Konstens porträtt - Tidningen Kulturen




Konstens porträtt

den sårade ängelnSymbolismen var en litterär och konstnärlig strömning som på 1880- 90- talen utvecklades i Frankrike och sedan fick avläggare i andra länder. Den började som en progressiv rörelse inom fransk skaldekonst under 1800-talets slut med poeter som Rimbaud, Baudelaire och Verlaine, vilka influerade en rad konstnärer som intresserade sig för det mystika och andliga. Symbolisterna upphöjde konsten till religion. De ägnade sig åt konsten för konstens egen skull, en tanke som kan härledas till Schiller. Enligt symbolisterna har poesin till uppgift att eftersträva det dunkla, det mystika till och med det obegripliga. Målaren vill visualisera halvmedvetna själstillstånd, oartikulerade, intuitivt kända snarare än förståndsmässigt registrerade intryck. Det talades mycket om det omedvetna vid sekelskiftet, ett begrepp med rötter i romantiken. För symbolisterna skulle konsten levas fullt ut och det egna livet bli till konst. Dessa konstnärer hyste apokalyptiska förväntningar inför framtiden och trodde på konstens potential att omskaka och omdana världen. De var sökare som fascinerades av det irrationella, extatiska och transcendentala.

Symbolismen var delvis en motreaktion mot industrialismen och materialismen som fick konstnären att rikta blickarna mot de inre världarnas rikedomar i stället för den yttre verkligheten. Bildkonstnärer, poeter och kompositörer inspirerade varandra och en växelverkan mellan konstarterna blomstrade. Föregångare för symbolismen inom konsten i Frankrike var Gustave Moreaus. Det nordiska svårmodet har troligtvis bidragit till att Edward Munch påverkades av de symbolistiska strömningarna. I Sverige kom Olof Sager-Nelson att bli föregångsgestalt för riktningen. Den finländske konstnären Hugo Simberg tjusades av det andliga och det ockulta och skapade en egenartad fantasivärld. Hans konst rönte inte större erkänsla under hans livstid, men under senare år har denne säregna konstnär fått alltmer uppskattning av allmänhet och kritiker i sitt hemland men även i Sverige.

Läs mer...

Helga Ancher SjälvporträttAldrig hade någon fötts med gynnsammare förutsättningar att bli konstnär än Helga Ancher. Född 1883 mitt in i Skagenmålarnas guldålder, en tid av fester, arbete och konstdiskussioner. Man sade att ingen behövde resa ut i Europa för att hitta konsten – konsten kom till dem. Till Skagen. Och Helga Ancher som motiv kan man finna i många målningar, som ljuslockigt barn eller som ung kvinna. Hon blev också själv målare, men kanske inte en så stor konstnär som hennes omvärld hade förväntat sig. Det kan inte ha varit lätt att växa upp med tunga förväntningar på sig. Alltid i centrum, men aldrig riktigt sedd. Det var ju så mycket annat som hände i Skagen under de här åren, när skandinaviska målare kom för att förnya konsten och för att festa tillsammans. Utomhus i det färgskiftande Skagenljuset, vid de långa stränderna, vid de två haven som möts i en kaskad vid Danmarks yttersta spets.

Läs mer...

Toulouse-Lautrec La Goulue på Moulin RougeToulouse-Lautrec är kanske den mest representative konstnären från La Belle Époque i Paris Henri de Toulouse-Lautrec

Föddes i Albi i södra Frankrike 1865 som ättling till korstågstidens grevar av Toulouse. Familjen flyttade tidigt till Paris och efter att ha brutit benen vilka läkte dåligt förblev Henri en krympling. Kanske är det på grund av sin olycka han lyckades övertala föräldrarna att få odla sitt måleriintresse?

Han ritade sedan unga år och visade sig ha en uppenbar talang. Den unge aristokraten utvecklade sin teknik ytterligare i Paris målarskolor (framförallt i Cormons ateljé där även Van Gogh gick) och bosatte sig i konstnärskvarteret Montmartre. Där lärde han känna bland annat Degas, Seurat, Gauguin, Pissarro.

Lautrec blev snabbt uppmärksammad i pressen främst för sina illustrationer och karikatyrer.

La Belle Époque

La Belle Époque kallas den ”härliga tiden” runt sekelskiftet, innan första världskriget bröt ut och då Paris blev känt som Europas nöjesmonopol. Det var i den norra delen av staden – Montmartre – kaféer, dansställen och kabaréer öppnade den ena efter den andra. Vissa som Moulin Rouge, Folies Bergères eller Le Chat Noir (numera förvandlat till hotell) drar fortfarande nöjeslystna kunder till sig… Kvarteret är alltjämt känt för sina danslokaler och prostituerade men numera mindre känt för sina konstnärer. Däremot har fruktodlingarna, vingårdarna och arbetarbostäderna förflyttats utanför stadens myller. Men under La Belle Époque var detta konstnärernas eldorado med billiga hyror och ett levande nattliv.

Toulouse-Lautrec slog sig ner mer eller mindre dagligen på det allra flottaste stället, Moulin Rouge, där han troget ritade av dansöserna, gästerna och framförallt de prostituerade som livnärde sig till stor del på de borgerliga, förmögna kunderna som flitigt frekventerade lokalerna.

Läs mer...

olja på duk. Foto Bukowskis MarketEfter sekelskiftet 1900 började man uppskatta en konst som tidigare missförståtts och föraktats, den primitiva och den naiva. Denna äktnaiva konst är skapad av självlärda, folkliga män och kvinnor som endast målade på äkta instinkt. Henri Rousseau spelade en avgörande roll för att den naiva konsten skulle bli ett seriöst stilbegrepp. De drag i hans verk som liknar barnteckningar framstår delvis som uttryck för ett verkligt barnsligt, öppet, troskyldigt och ofördärvat sinnelag som brukar förknippas med naiv konst. På olika håll i Europa lanserades under 1910- 30- talen åtskilliga naiver men i USA fick de störst betydelse bl.a. Edward Hicks och Grandma Moses. I Östeuropa kom naiv konst under kommunisttiden särskilt att omhuldas som en genuint folklig konst och det inrättades en återkommande biennal för naiv konst i Bratislava. I Sverige har en lång rad självlärda målare uppmärksammats som äktnaiva, mest känd är kanske Lim-Johan Olsson. Nils Nilsson Skum omtalas ofta som naiv på grundval av en personligt utvecklad olärd bildkonst och andra som Anna Casparsson och Anna Berg var formellt olärda men hade ändå utvecklat sin konst i nära kontakt med ledande konstströmningar varvid det naiva draget snarast blir att fatta som stildrag.

De naiva konstnärerna vänder sig ofta inte direkt till en publik eller bekymrar sig om andras uppfattning. De målar för att de inte kan låta bli och hämtar ofta motiv ur sina minnen. Det som framför allt kännetecknar dem är berättarglädjen, den lyckliga upptäckarivern, den barnsliga hängivenheten. Det är ofta slumpen som fått dem att börja måla. Många sätter igång sitt konstskapande först som pensionärer. Den här karaktäristiken stämmer helt in på Alma Öhrström. Hon föddes 1877 i byn Räng i Skåne. Almas far var snickare och byggmästare som mest uppförde tröskelänger till bygdens folk. Modern vävde mattor, broderade och hade ett utsökt färgsinne, det konstnärliga arvet kom tydligen från henne. Redan tidigt kände Alma att bondmorans liv inte var ämnat för henne. Hon satt hellre i ett hörn och sysslade med sömnad eller teckning än deltog i hushållsarbetet.

Läs mer...

Mollie Faustman, Stilleben, olja på dukBryt upp! Bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.” – Karin Boye, 1927

Modernismen är sprungen ur det moderna livet och den moderna människans villkor. Modernismen är individualistisk och hyllar den egna individen och dess uttrycksformer. Alla ska kunna tolka konst och litteratur på sitt eget sätt och kunna bilda sig en egen uppfattning. Inom bildkonsten är modernismen nära relaterad till uppkomsten av avantgardistiska konstnärsgrupper. De olika grupperingarna har avlöst varandra under modernismens utveckling från impressionismen i slutet av 1800-talet till den abstrakta expressionismen under 1950–60-talet. Det är slående att de flesta av dem som fått stå som representanter för dessa olika grupperingar genom konsthistorien varit män. Tack vare feministisk forskning har vi blivit varse hur kanoniseringen har utgått från en manlig diskurs, där både den manliga blicken och den manliga kritikern varit normerande.

Men allt oftare görs nu insatser för att dekonstruera den rådande konsthistorien. Ett belysande exempel är den aktuella utställningen på Millesgården ”Mod och modernitet – 1900-talets djärva konstnärinnor” (5 okt 2013 - 9 februari 2014). Här presenteras kvinnliga avantgardister som sökte nya vägar för konstnärliga uttryck. Utställningen omfattar verk från 1900–1945 av drygt 30 konstnärer av vilka de flesta idag är glömda. Ett fåtal som Vera Nilsson, Siri Derkert och Sigrid Hjertén hör till de mer ihågkomna, men bland dem som mer eller mindre hamnat i skymundan finns Agda Holst, Anna Berg, Nelly Roslund, Tora Vega Holmström och Mollie Faustman för att nämna några.

Läs mer...

Per Mårtensson, No title, 2013. Bild tagen av Per MårtenssonUnder hösten har Göteborgs konsthall varit en del av Göteborgs internationella konstbiennal (GIBCA). Konsthallen blev en skådeplats för den alternativa karnevalen, ett slags antiarkiv för dem som inte riktigt fick plats när det begav sig, i Göteborgskarnevalen under det sena 1980-talet och tidiga 1990-talet. Verken har både väsnats och blinkat, och känslan av att befinna sig mitt i utställningen har ibland känts som en migränattack gestaltad i ljud och bild. 


När biennalen var hoppackad och konstnären Per Mårtensson intog de vita salarna på Göteborgs konsthall under början av december, var det som lugnet efter stormen. Per Mårtensson är den Malmöbaserade målaren som under de senaste åren tagit plats i konstens finrum. Göteborgs konsthallschef Mikael Nanfeldt har under det sena 2000-talet undersökt det samtida måleriets tillstånd, och Mårtenssons utställning är den tredje i raden under titeln Double Standards. Per Mårtenssons måleri är en uppgörelse mellan måleriets begränsningar i den tvådimensionella ytan och fascinationen för dess historia, tydligt positionerat i sin samtid. En mix av gamla idéer tillsammans med intryck från vår samtid gör att måleriet och dess materialitet känns spännande.

Läs mer...

Synestesi, som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade, gör att vissa människor kan höra färger eller se ljud. V. Kandinsky. Composition IX. 1936. Musee National d’Art Moderne, Centre Georges Pompidou, Paris.Modernismen som konstriktning speglar en dynamisk tid präglad av industrialismen och det moderna livets framfart. Synen på verkligheten förändras i början av 1900-talet inte minst genom alla tekniska innovationer som flygplan och bilar. Hastigheten fascinerar och framtidstron visste inga gränser. Man ville göra upp med gamla traditioner och skapa nya uttryck för en ny tid. Men man ville inte bara reformera konsten utan även människan och hela samhället. Men första världskriget förändrade synen på verkligheten. Konstnärerna började se samtidens meningslöshet och krigets brutalitet och man började längta tillbaka till hembygdens trygghet och folkliga traditioner. Krigsårens isolering ledde i Sverige liksom på andra håll till att import av internationella nyheter avstannade.

Under denna tid utvecklades en ny konstriktning, naivismen som innebar allt det som modernismen föraktat, en återgång till det genuina, det troskyldiga, det småskaliga och det i folksjälen ursprungliga. Det börjar redan 1912 då Matisse-eleverna Nils von Dardel och Einar Jolin upptäcker amatörmålaren Henri Rousseau, men naivismen som rörelse manifesterar sig först vid första världskrigets slut 1919 med konstnärer som Hilding Linnqvist, Eric Hallström, Bror Hjorth – och bland 1930-talets mer uppmärksammade naivister var Anna Berg (1875-1950), hustru till skulptören Christian Berg (1893-1976). För de svenska naivisterna var Rousseau mindre viktig än Ernst Josephsons sjukdomsteckningar. Josephson ansåg sig liksom Hilma af Klint styrd av högre makter; konstnärsidealet var outsidern och drömmaren.

Läs mer...

Foto Stockholms AuktionsverkPå Stockholms Auktionsverk den 13 november 2013 såldes ett foto för 395 000 kr av Hans Gedda föreställande Nelson Mandela. (Utrop 200 000 – 250 000 kr). Gjord i 10 exemplar.

Fotografier har på sistone uppnått höga priser och då både tävlat med och överträffat andra bildkonstverk. Jag tror inte att alla höga priser kommer att stå sig men det kommer att finnas undantag och ett sådant är Geddas porträtt av Mandela. Det beror inte bara på den fina kvaliteten på fotot utan även på det unika i den avbildades liv och karaktär, ett stycke 1900-talshistoria som svårligen kan överträffas. Det hela skedde i Stockholm i mars år 1990 i ett rum på Utrikesdepartementet med hjälp av dåvarande utrikesministern Sten Andersson. (Detta står att läsa i Auktionsverkets katalog den 13 november 2013.) Han kände väl till Gedda eftersom han varit Olof Palmes favoritfotograf. Just Palmes namn blev det sesamord som öppnade för att Mandela gick med på att bli fotograderad av Gedda.

”Nelson Mandela är den enda persons porträtt som Gedda själv bett om att få fotografera, varken förr eller senare är det någonting som upprepats. Detta var också första gången frihetskämpen porträtterades efter frigivningen.”

Vad tänker vi på när vi ser fotot med Mandelas knutna hand i pannan? Denna gest, med knuten svartbehandskad hand och utsträckt arm i luften och böjt huvud, kunde vi se i Los Angeles år 1968. Det var vinnaren Tommie Smith och trean John Carlos i loppet 200 m som stod så på prispallen under nationalsången och flagghissningen. Det var en hyllning till de Svarta pantrarna.

Läs mer...

tack till  Bukowskis AuktionerDen kinesiska uven av konstnären Lin Fengmian (1963) förefaller så sorgsen. Kanske för att den kom till Sverige, förvärvad mer eller mindre direkt av familjen Ramel, och blev kallad uggla! Verket är utfört i bläck och färg på papper och har fodrats upp på kartong.

Uven på konstverket på Bukowskis auktion i november 2013 (nr 1438 i katalogen) kallades uggla och så har man antagligen länge kallat den. Det är emellertid en uv och det känner man igen på de utstående fjädrarna på båda sidor om huvudet. Ugglefåglarna jagar om natten och det är då man kan höra deras hoanden. Möss, sorkar och andra smågnagare utgör deras föda men en kraftig berguv kan till och med slå en hare. På konstmuseet i Göteborg hänger en målning av Bruno Liljefors som ett exempel på en riktigt stor uv.

Jag föreställer mig att Lin Fengmians uv är ett slags självporträtt. Han hör hemma både i öst och i väst. Han föddes år 1900 i Mexian i Guandongprovinsen och dog år 1991, hundra våldsamma och händelserika år. 1920 flyttade han till Shanghai för konststudier och vidare till Frankrike, först i Dijon och sedan i Paris. Där var han en flitig gäst på museer med europeisk och kinesisk konst.

Den här uven sitter på en gren med de tre kraftiga, framåtriktade klorna i ett fast grepp om grenen. Den helt mörka fjäderdräkten är lite tofsig i konturerna. Det syns tydligt för den avtecknar sig mot en lite ljusare öppning. Några löv intill är genomlysta bakifrån, andra lite mörkare. Det är så läckert gjort!

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen