liksom idag en fascination för Indien hos många människor, en längtan efter mystik och andlighet och en dröm om att finna en ursprunglig och paradisisk värld. Exotismen var ett tankemönster i romantiken och en revolt mot upplysningen. Längtan efter det okända, drömmar om fjärran länder är några exempel på exotismens filosofi. På 1920 och 1930-talet hamnade Indonesien och speciellt Bali i fokus för västvärldens orientintresse.

Till Bali reste konstnärer, koreografer, fotografer och internationella kulturpersonligheter i allmänhet. Konstnärinnan och författarinnan Tyra Kleen var en av de svenskar som drabbades av denna så kallade Balifeber, men då var hon före sin tid. Åren 1919-1921 tecknade och målade hon av brahmanpräster, dansare, musiker och musikinstrument på Bali. Den internationella Balifebern startade först efter kolonialutställningen 1931 i Paris. Den tidens västerländska kosmopolit och kulturella elit lockades då till ön för att uppleva dess ”ålderdomliga och rena” hinduiska kultur, medan den fanns kvar. Bali var med andra ord ”det sista paradiset”.

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts