Konstens porträtt - Tidningen Kulturen




×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Konstens porträtt

segelbåtNaturen brukar räknas som den främsta kulturella resursen i Norden. Landskapet har blivit en spegel som reflekterar många kulturella begrepp i vårt samhälle. Den nordiska kulturkretsen förbinds ofta med extrema tillstånd av ljus sommar och mörk vinter som präglar vår natur. Många menar att det är bakgrunden till vår melankoli. Det var i 1800-talets, i den begynnande nationalismens tid som frågan om nationalkaraktär blev oerhört viktig. Den nordiska identiteten förknippas från denna tid inte bara med naturen, utan också med ett naturnära samhälle som ännu inte drabbats av den moderna civilisationen. Medan man i Sverige brottades med problemet att ge konstnärlig form åt den fornnordiska gudavärlden och hjältesagor fortsatte man i Norge med att söka det nationellt egenartade i det storslagna landskapet. I måleriet kan man se en begynnande romantik blomma ut i full blom.

Romantikens konstnärliga inriktning lade tonvikten vid förhöjda känslor, det mänskliga psykets turbulens och naturens förunderliga kraft; en kraft mycket större och starkare än människans. Naturen står i förbund med det andliga. Romantikens konst var ett sökande efter det känslorus som naturens krafter kan väcka hos människan. Några brittiska romantiker som William Blake sökte denna upplevelse i religionen, medan andra omfattade andliga men inte konventionellt religiösa åsikter. Romantikens ursprung är kretsen kring tysken Casper David Friedrich. Till Norden förmedlas den av hans norske lärjunge Johan Christian Dahl men också av svensken Marcus Larsson och norrmannen Lars Hertervig. Dessa konstnärer sökte sig till det nordiska landskapet för att finna vad vi skulle kunna kalla folksjälen. Lars Hertervig har varit mer eller mindre bortglömd ända fram till 1984 då den norske museimannen Holger Koefoed publicerade sin monografi: Lars Hertervig Lysets maler.

Läs mer...

Jan Vermeer van Delft  Brieflesendes Mädchen am offenen FensterJohannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna. Den borgerliga sociala ordningen skulle forma individen. Familjelivets centrala roll i samhället framhävas.

Många av samhällets grundläggande arbetsprocesser ägde rum i familjens hägn. Männen började ta allt större andel i samhällslivet medan kvinnorna uppmuntrades att ansvara för familjens väl och ve. Det stora ansvar som männen hade haft för hem och hus, överfördes nu på kvinnorna, något som tydligt kan avläsas i tidens litteratur, där folkbildare är ivriga att påminna kvinnorna om samhällets förväntningar på dem.

Flera av Vermeers verk tematiserar dessa plikter, men åskådliggör också vilka inre konflikter dessa påtvingade åtaganden och dygdemönster frambringar hos kvinnorna. De ska dölja sina känslor, dra sig tillbaka, lyda och vara tysta.

Motiven i de flesta av Vermeers målningar är kvinnogestalter som är upptagna med eller hotade av olika former av syndigt leverne, ett återkommande ämne i 1600-talets nederländska måleri. Meningen med genren var att på ett lättsamt, kanske lite ironiskt sätt varna och avskräcka kvinnor för att förfalla till ett oanständigt liv. Det motsatta, att måla av kvinnor som förde ett ”exemplum virtutis”, ett exemplariskt liv, var mer sällsynt. Endast tre verk av de sammanlagt 37 av de verk som Vermeer målade visar tydligt på en sådan avsikt.

Även de franska realisterna orienterade sig i och intresserade sig för sin tids aktuella sociala och kulturpolitiska temata i sin konst. I november 1882 skrev den franske konstnären Camille Pissarro till sin son Lucien om Vermeers porträtt, vars stil han ansåg vara mycket besläktad med impressionismen.

Läs mer...

Piratbyrån och vänner utanför Furtherfield GalleryPiratbyrån och vänner ställer ut på Furtherfield Gallery i London. Det är den första retrospektiva utställningen med Piratbyrån som trots att det inte är någon renodlad konstnärsgrupp redan har medverkat på Manifesta 7 (2008) och på Biennalen i Venedig 2009. Det var 2003 under den livliga piratkopieringsdebatten som Piratbyrån skapades av bland annat Rasmus Fleischer, Sara Andersson och Palle Torsson. Tanken med Piratbyrån var att driva lobbyverksamhet för att främja möjligheten att kopiera information och kultur fritt. Av bara farten lanserade man en bittorrent som fick namnet The Pirate Bay och som kom att segla in i historien som en av de största och mest kända fildelningssajterna. Runt 2007 började medlemmarna tröttna på att driva debatten om upphovsrättsfrågor och 2009 upphörde Piratbyrån officiellt. Innan man sa adjö hann man med att göra några resor ut i Europa med den berömda 70-talsbussen som gick under namnet S23m/x/k. Piratbyrån besökte bland annat biennalen i Venedig där man medverkade i Internetpaviljongen.

Internet har förändrats en hel del sedan 2003. Fildelning är inte längre den stora frågan i debatten. Istället har fokus hamnat på kampen mellan hemligheter och övervakning av medborgare och frihet och anonymitet på Internet. Det är genom avslöjanden från WikiLeaks och Edward Snowden som frågorna har lyfts fram i ljuset.  Det har lett till att nya grupper stigit fram för att kämpa om friheten på Internet som till exempel Anonymous som använder sig av en blandning av politisk aktivism och illegal hackning i det som kallas hactivism. Det har även kommit nya kreativa grupper som liksom Piratbyrån har medlemmar med intressen från olika områden som datorer, filosofi, aktivism och konst. F.A.T. (Free Art & Technology) är ett exempel på en sådan gruppering som kan ses som en arvtagare till Piratbyrån och en del av deras medlemmar i utställningen.

Läs mer...

livetVärmland sägs vara ett sagornas och berättelsernas landskap förknippat med kända författare som Geijer, Tegnér, Lagerlöf, Fröding och Tunström som alla gestaltat och skrivit om landskapet i många sammanhang. Folk säger att i Värmland undslipper man inte myten. Frödings bergatroll, och Selma Lagerlöfs kavaljerer lever ännu kvar. Många har mytologiserat landskapet, kynnet, svårmodet. Naturen dramatiseras för att framstå som levande och besjälad, det kan till och med finnas plats för det ockulta. Sägenomspunnet ochombesjunget, bilderna av Värmland är många, men som utomstående betraktare har alltid bilden av Värmland varit att det är ett landskap, som bär på ett rikt kulturarv och att där också finns en regional identitet. Konstnären Lena Cronquist har utsetts till årets konstnär 2013 av tidningen Konstvärlden. Äldre kända konstnärsnamn är Carl Wilhelmsson, Ivar Aguéli och särlingen Thor Fagerkvist (1884-1960) som idag är mindre känd för flertalet konstintresserade. Litteraturen om Fagerkvist är obetydlig, förutom Hans – Olof Boströms biografi Thor Fagerkvist från 1984 har jag endast funnit en bok Sällsamheter i Värmland, skriven av Margaretha Hjort, där han omnämns och även betecknas som en av landets mest intressanta men minst kända målare.

Läs mer...

den sårade ängelnSymbolismen var en litterär och konstnärlig strömning som på 1880- 90- talen utvecklades i Frankrike och sedan fick avläggare i andra länder. Den började som en progressiv rörelse inom fransk skaldekonst under 1800-talets slut med poeter som Rimbaud, Baudelaire och Verlaine, vilka influerade en rad konstnärer som intresserade sig för det mystika och andliga. Symbolisterna upphöjde konsten till religion. De ägnade sig åt konsten för konstens egen skull, en tanke som kan härledas till Schiller. Enligt symbolisterna har poesin till uppgift att eftersträva det dunkla, det mystika till och med det obegripliga. Målaren vill visualisera halvmedvetna själstillstånd, oartikulerade, intuitivt kända snarare än förståndsmässigt registrerade intryck. Det talades mycket om det omedvetna vid sekelskiftet, ett begrepp med rötter i romantiken. För symbolisterna skulle konsten levas fullt ut och det egna livet bli till konst. Dessa konstnärer hyste apokalyptiska förväntningar inför framtiden och trodde på konstens potential att omskaka och omdana världen. De var sökare som fascinerades av det irrationella, extatiska och transcendentala.

Symbolismen var delvis en motreaktion mot industrialismen och materialismen som fick konstnären att rikta blickarna mot de inre världarnas rikedomar i stället för den yttre verkligheten. Bildkonstnärer, poeter och kompositörer inspirerade varandra och en växelverkan mellan konstarterna blomstrade. Föregångare för symbolismen inom konsten i Frankrike var Gustave Moreaus. Det nordiska svårmodet har troligtvis bidragit till att Edward Munch påverkades av de symbolistiska strömningarna. I Sverige kom Olof Sager-Nelson att bli föregångsgestalt för riktningen. Den finländske konstnären Hugo Simberg tjusades av det andliga och det ockulta och skapade en egenartad fantasivärld. Hans konst rönte inte större erkänsla under hans livstid, men under senare år har denne säregna konstnär fått alltmer uppskattning av allmänhet och kritiker i sitt hemland men även i Sverige.

Läs mer...

Helga Ancher SjälvporträttAldrig hade någon fötts med gynnsammare förutsättningar att bli konstnär än Helga Ancher. Född 1883 mitt in i Skagenmålarnas guldålder, en tid av fester, arbete och konstdiskussioner. Man sade att ingen behövde resa ut i Europa för att hitta konsten – konsten kom till dem. Till Skagen. Och Helga Ancher som motiv kan man finna i många målningar, som ljuslockigt barn eller som ung kvinna. Hon blev också själv målare, men kanske inte en så stor konstnär som hennes omvärld hade förväntat sig. Det kan inte ha varit lätt att växa upp med tunga förväntningar på sig. Alltid i centrum, men aldrig riktigt sedd. Det var ju så mycket annat som hände i Skagen under de här åren, när skandinaviska målare kom för att förnya konsten och för att festa tillsammans. Utomhus i det färgskiftande Skagenljuset, vid de långa stränderna, vid de två haven som möts i en kaskad vid Danmarks yttersta spets.

Läs mer...

Toulouse-Lautrec La Goulue på Moulin RougeToulouse-Lautrec är kanske den mest representative konstnären från La Belle Époque i Paris Henri de Toulouse-Lautrec

Föddes i Albi i södra Frankrike 1865 som ättling till korstågstidens grevar av Toulouse. Familjen flyttade tidigt till Paris och efter att ha brutit benen vilka läkte dåligt förblev Henri en krympling. Kanske är det på grund av sin olycka han lyckades övertala föräldrarna att få odla sitt måleriintresse?

Han ritade sedan unga år och visade sig ha en uppenbar talang. Den unge aristokraten utvecklade sin teknik ytterligare i Paris målarskolor (framförallt i Cormons ateljé där även Van Gogh gick) och bosatte sig i konstnärskvarteret Montmartre. Där lärde han känna bland annat Degas, Seurat, Gauguin, Pissarro.

Lautrec blev snabbt uppmärksammad i pressen främst för sina illustrationer och karikatyrer.

La Belle Époque

La Belle Époque kallas den ”härliga tiden” runt sekelskiftet, innan första världskriget bröt ut och då Paris blev känt som Europas nöjesmonopol. Det var i den norra delen av staden – Montmartre – kaféer, dansställen och kabaréer öppnade den ena efter den andra. Vissa som Moulin Rouge, Folies Bergères eller Le Chat Noir (numera förvandlat till hotell) drar fortfarande nöjeslystna kunder till sig… Kvarteret är alltjämt känt för sina danslokaler och prostituerade men numera mindre känt för sina konstnärer. Däremot har fruktodlingarna, vingårdarna och arbetarbostäderna förflyttats utanför stadens myller. Men under La Belle Époque var detta konstnärernas eldorado med billiga hyror och ett levande nattliv.

Toulouse-Lautrec slog sig ner mer eller mindre dagligen på det allra flottaste stället, Moulin Rouge, där han troget ritade av dansöserna, gästerna och framförallt de prostituerade som livnärde sig till stor del på de borgerliga, förmögna kunderna som flitigt frekventerade lokalerna.

Läs mer...

olja på duk. Foto Bukowskis MarketEfter sekelskiftet 1900 började man uppskatta en konst som tidigare missförståtts och föraktats, den primitiva och den naiva. Denna äktnaiva konst är skapad av självlärda, folkliga män och kvinnor som endast målade på äkta instinkt. Henri Rousseau spelade en avgörande roll för att den naiva konsten skulle bli ett seriöst stilbegrepp. De drag i hans verk som liknar barnteckningar framstår delvis som uttryck för ett verkligt barnsligt, öppet, troskyldigt och ofördärvat sinnelag som brukar förknippas med naiv konst. På olika håll i Europa lanserades under 1910- 30- talen åtskilliga naiver men i USA fick de störst betydelse bl.a. Edward Hicks och Grandma Moses. I Östeuropa kom naiv konst under kommunisttiden särskilt att omhuldas som en genuint folklig konst och det inrättades en återkommande biennal för naiv konst i Bratislava. I Sverige har en lång rad självlärda målare uppmärksammats som äktnaiva, mest känd är kanske Lim-Johan Olsson. Nils Nilsson Skum omtalas ofta som naiv på grundval av en personligt utvecklad olärd bildkonst och andra som Anna Casparsson och Anna Berg var formellt olärda men hade ändå utvecklat sin konst i nära kontakt med ledande konstströmningar varvid det naiva draget snarast blir att fatta som stildrag.

De naiva konstnärerna vänder sig ofta inte direkt till en publik eller bekymrar sig om andras uppfattning. De målar för att de inte kan låta bli och hämtar ofta motiv ur sina minnen. Det som framför allt kännetecknar dem är berättarglädjen, den lyckliga upptäckarivern, den barnsliga hängivenheten. Det är ofta slumpen som fått dem att börja måla. Många sätter igång sitt konstskapande först som pensionärer. Den här karaktäristiken stämmer helt in på Alma Öhrström. Hon föddes 1877 i byn Räng i Skåne. Almas far var snickare och byggmästare som mest uppförde tröskelänger till bygdens folk. Modern vävde mattor, broderade och hade ett utsökt färgsinne, det konstnärliga arvet kom tydligen från henne. Redan tidigt kände Alma att bondmorans liv inte var ämnat för henne. Hon satt hellre i ett hörn och sysslade med sömnad eller teckning än deltog i hushållsarbetet.

Läs mer...

Mollie Faustman, Stilleben, olja på dukBryt upp! Bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.” – Karin Boye, 1927

Modernismen är sprungen ur det moderna livet och den moderna människans villkor. Modernismen är individualistisk och hyllar den egna individen och dess uttrycksformer. Alla ska kunna tolka konst och litteratur på sitt eget sätt och kunna bilda sig en egen uppfattning. Inom bildkonsten är modernismen nära relaterad till uppkomsten av avantgardistiska konstnärsgrupper. De olika grupperingarna har avlöst varandra under modernismens utveckling från impressionismen i slutet av 1800-talet till den abstrakta expressionismen under 1950–60-talet. Det är slående att de flesta av dem som fått stå som representanter för dessa olika grupperingar genom konsthistorien varit män. Tack vare feministisk forskning har vi blivit varse hur kanoniseringen har utgått från en manlig diskurs, där både den manliga blicken och den manliga kritikern varit normerande.

Men allt oftare görs nu insatser för att dekonstruera den rådande konsthistorien. Ett belysande exempel är den aktuella utställningen på Millesgården ”Mod och modernitet – 1900-talets djärva konstnärinnor” (5 okt 2013 - 9 februari 2014). Här presenteras kvinnliga avantgardister som sökte nya vägar för konstnärliga uttryck. Utställningen omfattar verk från 1900–1945 av drygt 30 konstnärer av vilka de flesta idag är glömda. Ett fåtal som Vera Nilsson, Siri Derkert och Sigrid Hjertén hör till de mer ihågkomna, men bland dem som mer eller mindre hamnat i skymundan finns Agda Holst, Anna Berg, Nelly Roslund, Tora Vega Holmström och Mollie Faustman för att nämna några.

Läs mer...

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen